In this master thesis an availability analysis from a genderperspective of the public transport net in Uppsala, Sweden, has beencarried out. The current public transport net as well as plannedadditions, including tram and commuter train, have been subject tothe analysis. The overall aim of the thesis was to examine how theplanned tram and commuter train would affect equality, and morespecifically the even distribution of the unpaid care and house work.This was simplified to imply at least equal availability to units ofreproduction, which were represented by preschools, elementaryschools, grocery stores, health centers and hospitals, compared tounits of production, which were represented by companies with morethan 100 employees. Average travel times from different residential areas in the city ofUppsala to units of production were computed, and compared withaverage travel times to units of reproduction. Moreover, theproportion of units of production and reproduction within ten minutesdistance of the tram and commuter train stops respectively, wascalculated and compared. The analysis was carried out with theNetwork Analyst extension of the geographical information systemsprogram ArcGIS. The results show that the average travel times were 0.20 minutesshorter in favor of the units of production before the implementationof the tram and commuter train, whereas the average travel times were0.57 minutes shorter in favor of the units of reproductionafterwards. The proportion of units of production within ten minutesdistance of the tram and commuter train stops was 20%, whereas theproportion of units of reproduction was 30%. Hence, the availability increases more for units of reproduction thanfor units of production. Based on the results of this study as wellas gender research on mobility, the planned infrastructure projectwould be beneficial from an equality point of view, regarding theeven distribution of the unpaid care and house work.

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för såväl privatpersoner som företag, något som uppmärksammats och utnyttjats för främjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrågasättas då sociala medier utgår från en plattare hierarki än tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes därför i denna rapport. Dessa faktorer undersöktes induktivt genom intervjuer med kund och företag samt kompletterades med analyser av befintliga hemsidor med sociala medier och hur dessa nyttjas av företag.   Resenärerna uppgavs vilja sköta kontakten med företag inom kollektivtrafiken främst via telefon, mail eller enkäter. Sms ansågs väldigt positivt vid kortare meddelanden om akuta ärenden som trafikförseningar. Företagen var positivt inställda till utvecklingen av sociala medier och uppgav resursbrist som den främsta anledningen till att nyttjandet inom företaget inte var så omfattande som önskat. Swot-analyserna visade på en god grund för vidareutveckling av sociala medier. Genom att koncentrera gemensamma problemområden var det möjligt att fokusera på en lösning genom att framta en lista med lämpliga designprinciper. Dessa omsattes i en handlingsplan för fallstudien projekt Bästa Resan. Syftet med handlingsplanen var att bidra till en ökning av det kollektiva resandet i Västernorrlands län genom nyttjande av sociala medier.   Rapportens resultat visar på att sociala medier bör utvecklas efter vilken målgrupp som vill nås, vilket syfte företaget har samt vilken slags information som ska förmedlas. / Social media has been developed enormously due to the increased use of internet. Technological advancements have led to more possibilities for direct communication for private persons as well as companies. This has been noticed and utilized in the advancement of communication. The earlier accepted media strategies have due to this development been contested since social media has a flatter hierarchy than earlier media. This has caused a need for updated research in communication in social media. Factors which are important for communication in social media between company and client is therefore highlighted in this report.  These factors are examined inductively through interviews with clients and companies together with analysis of existing web pages with social media and how these are used by companies. By concentrating common problem areas it is possible to produce a list of appropriate design principles. These are used in a action plan on behalf of the case study project Bästa Resan. The purpose of the action plan is to contribute to an increase of the travelling by public transportation in Västernorrlands län by the usage of social media.   The clients state a will to manage the contact with companies in public transportation mainly through telephone, e-mail or surveys. Telephone texts are considered very positive in situations where shorter texts about acute matters like traffic delays are possible to send out. The companies are positive about the development of social media and states lack of resources as the prime reason that the use of social media within the company is not as extensive as possible. The swot-analyses shows a good foundation for further development of social media.   The reports result shows that social media should be developed on consideration for what target group is aimed to be reached, which purpose the company has and also what kind of information is to be mediated.

För de som pendlar till skola eller jobb är det viktigt att kollektivtrafiken fungerar som denskall. Sedan Värmlandstrafik AB, ansvarig för större delen av länstrafiken i Värmland, byttebiljettsystem har diverse problem i samband med biljettköp observerats av oss som frekventaresenärer. Detta skapade ett intresse för det nya biljettsystemet hos oss, vilket ledde fram tilldenna uppsats vars syfte är att undersöka Värmlandstrafiks biljettsystem utifrån ettanvändarperspektiv. Positiva och negativa aspekter presenteras utifrån de erfarenheter av ochåsikter om biljettsystemet som dess användare har, vilka erhålls genom delvis struktureradeintervjuer. Dessa aspekter av systemet jämförs med teori inom bland annat användbarhet ianalysen. Genom intervjuerna framgår det att det nya biljettsystemet dras med många problemsom försvårar för och förvirrar resenärer och chaufförer. Mycket tyder på att den sistnämndaanvändargruppen drabbas i högre grad av systemets nuvarande skick än vad resenärerna gör.Även framkomna positiva aspekter med systemet som uppfattas gynna användare belyses.Exempel på slutsatser som dragits är att många av problemen som användarna upplevt haruppstått på grund av otillräcklig utbildning av busschaufförerna och att gränssnittet somchaufförerna arbetar med bryter mot riktlinjer för användbarhet på flera punkter, men att endel av de funktioner och förändringar som det nya biljettsystemet innebar uppskattas.

Purpose: The aim of the study is to explain how the change in road design in Jönköping municipality affects public transport, emergency services and ambulance and to investigate which traffic calming measures best suited to the occupational groups. The study investigates how these occupational groups experience the traffic calming measures found in Jönköping today, how the municipality of Jönköping has changed the planning ideology in the last 20 years and which traffic calming measures that has the least impact on selected occupational groups. Method: The study includes both qualitative and quantitative methods. The questions are answered using literature studies, surveys and interviews. The surveys and interviews describes opinions and personal experiences and the literature provides information about the traffic calming measures used today. Findings: Jönköping municipality has long been at the forefront of development concerning the passability of public transport. Over the past 20 years priority has been shifted from passability to safety for pedestrians and cyclists. The work with separate bus lanes with traffic priority continues but other speed-reduction measures are also being introduced. These acts in an impeding way to public transport, emergency services and ambulance. The municipality of Jönköping still pursues straight bus lanes that increase passability and tries to avoid vertical obstacles. Traffic calming measures affect public transport, rescue services and ambulance in a negative way. Travel time for public transport and emergency services increase, driving comfort deteriorates and tasks are hampered. The study shows how the dialogue between Jönköping municipality, Jönköpings Länstrafik, emergency services and ambulance needs to progress to get a traffic environment that will satisfy all parties. There are a number of obstacles that have little to no impact on occupational groups specified. Edeva Acti Bump, Intelligent Flexible Hump and the road cushion are amongst those found to affect the occupational groups the least without jeopardizing road safety for pedestrians and cyclists. Implications: Jönköping municipality has been working actively to increase road safety without affecting the passability for public transport, emergency services and ambulance. Priority has shifted from passability to safety and more traffic calming measures have been introduced. The study shows that there is a need for a continued dialogue between Jönköping Municipality, Jönköpings Länstrafik, emergency services and the ambulance to achieve a traffic environment that does not compromise the occupational groups' duties. If the specified parties take part in the study results, change and improvement may occur, as there are several more suitable options available. Limitations: The study does not examine how traffic calming measures affect the vehicles, passenger's perceived comfort in bus transport or environmental impact or increased noise caused by braking and accelerating. Keywords: Traffic calming, speed bumps, speed humps, traffic calming measures, public transport, emergency vehicles, emergency, ambulance. / Syfte: Målet med studien är att redogöra för hur kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans påverkats av den förändrade vägutformningen i Jönköpings kommun samt utreda vilka hastighetsdämpande åtgärder som är bäst lämpade för yrkesgruppernas framkomlighet. Studien utreder hur valda yrkesgrupper upplever de farthinder som finns i Jönköping idag, hur Jönköpings kommun har ändrat planeringsideologin de senaste 20 åren och vilka farthinder som har minst påverkan på valda yrkesgrupper. Metod: Studien innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Frågeställningarna besvaras med hjälp av litteraturstudie, enkäter och intervjuer. Enkäterna och intervjuerna behandlar åsikter och personliga erfarenheter och litteraturen bidrar med information om de hastighetsdämpande åtgärder som används idag. Resultat: Jönköpings kommun har länge legat i framkant i utvecklingen kring kollektivtrafikens framkomlighet. Under de senaste 20 åren har prioriteringen flyttats från framkomlighet till trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Arbetet med separata busskörfält med trafikprioritering som infördes år 1996 fortskrider. Efter direktiv från Sveriges regering införs nu andra hastighetsdämpande åtgärder som verkar hindrande för kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans. Trots detta har Jönköpings kommun fortfarande en strävan efter raka busskörfält som ökar framkomligheten och vertikala farthinder undviks i största möjliga mån. Hastighetsdämpande åtgärder påverkar kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans negativt. Tiderna för rutter och utryckningar ökar, körkomforten försämras och arbetsuppgifter hindras. Studien visar hur dialogen mellan kommun, länstrafik, räddningstjänst och ambulans måste fortskrida för att få en trafikmiljö som nöjer alla parter. Det finns ett flertal farthinder som har ingen eller minimal påverkan på angivna yrkesgrupper. Edeva Acti Bump, Intelligent Flexible Hump och vägkudden är de farthinder som anses påverka yrkesgrupperna minst utan att äventyra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och är därmed attraktiva för såväl kommun som länstrafik, räddningstjänst och ambulans. Konsekvenser: Jönköpings kommun har arbetat aktivt för att öka trafiksäkerheten utan att påverka framkomligheten för kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans. Prioritet har gått från framkomlighet till ökad trafiksäkerhet och fler hastighetsdämpande åtgärder har införts. Studien visar att dialogen mellan Jönköpings kommun, Jönköpings Länstrafik, räddningstjänsten och ambulansen måste fortsätta för att uppnå en säker trafikmiljö. Om angivna parter tar del av studiens resultat kan förändring och förbättring ske, då det finns flera bättre lämpade alternativ. Begränsningar: Studien utreder inte hur farthinder påverkar yrkesgruppernas fordon med avseende på slitage, resenärers upplevda komfort vid busstransport eller miljöpåverkan och ökat buller som uppstår i samband med inbromsning och hastighetsökning. Nyckelord: Traffic calming, speed bumps, speed humps, hastighetsdämpande åtgärder, kollektivtrafik, utryckningsfordon, räddningstjänst, ambulans.

Utsläppen av växthusgaser måste minska för att Sverige ska klara av att nå det långsiktiga klimatmålet som är nettoutsläpp 0 av växthusgaser år 2045. Transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att minska utsläppen genererade av transporter krävs ett hållbart transportsystem. Omvandlingen till ett hållbart transportsystem kommer kräva omvandlingar i den fysiska planeringen då tidigare planering skapat ett samhälle beroende av bilen. Kollektivtrafik kommer att vara en viktig del i att minska behovet av bilen. Denna uppsats analyserar hur kommunerna Gävle och Umeå hanterar kollektivtrafik på en strategisk nivå. Syftet med uppsatsen är att belysa de svårigheter som finns med att formulera strategier för kollektivtrafik i översiktsplanering. För att komma fram till hur strategier kan formuleras på ett sätt som gör dem enklare att implementera i efterkommande planering. Genom kvalitativ textanalys har kommunernas översiktsplaner, trafikförsörjningsprogram och trafikstrategi undersökts för att se hur kollektivtrafik implementeras i den strategiska fysiska planeringen, vilka motiveringar som gör för placeringar av viktiga målpunkter och vad det är för begrepp som används. Implementeringsteorin används som verktyg i analysen för att komma fram till hur implementeringsprocessen har gått till och varför vissa strategier är mer framgångsrika än andra.  Analysen kommer fram till att de vanligaste begreppen som används i översiktsplanerna i samband med strategier för kollektivtrafik är täthet, tillgänglighet och kollektivtrafiknära läge eller koppling till kollektivtrafikstråk. Motiveringen till placering av bostäder, arbetsplatser, verksamheter och service är delvis att de ska gynna ett hållbart transportsystem. Motiveringarna görs också utifrån på vilket sätt strategierna uppfyller de tre dimensionerna av hållbarhet. I trafikstrategin motiveras satsningar på kollektivtrafiken utifrån vad som blir samhällsekonomiskt effektivt. Hur mycket den strategiska planeringen påverkar efterkommande planering beror på strategins tydlighet och om strategin innehåller specifika åtgärder. Utifrån implementeringsteorin kommer det fram att det finns många fler faktorer än en välformulerad strategi som påverkar implementeringen. Exempelvis förutsättningar i kommunen, samarbeten mellan olika aktörer och hur genomförandet tas emot av medborgarna.  Resultatet av analysen kommer fram till att det är svårt att beskriva hur en bra strategi ska formuleras för att vara enkel att genomföra för efterkommande planering. Det som kommunerna lyckats bra med är att formulera strategier som bygger på redan etablerad kunskap om vad som förbättrar kollektivtrafiken. Därefter finns en god återkoppling till tidigare ställningstaganden genom hela processen. Som slutsats kommer uppsatsen fram till att implementeringsprocessen är ytterst kontextberoende men en tydlighet i strategierna och en god kommunikation mellan olika aktörer genom hela processen ger bättre förutsättningar för en lyckad implementering.

En gemensam målsättning för kollektivtrafikoperatörer är att effektivisera trafiken samt att generera fler och nöjdare resenärer. Arriva Sverige AB bedriver buss- och spårvagnsverksamhet åt Storstockholms Lokaltrafik (SL) i Stockholmsområdet och precis som övriga operatörer inom kollektivtrafik arbetar Arriva mot att öka antalet kollektivt resande. Forskning visar att turtäthet har en stor inverkan på resebeteenden, men i dagsläget saknar Arriva ett systematiskt sätt att internt beräkna den optimala turtätheten. En ökad förståelse för resebeteenden kopplat till turtäthet skulle bidra till ett bättre beslutsunderlag i frågor som rör turtäthet. Denna studie undersöker hur en reducering i turtäthet påverkar antalet resande i Stockholms busstrafik, baserat på sekundärdata tillhandahållen av Arriva. Studien avgränsades i ett första steg till busstrafik tillhörande E20-avtalen och i ett andra steg till busstrafik i Brommaområdet (Västerort). Studien utgick från befintliga teorier och tog en deduktiv ansats. Sambandet mellan den procentuella förändringen i turtäthet och den procentuella förändringen i antal resande undersöktes med multipel linjär regression och resulterade i en skattning på produktionselasticiteten. Dataunderlaget bestod av VBP-data (statistik över antalet verifierade betalande passagerare), baserat på SL accesskortsvalideringar. För att besvara frågeställningen undersöktes två delfrågor, varav den ena utredde effekten av en reducering i turtäthet och den andra huruvida effekten av en reducering är densamma vid lågturtäthet som vid hög turtäthet. Resultatet visade på att ett linjärt samband mellan en reducering i turtäthet och en förändring i antal resande existerar. De framtagna regressionsmodellerna hade låga förklaringsvärden (0,1818 och 0,1857) och kunde inte förklara det exakta sambandet. Andra icke-linjära samband kunde inte uteslutas på grund av det begränsade antalet bussturer och den låga variation i turtäthetsförändringar. Produktionselasticiteten för det studerade datasetet skattades till 0,3886. Vid införandet av en dummyvariabel för hög turtäthet skattades produktionselasticiteten till 0,4546. Regressionskoefficienten för dummyvariabeln antog värdet 0,0779. Resultatet tyder på att en reducering i turtäthet påverkar antal resande i högre grad vid låg turtäthet än vid hög turtäthet. Skattade värden på produktionselasticitet ligger i spannet av skattade värden i tidigare forskning. Detta är en indikation på att resultatet, och därmed insamlat VBP-data, är relevant för analys av produktionselasticitet. / Public transport operators strive to increase efficiency in public transport services and to increase the number of travelers. Arriva Sverige AB conducts bus and tram services in the Stockholm area for Storstockholms Lokaltrafik (SL) and like other operators in public transport Arriva aims to increase the number of passengers. Previous studies show that bus service frequency has a great impact on travel behavior. However, as of today Arriva does not have a systematic method to internally calculate the optimal bus service frequency. Hence, it is in the interest of Arriva to better understand what impact service frequency has on travel behaviour. This study investigates the effect of a reduction in service frequency with respect to the number of travelers in Stockholm bus traffic. The study was based on secondary data provided by Arriva and was limited to only consider bus traffic in the E20-agreements. Furthermore, the study was limited to the area Bromma. The study is based on existing theories and took a deductive approach. The aim of the study was to analyze what effect a reduction in bus service frequency has on the number of passengers and to find other external factors that have an impact on the number of people travelling by bus. The chosen method was multiple linear regression. The study resulted in an estimation of the product elasticity by studying the relationship between the percentage change in service frequency and the percentage change in number of travelers. The data set consisted of VBP-data (statistics of verified paying passengers), based on SL access card validations. In order to investigate the research question of this study two sub questions were formulated; one investigating the effect of a reduction in service frequency and one investigating whether the effect of a reduction is the same at low and high service frequency. The study shows that a linear relationship between a reduction in bus service frequency and the number of passengers exists. The R-squared values of the developed regression models are low (0,1818 and 0,1857) and could not explain the exact relationship. The production elasticity of the selected data set was estimated to 0.3886. However, the study could not disprove the existence of nonlinear relationships due to the limited number of buses included in the study and the low variation in service frequency. With the inclusion of a dummy variable for high service frequency the production elasticity was estimated to 0.4546 and the regression coefficient for the dummy variable was 0.0779. This suggests that a reduction at low service frequency has a greater effect on the number of travelers than a reduction at high service frequency. Furthermore, this indicates that the result, and thereby collected VBP-data, is relevant for analysis of production elasticity.

Syftet med denna studie var att undersöka arbetspendling med kollektiva färdmedel i Västra Götalandsregionen under covid-19-pandemin samt faktorer som spelar in vid val av kollektivtrafik som färdmedel för att förklara eventuell påverkan på mobilitet. De frågeställningar som besvarats är: Hur har resandet med kollektiva färdmedel i Västra Götalandsregionen förändrats till följd av covid-19-pandemin? Hur kan valet av kollektiva färdmedel för arbetspendling under covid-19-pandemin förklaras?Hur har mobiliteten bland personer som använder kollektiva färdmedel för arbetspendling påverkats av covid-19-pandemin?För att besvara frågeställningarna har en induktiv studie med kvantitativa och kvalitativa metoder genomförts. Ett omfattande material om antalet resor med kollektivtrafik i Västra Götalandsregionen från 2019 och 2020 har använts för att visa hur resandet förändrats. En enkätundersökning med personer som arbetspendlat med kollektiva färdmedel under covid-19-pandemin har genomförts. Studien bekräftar att antalet resenärer i kollektivtrafiken har minskat kraftigt i majoriteten av kommunerna i Västra Götalandsregionen. Ekonomiska faktorer visas vara en stark förklaringsfaktor för valet av kollektivtrafik som färdmedel. Studien visar även att en avgörande faktor för möjligheten att arbeta hemifrån ligger i vilken typ av arbete en individ har och att covid-19-pandemin kan ha bidragit till en ökad transportrelaterad social exkludering. Studiens tydligaste slutsats är att personer som använt kollektiva färdmedel för arbetspendling har tagit till olika mobilitetsstrategier för att kringgå de barriärer i form av oro och upplevd otrygghet som pandemin givit upphov till. Slutligen visade studien att covid-19-pandemin har mobilitetsbegränsande effekter på den grupp som inte haft några alternativa färdmedel än kollektivtrafik för sina resor till och från arbetet. / The purpose of this study was to investigate commuting by public transport in the Västra Götaland region during the covid-19 pandemic and the factors that play a role in the choice of public transport as a means of transport to explain any impact on mobility. The questions answered are: How has travel by public transport in the Västra Götaland region changed as a result of the covid-19 pandemic?How can commuting for work with public transportation during the covid-19 pandemic be explained?How has the mobility of people using public transport for commuting been affected by the covid-19 pandemic?To answer these questions, an inductive study with quantitative and qualitative methods has been conducted. Extensive material on the number of travels with public transport in the Västra Götaland region from 2019 and 2020 has been used to show how travel has changed. A survey of people who commuted to work by public transport during the covid-19 pandemic has been conducted. The study confirms that the number of passengers using public transport has decreased vastly in the majority of municipalities in the Västra Götaland region. Economic implications are shown to be a strong explanatory factor for the choice of public transport as a means of transport. The study also shows that a key factor for the opportunity to work from home lies in the type of work an individual has and that the covid-19 pandemic may have contributed to an increased transport-related social exclusion. The clearest conclusion of the study is that people who have used public transport for work commuting have resorted to different mobility strategies to circumvent barriers in the form of anxiety and perceived insecurity that the pandemic has given rise to. Moreover, it can be concluded that the covid-19 pandemic has mobility-limiting effects on the group that does not have any other means of transport than public transport for their commuting to and from work.   Keywords: covid-19, commuting, public transport, mobility

In recent years, increased urbanization and urban development have resulted in new demands emerging for building sustainable cities. Previous studies have shown that the public transportation system plays a key role in the development of sustainable cities, as it is crucial for mobility and counteracting climate change. Thus, this paper examines how sustainability has been considered by city planners while developing the public transportation system during the expansion of the southern parts of Uppsala. Accordingly, ecological, social and economic sustainability indicators were identified and studied. In addition, citizen participation during the planning process was also studied as a part of the social sustainability aspect. The study was based on two interviews with planners at Uppsala Kommun and Region Uppsala. It was found that GHG emissions, air and noise pollution, use of innovative technology, efficient material usage, preservation of open land and natural areas were parts of the ecological sustainability measures in the development. Economical sustainability composed of state fundings and subsidies, fare revenue, budget deficit and investment cost-efficiency. Regarding social sustainability, the planners considered availability, travel time, attracting new users, attention to elderly, young and low-income and safety. Transparency in decision-making and involving the public were found to be important factors regarding citizen participation.

Det finns ett behov att ändra människors transportnormer och transportvärderingar. Transportsektorn står för en tredjedel av den globala energikonsumtionen och det är kritiskt att reducera energikonsumtion för att nå tvågradersmålet. För att ändra människors transportbeteende krävs det både beteendeförändring hos människor samt tekniska och infrastrukturella lösningar i den fysiska miljön. Studien använder sig av ”hårda” och ”mjuka” policys som är infrastrukturella strategier kontra beteendeförändringsstrategier för att förklara hur människors transportbeteende kan påverkas. Uppsala kommun har identifierat transportsektorn som en av de tre viktigaste sektorerna att arbeta med för att nå klimatmålen. Denna studie undersöker hur Uppsala kommun och Region Uppsala planerar att utveckla kollektivtrafiken för att få mer människor att resa kollektivt. Detta genomförs genom en innehållsanalys av kommunens översiktsplan och regionens styrdokument. Majoriteten av utvecklingen ligger på att skapa en miljö som förespråkar ett kollektivresebeteende genom förtätning av staden, ökad bekvämlighet, tillgänglighet och enkelhet för att använda kollektivtrafiksystemet. Det finns ambition att göra marknadsföringskampanjer, men de fokuserar endast på att utbilda människor om de kollektiva resmöjligheterna vilket är viktigt, men inte nog för att ändra människors transportbeteende. Det krävs också kampanjer som fokuserar på att ändra människors värderingar och normer, inte endast rationella argument.

En hållbar stadsutveckling av våra samhällen anses vara en nödvändighet om vi ska kunnamöta de utmaningar som orsakas av de pågående klimatförändringarna i vår värld. För att viska klara denna omställning krävs det att vårt transportsystem utvecklas på ett hållbart sätt.Våra transporter och resor behöver ske på ett transportsystem som är mer yteffektivt ochutföras på ett sätt som är energisnålt och förbrukar mindre fossila bränslen. Detta behov, ochde mål, strategier och åtgärder för att möta det, ingår i begreppet hållbart resande. Att öka andelen resor som utförs med gång, cykel och kollektivtrafik är en viktig beståndsdeli att arbetet med att omforma vårt transportsystem utifrån konceptet hållbart resande. Sedan50-talet har vårt transportsystem har anpassats och växt utifrån bilens behov. I dag behöverSveriges kommuner tänka om och prioritera andra, mer klimatvänliga färdmedel i gaturummet. I den här studien undersöks hur idén om hållbart resande införlivas i två kommuner. Förstgenom att studera hur man arbetar med hållbart resande på en strategisk nivå i deras styr-ochpolicydokument. Detta görs i syfte att studera hur kommunerna har anammat de åtgärder somtidigare forskning har rekommenderat för att framgångsrikt implementera hållbart resande itrafiksystemet. Vidare genomförs en nulägesanalys av kommunernas bebyggelse, därförutsättningarna för att resa med gång, cykel och kollektivtrafik till en av de störresamlingsplatserna i en kommun, evenemangsarenan, undersöks.