Att reducera orättvisor i städers kollektivtrafiksystem är en stor utmaning för många städer. Planeringens prioritering inte alltid är glasklar och har blivit kritiserad för att undvika att hantera rättviseperspektivet för att istället domineras av ett kostnads-nyttoperspektiv. Studien har därför haft som avsikt att belysa den rumsliga fördelningen av tillgång till kollektivtrafik, dess samband med behovsgrupper samt utpekandet av särskilt utsatta områden där befolkningen riskerar att exkluderas från deras rätt till staden. I studien har kvantitativa metoder utförts i form av GIS-baserad nätverksanalys och statistisk sambandsanalys. Resultaten visade; att 57% av stadens befolkning bodde i kollektivtrafiknära områden; att det fanns ett medel-starkt, statistiskt signifikant, positivt samband mellan tillgång till kollektivtrafik och andelen av behovsgruppen äldre i stadens stadsområden vilket visar tendenser till en rättvis fördelning; att inget samband kunde konstateras mellan andel av behovsgruppen låginkomsttagare i Visbys stadsområden och tillgång till kollektivtrafik; och avslutandes utpekades området Kvarteret Dillen tillsammans med Yttre Furulund som särskilt utsatta där utpekade behovsgrupper är i risk för att bli exkluderade ifrån deras rätt till stadens resurser och möjligheter.

Tillgänglighet är något som går att mäta på olika sätt där ett tillvägagångssätt är med hjälp av mobilitet. Kollektivtrafiken spelar en stor roll för invånarna i en större tätort som Uppsalas mobilitet och för att knyta ihop stadens olika delar. Mobiliteten blir här ett sätt att mäta tillgänglighet, för att nå de olika destinationer måste en individ resa. I denna studie undersöks invånarna i Uppsalas tillgång till kollektivtrafiken för att kunna resa inom tätorten men även om General Transit Feed Specification är en lämplig metod. Detta görs genom en kvantitativ metod där befolkningsdata kombineras med data om kollektivtrafiken. Befolkningsdata hämtas från Statistiska Centralbyrån och data om kollektivtrafiken har hämtats i formatet General Transit Feed Specification. Med hjälp av dessa data ges möjlighet att undersöka vilka delar av staden och vilken del av befolkningen som har eller saknar tillgänglighet till kollektivtrafik. Resultatet av denna undersökning visar att tillgängligheten för detta sätt att resa skiljer sig mellan olika inkomstgrupper och delar av Uppsala. Denna undersöknings resultat visar även att General Transit Feed Specification är ett bra steg på vägen men kompletteringar behövs.

Denna studie undersöker värdeförändringen på småhus vid en infrastrukturinvestering och under vilken tidpunkt denna förändring sker. Detta kommer göras genom att identifiera vilka faser som infrastrukturinvesteringar genomgår och när de inträffar. Metodvalet för studien kommer hämtas från en flermetodsforskning som kombinerar en kvalitativ och kvantitativ metod. Genom att prioritera den kvalitativa informationen möjliggör detta för ytterligare förståelse och insikt kring de kvantitativa resultaten som presenteras. De kvalitativa studierna tar fasta i att analysera och granska handlingar och dokument som berör Trelleborgsbanans upprättande. Vidare kommer den kvantitativa datan att redogöra för de värdeförändringar som skett i Västra Ingelstad och Östra Grevie mellan 2003-2018. Interna fastighetsegenskaper och externa områdesanknutna faktorer kommer att granskas med hjälp av hedoniska prismodeller, där störst fokus riktas mot avståndsvariabeln och dess påverkan på priset för småhusmarknaden.Vidare visar studiens resultat på en positiv värdeförändring har skett i de båda tätorterna, detta under Trelleborgsbanans etableringsprocess där den största värdeförändringen skedde i samband med att finansieringsavtal undertecknades. Med hjälp av den deskriptiva statistiken och tidigare studier går det att underbygga det faktum att Trelleborgsbanan haft en positiv inverkan på småhuspriserna i Östra Grevie och Västra Ingelstad. / This study examines the change in value of single-family homes during an infrastructure investment and during which time this change takes place. This will be done by identifying which phases that infrastructure investments are undergoing and when they occur. The selection of the method for the study will be taken from a multi-method research that combines a qualitative and quantitative method. By prioritizing the qualitative information, this enables further understanding and insight into the quantitative results presented. The qualitative studies are determined by analyzing and examining papers and documents that concern the establishment of Trelleborgsbanan. Furthermore, the quantitative data will account for the changes in value that have taken place in Västra Ingelstad and Östra Grevie between 2003-2018. Internal property characteristics and external area-related factors will be reviewed using hedonic price models, where the main focus is on the distance variable and its impact on the price for the housing market.Furthermore, the study demonstrates a positive change in value has occurred in the two urban areas which took place during the establishment of Trelleborgsbanan, where the largest change in value occurred when the signing of financing agreements were done. With the help of the descriptive statistics and previous studies, we can conclude the fact that Trelleborgsbanan had a positive impact on house prices in Östra Grevie and Västra Ingelstad.

När man reser med kollektivtrafiken i Skåne är de främsta verktygen för att planera sin resa antingen Skånetrafikens hemsida eller deras mobila reseplanerare. För att effektivt kunna planera sin resa behöver en resenär inte bara information om när en buss avgår och kommer fram till sin slutdestination, utan också om transportsättet är försenat på något sätt, och vilka nya tider som i så fall gäller. I nuläget får man information om förseningar och inställda resor, men inte hur man kan planera om en resa om avvikelser uppstår. Utöver detta visas det också hur försenad resan i fråga är, och om ett tåg är tillräckligt försenat eller inställt, informeras det även om att ersättningsbussar trafikerar den avbrutna sträckan. Inga andra alternativ vid förseningar presenteras i nuläget via Skånetrafiken. Vi föreslår i vårt arbete ett sätt att göra en kontextuellt medveten reseplanerare, som inte endast kan informera en resenär om en buss är försenad. Den ska även kunna vara en hjälp för att under en pågående kollektivtrafikresa kunna visa alternativa resrutter om en resenär råkar ut för förseningar under resans gång. Med hjälp av Resrobots API implementerar vi en reseplanerarprototyp som tar in information i form av tid, fordons id och närhet till olika hållplatser, och därigenom ger förslag på alternativa resvägar om oförutsedda förseningar uppstår. Vi visar på hur denna prototyp kan hitta alternativa resvägar som skulle kunna vara användbara vid trafikstörningar, och ibland även komma fram snabbare än de rekommenderade rutterna. / When going on a public transportation journey in Scania, the main tools used to plan for said journey are Skånetrafiken's homepage or their mobile app. To be able to plan for a journey, a traveler does not only need information about a bus's departure and arrival, but also if the trip is delayed, and in that case by how much. Today, there is information given on delayed and canceled trips, but not any help is given about how to plan for an alternate route if any deviations in travel time arise. Information is also given about how late a trip is, and if a train trip is canceled, what legs of the trip replacement buses go. In our work, we propose a way of implementing a contextually aware travel planner that not only informs a traveler if a bus or train is delayed. It will also be a tool for helping a traveler plan for an alternate route if an unexpected delay arises during a trip. We will implement a prototype of a travel planner with the help of Resrobot's API. This prototype will use local time, a vehicle's id and proximity to stops, and will propose alternate routes that a traveler can take if an unforeseen delay arises. We show how this prototype can find alternate routes that could be useful during delays in traffic and in certain circumstances even arrive faster than the suggested routes.

Competitive tendering has been the preferred approach for public procurement in publictransport, whose purpose is to reach a better customer experience and more cost effectivetraffic solutions through increased competition between different operators. The contracts inpublic procurement mainly contain two different types: net-cost contract and gross-costcontracts. The contracts also contain incentives, which should motivate the operator tomaintain a high quality of their operation.The purpose of the study was to investigate and achieve an understanding of what theoperator’s strategy includes and what it means for Go-Ahead Nordic as an operator in publicprocurement. The study also processes Swedish and Norwegian public procurements, fromthe bidder’s perspective.The results of the study shows that Go-Ahead Nordics´s contracts differ depending on whattype of contract is being used in different public procurements. In the various differentcontracts, Go-Ahead Nordic faces advantages and risks that the operator must take intoaccount in their operation. Incentives play a part in a number of Go-Ahead Nordics’scompetitive tenders, where the operator appreciates a few specific incentives in the contracts.Incentives in Go-Ahead Nordics contracts have contributed to a greater risk for the operatorafter the Covid-19 pandemic. A great difference between public procurement in Norway andSweden exists in that the state carries out the procurements in Norway. However in Swedenthe procurements are managed by the regional public transport authorities.

I denna studie är syftet att analysera och förstå variationen i kundnöjdhetsfaktorer inom kollektivtrafik baserat på kön och sysselsättning. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har tidigare forskning inom det valda ämnet studerats för att få en djupare insikt i vad som påverkar olika resenärers upplevelser. Empiriska data från Kollektivtrafikbarometerns undersökningar om Skånetrafiken har hämtats in, bearbetats och analyserats. Denna process har möjliggjort att vi kan svara på syftet och forskningsfrågorna. Resultaten visar tydliga könsskillnader när det gäller nöjdheten. Dessutom har olika sysselsättningsgrupper olika prioriteringar när det kommer till nöjdhet med kollektivtrafiken. Trygghet och säkerhet, bekvämlighet och tillfredsställelse framstår som faktorer som påverkar kvinnors nöjdhet med kollektivtrafiken. Å andra sidan påverkar punktlighet och tillgänglighet mäns nöjdhet med kollektivtrafiken. Vidare visar resultaten att tillgänglighet, punktlighet och bekvämlighet är faktorer som påverkar olika sysselsättningsgruppers nöjdhet. / The purpose of this study is to analyze and understand the variation in customer satisfaction factors within public transportation based on gender and occupation. To address the study's purpose and research questions, previous research in the chosen field has been studied to gain deeper insights into what influences the experiences of different travelers. Empirical data from surveys conducted by the Public Transport Barometer on Skånetrafiken have been collected, processed, and analyzed. This process has enabled us to answer the study's purpose and research questions. The results reveal clear gender differences concerning satisfaction. Moreover, different occupational groups exhibit varying priorities when it comes to satisfaction with public transportation. Safety and security, comfort, and satisfaction emerge as factors influencing women's satisfaction with public transportation. Conversely, punctuality and accessibility influence men's satisfaction with public transportation. Furthermore, the results indicate that accessibility, punctuality, and comfort are factors affecting the satisfaction of various occupational groups.

.

Denna C-uppsats i samhällsgeografi med inriktning planering undersöker spårbonusens verkan och bakomliggande orsaker i Lund i den sydsvenska regionen Skåne. Uppsatsen bygger på kvalitativa empiriska studier utförda genom dels insamling av svar från en webbenkät som har länkats till respondenter i Lund, dels genom intervjuer genomförda med videosamtal. I uppsatsen undersöks om det finns en preferens för att åka kollektivt med spårbunden kollektivtrafik och hur de bakomliggande orsakerna för denna preferens ser ut. Vidare undersöks hur människors tidigare upplevelser med kollektivtrafik påverkar deras samtida val och om detta kan hjälpa oss att få en djupare förståelse för vilka faktorer som bör beaktas vid nya kollektivtrafikprojekt. Uppsatsen avslutas med att konstatera att en preferens för spårbunden kollektivtrafik mycket riktigt går att finna i Lund och att öppnandet av en ny spårväg i staden har bidragit till ett något ökat användande av kollektivtrafiken. Den orsak som enskilt mest verkar påverka människors vilja att resa kollektivt är lättheten att förstå sig på och använda sig av kollektivtrafiken. Enkla linjedragningar och en infrastruktur som tydligt visar var trafiken kommer att röra sig är avgörande för att ovana resenärer ska bli manade att resa kollektivt.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka hur tillgängligheten av Uppsalas stadstrafik upplevs av rullstolsburna personer. Tillgänglighet av kollektivtrafik är en viktig del för att så många som möjligt ska åka kollektivt och står med i regionens strategiplaner. Tillgänglighet kan delvis mätas instrumentellt, men denna uppsats vill påvisa vikten av att inkludera den faktiska upplevelsen av tillgängligheten hos de som är i behov av den. Som rullstolsburen har jag med en autoetnografisk metod beskrivit mina upplevelser av resor gjorda med stadstrafiken under denna studie. Materialet, i form av anteckningar från resorna, har analyserats med hjälp av Kaufmanns motilitets-begrepp som ger djup åt de olika förutsättningarna som ligger till grund för den personliga mobiliteten. Om den personliga mobiliteten påverkas negativt på grund av hinder som uppstår för rullstolsburna så innebär det en större risk för en exkludering från samhället. Resultatet från den här studien diskuterar de vanligaste hindren som uppstår, konsekvenserna av de hindren samt sociala barriärer som påverkar möjligheten att resa kollektivt. Studien kan slutligen konstatera att hindren måste ses tillsammans, att det är kontexten av hela resan som måste tas i beaktning, samt att den sociala exkluderingen blir mer framträdande när kollektivtrafiken inte fungerar som det är tänkt.

<p>I den här uppsatsen undersöks och utvärderas metoder för att beräkna indirekta socioekonomiska effekter till följd av transportinvesteringar. De projekt som ligger till grund för denna jämförelse finns på gemensam europeisk samt på nationell nivå. Projekten har använt sig antingen av kvantitativ analys, i form av multikriterieanalys alternativt cost-benefit analys, eller av kvalitativ analys, för att utvärdera effekterna. Slutsatserna består i att det är svårt att beräkna dessa effekter och att det därför är viktigt att metoden speglar den underliggande informationen. En verbal metod som speglar osäkerheten är ofta att föredra framför en metod som presenterar exakta monetära mått trots att den underliggande informationen är osäker.</p>