Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka hur amerikansk nationell identitet förmedlas i populära filmer. Undersökningen sker genom att analysera tre av de populäraste karaktärerna i de fyra Avengers-filmerna. Karaktärerna som ska analyseras är Iron Man, Captain America och Thor. Benedict Andersons undersökning av hur nationell identitet och nationalism sprids med hjälp av litteratur är förutsättningen för uppsatsen. Utgångspunkten är att populärkultur påverkar tittaren och kan sprida idéer som har verkliga effekter i samhället. I analysen tar effekterna av terrorattacken mot World Trade Center en viktig plats och hur den påverkar uppfattningen av amerikansk nationell identitet i Marvel-filmer narrativt och visuellt. Innan 9/11 var amerikansk nationell identitet stark kopplad till triumfalism och exceptionalism. Trots att terrorattacken påverkar gestaltningen av amerikansk nationell identitet i popkultur så förblir Amerikansk triumfalism och exceptionalism en grundläggande del av amerikansk identitet. Samtidigt undersöks den paradoxala relationen mellan individualism och kollektivism. En gestaltning av gemenskap och individualism präglar filmerna där även regissörers påverkan kan spela roll i det hyperindustrialiserade Marvel-maskineriet.

Abstract Honor-related violence and oppression is a major problem in our society. Many individuals live in fear and don't dare to seek help from public authorities. The most targeted group of individuals are young girls and women. Most often, the perpetrators are the men in the family and relatives, but the women can also be the perpetrators. Many lives are taken because of collective norms in honor groups and many suffer in silence.The purpose of this study is to increase the knowledge about the practices of the honor culture and the consequences with a particular focus on honor-related violence and oppression within close relationships. The study contains experiences of individuals who live in collective groups with honor norms. Previous studies on honor-related violence and oppression show that it has been difficult to map how many individuals are victims of this kind of crime. The chosen theories in this study are: stigma, individualism and collectivism and gender.These will be a tool to gain a deeper understanding of different kinds of honor norms and how they affect the victims.The collected material in this study consists of semi-structured interviews which were then analyzed with the help of the chosen theories and previous research. The results and the analysis show that honor norms express themselves differently depending on the gender and what kind of society you are in. It also shows that there is a lack of competence on honor-related violence and oppression. The respondents in the interviews demonstrate that standards of honor exist and that it must be talked about more in our society.

I have chosen to analytically describe the relatively newly formed party Partiet Nyans. The reason I have chosen this particular party is because there is a so-called research gap that I intend to some extent fill with knowledge. There is thus an intra-scientific relevance. I also believe that there are not many parties in Sweden that distance themselves from ideologies, perhaps even this party is alone in that (when it comes to parliamentary ambitions). There is thus a reluctance on the part of the party's founders to label the party ideologically. The extra-scientific relevance can thus illuminate for ordinary voters what social vision the party actually has and which direction the compass shows. The questions to be answered are the following; Which ideology is the Party Nyans closest to? To what extent is the Nuance Party Islamist? To what extent is Partiet Nyans identity politics? The goal is to try to interpret Partiet Nyan's positions on their website where they list their policies and from their circle which ideology they are closest to. The method that is best suited in this case is thus a qualitative content method with an ideological analytical classification. The conclusion is that the Nuance Party is closest to identity politics and that the party is to a very small extent Islamist. Regarding the last issue, as mentioned above, the party is largely identity-political and minority-friendly, especially when it comes to Muslim rights.

Moralisk stress är ett fenomen som kan uppstå när det sker ett moraliskt dilemma på grund avatt organisatoriska ramförutsättningar kolliderar med yrkesutövarens personliga värderingar.Tidigare forskning visar att fenomenet påverkar socialarbetare negativt genom varierandesymtom. Däremot råder det en kunskapslucka gällande återfinnandet av fenomenet hosutövare av socialt arbete inom den ideella sektorn. Syftet med studien är att undersöka omoch i så fall i vilka avseenden utförare av socialt arbete inom den ideella sektorn erfararmoralisk stress, genom att jämföra fenomenets närvaro i både Sverige och Tanzania.Fenomenet har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre olikafrivilligorganisationer i respektive land och har sedan analyserats med hjälp av tematiskanalys. Resultaten visar både likheter och skillnader vid förekomsten av moralisk stress. Bådaländer står inför organisatoriska hinder och riskfaktorer som orsakar moralisk stress sombegränsad beslutsrätt och personalbrist. Det framkommer också skillnader som kan förklarasutifrån den samhälleliga kontexten och dess förutsättningar som klientmotstånd och motståndfrån tillhörande community. En central skyddsfaktor för båda länderna är kollegialt stöd inomarbetsplatsen som både kan motverka och åtgärda upplevelsen av fenomenet. / Moral distress is a phenomenon that can occur when a moral dilemma presents itself becauseof a collision between institutional limitations and personal values. Research shows that thephenomenon has a negative effect on social workers through various symptoms. However,there is a gap within the knowledge of the occurrence of the phenomenon among practitionersof social work within the nonprofit sector. The aim of this study is to examine if and in whatway moral distress occurs among practitioners of social work in the nonprofit sector and tomake a comparison between two different cultures through examining the phenomenon inboth Sweden and Tanzania. To examine the phenomenon, semi structured interviews havebeen conducted with three different organizations in each country which have later on beenanalyzed thematically. The results show both differences and similarities regarding theoccurrence of moral distress. Both countries face institutional limitations and risk factorssuch as, limited right of decision and shortage of staff, that can cause moral distress. Beyondthis there are also differences that can be explained by the cultural context and its conditionssuch as resistance from the client and its community. A distinguished similarity in bothcountries is the available peer support within the organization that seems to both prevent andremedy the experience of the moral distress.

The purpose of this study was to investigate the differences in how Swedish newspaper have written about school segregation in Sweden.  The newspapers that have been studied in the study are Aftonbladet (social democratic), Dagens Nyheter (liberal) and Svenska Dagbladet (conservative). The differences between the newspapers were examined based in the framing theory and  dimension individualism and collectivism.   The result showed that Aftonbladet framed school segregation as a social problem when it was thought to be caused by the private schools, the free school choice and Fredrik Reinfeldts government (2006-2014). Dagens Nyheter framed school segregation mostly as a social problem but initially defended the free school choice becuase they considered housing segregation as the main cause of the problem. Svenska Dagbladet framed school segregation as both a social problem and an individual problem. They highlighted that society must support the resource-poor pupils who do not use the free school choice. But they also wrote that school segregation was an excessive problem.

Denna studie behandlar tidig hip-hop-film från 80-talet och dess kreativa uttryck genom hip-hop- kulturens fyra grundelement, där en slutsats är att graffiti, breakdance, DJ-ing och rap är av yttersta vikt i bildspråket, och audiellt. Att elementen inleder filmerna visar vilken betydelse dessa har och vidare samverkar de på varierande vis, vilket förstärker den enhet som finns med i filmernas budskap. Enhet och kreativitet är centralt i filmerna och budskap om att möjligheter, framgång och framtid ligger i dem är tydliga. En annan slutsats är att elementen och diverse troper repeteras och sprids vilket stärker hip-hop och hip-hop-film som varumärke.

Empati samt hur man förhåller sig till andra och sig själv är en viktig faktor för gott polisarbete och kommunikation med medborgare. Den här studien har genom en webbenkät baserad på Basic Empathy Scale-Adults (BES-A) och Culture Orientation Scale (COS) tillfrågat 141 polisstudenter från samtliga svenska lärosäten som bedriver polisutbildning om deras självuppskattade empati (affektiv/kognitiv) och kulturella orientering (individualism/kollektivism). Resultatet visade att majoriteten hade medelhög empati och högre kognitiv empati än affektiv empati enligt BES-A. Generellt hade polisstudenterna medelpoäng på COS. Även individualism gav medelpoäng, medan kollektivism gav höga poäng. Tvåvägs-ANOVA visade att kvinnor hade signifikant högre empati än män. / Empathy as well as how to relate to others and oneself is an important factor for good police work and communication with citizens. Through a web survey, based on the Basic Empathy Scale-Adults (BES-A) and the Culture Orientation Scale (COS), this study asked 141 police students from all Swedish universities who conduct police education about their self-perceived empathy (affective/cognitive) and cultural orientation (individualism/collectivism). The result showed that the majority had moderate empathy and higher cognitive empathy than affective empathy according to BES-A. In general, the police students had average points at COS. Individualism also gave average points, while collectivism gave high points. Two-way ANOVA showed that women had significant higher empathy than men.

I denna uppsats ämnar jag undersöka hur ensamhet och alienation framställs i två av John Ajvide Lindqvists romaner: Rörelsen (2016) och Verkligheten (2022). Analysen kommer att genomföras med hjälp av tre samhällsfilosofiska begrepp: kollektivism, folkhem och individualism. Fokus ligger på att utforska hur ensamhet och alienation samverkar med de samhälleliga kontexter som presenteras i vardera verk. Eftersom Rörelsen utspelar sig 1985 och Verkligheten omkring 2022, utgör den tidsmässiga diskrepansen ett underlag för stora delar av analysen. Detta fördjupas och konceptualiseras mot bakgrund av 1980-talets liberala individualism och den rådande norm som den idag gett upphov till. Analysen följer berättelserna kronologiskt och fokuserar på huvudkaraktärerna och deras känslor kring att leva i samhällen som till övervägande del drivs av framgång och egocentrism. Jag undersöker hur detta formar dem som sociala varelser, men också hur deras brist på gemenskap får patologiska konsekvenser. Sammanfattningsvis drar jag slutsatsen att Ajvide Lindqvists romaner skildrar ensamhet och alienation som tätt sammankopplade med den politiska kontext som förekommer i vardera roman. Samt att denna kontext grundar sig på den politik som kan antas vara framträdande för respektive samtider och således också är en gestaltning av den verklighet vi levde/lever i.