Syftet med denna studie är att undersöka olika tillvägagångssätt som förskollärare använder för att främja barns inflytande i planerad undervisning, samt vilka utmaningar arbetet medför. Vi har valt att undersöka detta mot bakgrund av den osäkerhet bland förskollärare som tidigare forskning visat på inom området. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ studie där sex förskollärare intervjuats för att komma närmare deras perspektiv. Barnsyn har sedan använts som ett teoretiskt begrepp när intervjuerna analyserats. De tillvägagångssätt och utmaningar som framkommit under intervjuerna har därför satts i relation till barnsyn, med fokus på idén om det kompetenta barnet. Resultatet visar att förskollärarna har en samstämmig syn på barn som kompetenta och visar en strävan mot att öka barns inflytande i förskoleverksamheten. Resultatet visar även att barns intressen är en återkommande utgångspunkt för att ge barn inflytande i planerad undervisning. Däremot är det även barns intressen som framkommer som den främsta utmaningen i arbetet då förskollärare upplever en svårighet i att tillgodose alla barns intressen. Den slutsats vi kan dra utifrån denna studie är att ett arbete som främjar barns inflytande kräver en engagerad, aktiv, närvarande och lyhörd förskollärare som ser barn som kompetenta individer. Däremot kan vi med utgångspunkt i de intervjuer som gjorts konstatera att det krävs en förändring på politisk nivå för att förändra förskoleverksamheten så att förskollärarna får de förutsättningar som krävs för att kunna säkerställa att alla barn får känna inflytande i förskolans undervisning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärares barnsyn påverkar deras förhållningssätt mot barn i förskolan. För att undersöka detta har vi använt semistrukturerade intervjuer som är en form av kvalitativ metod. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av ett barndomssociologiskt perspektiv. Resultatet visar att beroende på vilken barnsyn förskollärare har synliggörs det i deras förhållningssätt. Studien visar att barnsynen påverkar sättet förskollärare talar om barn, hur de bemöter barn samt hur de värderar det enskilda barnets behov, viljor och åsikter.

Purpose: The purpose of thestudy is to analyzehowdifferenteducatorsworking attwo different preschools, perceiveand reflect onthe conceptofthe competent child. Questionat issue:Howis the concept of the competent child perceived bythe participating preschool teachers? What is the concept loaded with and what meaning is given to the concept by the teachers? Method:The method used for this study is a phenomenographicone where qualitative interviews were conducted with eight teachers from two different preschools. Main theories:The theoretical framework used in this text is phenomenography where focus is on the study of perceptions, and on analysis of how people perceive phenomenon as well as analysis of how people create content and meaning in the relationship between the self and the surrounding world. Summarized conclusion:The results from the eight interviews show that the concept of the competent child is a complex one. However, the analysis of the empirical data shows that the concept can be described through five different perspectives; the perspectives of the child, thepedagogical approach, knowledge, care and education. The study shows that these different perspectives are based on personal experience which forms the basis for how they perceive the child and how they relate to the child. Therefore, we believe it is important that all educators in preschools together reflect on the concept of the competent child to create an equal preschool for all.

The objective of this study is to examine how some preschool teachers working with recycling materials in Reggio Emilia inspired preschools. The study questions are "Why do educators in Reggio Emilia inspire preschools to use recycling materials in their preschools?" And "What is the purpose of educators with recycling materials?"   This research was done in the form of qualified interviews with five pre-school teachers and a studio carving. The qualified interviews were done in three kindergartens located in the same unit in a town outside Stockholm. These kindergartens are inspired by the Reggio Emilia philosophy and they use the recycling materials in its operations.   The study is based on theories Vygotskijs both socio-cultural perspective and internalizing and Reggio Emilia philosophy. Vygotskijs point out that children learn through interaction with others. Reggio Emilia philosophy is based on a democratic thought, a deep respect for children and a believer in the ability of children to explore the world.   Data collection for the study were analyzed and reported after dividing it into different categories. The categories are under the heading of "Educators knowledge of the Reggio Emilia philosophy," "The compelling perspectives of Reggio Emilia," "Educators awareness of recycling materials," "Educators approach to recycling materials" and "Responsive educators". Findings show that all the participating preschool teachers are aware of what the term means recycling materials. They also have a full understanding of how they should relate to recycling materials and they have an underlying purpose to reuse materials in their operations.

The purpose of this study has been to find out the educators' perception of children's participation and influence in preschool. The study has focused on making a comparison between the teachers' perception and their way of working. The purpose has also been to find out whether the children's age has any influence on the extent to which the children are given the opportunity to participate and influence. The results of the study are analyzed and presented on the basis of the perspectives of participation and influence, power, the competent child and age. The study report also presents a comparison between the teachers' answers and their working methods. Studies results have shown that the educators work equally with their interview responses and that the children were given the opportunity to participate and influence to a very large extent. The age influence on the children’s opportunities for participation and influence has also been an aspect that has been focused on in this study. On the basis of the collected material, no difference has been observed, however, the teachers emphasized that the verbal language was an advantage and that different approaches were required depending on their age.

<p> </p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose with this study is to investigate how preschool teachers understand the concept <em>the competent child and in what ways this understanding affects their role in children’s learning. </em></p><p><strong>Question at issue:<em> </em></strong>What perspective on children do the contributing educationalists have? How do they define a competent child? Do such children exist and if so, are they always competent in all situations? What is the educationalists perspective on learning and knowledge? What is the preschool teacher’s view of their role as educationalists? What do they consider as their most important tasks?</p><p><strong>Method: </strong>To execute this study I have made a qualitative research based on interviews with eight teachers from four different preschools.</p><p><strong>Main theories: </strong>I have built the theoretical part of this study based on four different perspectives on the concept the competent child according to the philosophies of Dion Summer, Jesper Juul and Reggio Emalia. I also describe different theories about learning, knowledge and educationalists as well as the preschools role in the development of child according to different well-known scientists and researchers.</p><p><strong>Summarized conclusion: </strong>The study shows that the interviewed preschool teachers chose to interpret the concept the competent child in three ways. The individual choice affects their expectations of the child and as such the way that they treat it. This shows that it´s important for all preschool teachers to constantly reflect on how they see and treat the children since this shapes them as they grow.</p><p> </p>

Purpose: The purpose with this study is to investigate how preschool teachers understand the concept the competent child and in what ways this understanding affects their role in children’s learning. Question at issue: What perspective on children do the contributing educationalists have? How do they define a competent child? Do such children exist and if so, are they always competent in all situations? What is the educationalists perspective on learning and knowledge? What is the preschool teacher’s view of their role as educationalists? What do they consider as their most important tasks? Method: To execute this study I have made a qualitative research based on interviews with eight teachers from four different preschools. Main theories: I have built the theoretical part of this study based on four different perspectives on the concept the competent child according to the philosophies of Dion Summer, Jesper Juul and Reggio Emalia. I also describe different theories about learning, knowledge and educationalists as well as the preschools role in the development of child according to different well-known scientists and researchers. Summarized conclusion: The study shows that the interviewed preschool teachers chose to interpret the concept the competent child in three ways. The individual choice affects their expectations of the child and as such the way that they treat it. This shows that it´s important for all preschool teachers to constantly reflect on how they see and treat the children since this shapes them as they grow.

Reggio Emilia-pedagogiken har fått stor spridning i Sverige och med det även dess arbetsmetoder såsom pedagogisk dokumentation. Med Reggio Emilia-pedagogiken har det kompetenta barnet tagit plats i verksamheterna och blivit en norm för barnen att förhålla sig till. Vårt syfte med studien är därför att undersöka vilka diskurser och föreställningar som finns i förskollärares berättelser kring det kompetenta barnet inom pedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare i Stockholmsområdet. Med hjälp av feministisk poststrukturalism och diskursanalys har vi fått fram ett resultat som visar att pedagogisk dokumentation kan verka som en maktproducent i form av vilka diskurseroch normer den synliggör och därmed upprätthåller. Vidare visar resultatet att verktyget pedagogisk dokumentation ger förskolläraren makt i form av vad som väljs ut att dokumenteras, och därför hävdar vi att ett etiskt förhållningssätt behöver problematiseras i relation till barns perspektiv.

I dagens samhälle råder det en stark norm kring att barn ska vara aktiva. Aktivitet tillsammans med krav på prestation eller brist på vila och återhämtning kan leda till stress. Jag har själv upplevt den aktiva normen i förskolan och sett ett behov av att skapa balans mellan aktivitet och vila. Tidigare forskning visar att mindfulness skulle kunna möta det identifierade behovet och har bidragit till arbetets form. Syftet är att genom ett utvecklingsarbete implementera mindfulness i förskolan och att efter fyra veckor undersöka de eventuella effekterna. Utvecklingsarbetet har genomförts i fyra olika barngrupper, på tre olika förskolor, i en stad i Sverige. Mindfulness har där gjorts till en mer eller mindre daglig rutin under fyra veckors tid. Genom en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, observationer och dagboksanteckningar har jag sökt svar på arbetets frågeställningar: Hur framställer pedagogerna balansen mellan aktivitet och vila före och efter genomfört utvecklingsarbete? Och: Vilka faktorer kan tänkas påverka implementeringen av mindfulness i förskolan? Ett normkritiskt perspektiv har bekräftat att den aktiva och kravfyllda normen är mycket stark. Implementeringen av mindfulness visar sig utmana och förändra den aktiva normen, vilket kommer till uttryck i en känsla av större balans. Mindfulness har även gett upphov till lugnare måltider och en känsla av subjektivt välbefinnande hos barn så väl som pedagoger. Vad som även blivit tydligt är att det finns en mängd olika faktorer och förutsättningar som påverkat genomförandet i de olika verksamheterna. Normer kring ansvar och ledarskap, förhållningssätt och normativa förväntningar på barn har visat sig möjliggöra eller begränsa barnens tillgång till mindfulness. Genom att synliggöra dessa faktorer tror jag det är möjligt att införa mindfulness i förskolan på ett mer medvetet sätt.

Syftet med detta arbete var att ta reda på och synliggöra hur pedagoger ser på sitt eget arbete med barns inflytande i verksamheten samt hur de tror att deras egen syn på inflytande påverkar arbetet. Vi ville ta reda på hur synen på inflytande kan skilja sig pedagoger emellan och vad de får för stöd från förskolechefen för att kunna uppfylla strävansmålen framställs i Läroplanen för förskolan. Metoden vi använde för att genomföra studien var semistrukturerade intervjuer där pedagoger och förskolechefer från fyra olika förskolor har deltagit. Med utgång i ”det kompetenta barnet” som perspektiv, så har vi analyserat materialet vi samlat in och resultatet visar bl.a. att många av informanterna inte särskilde begreppen inflytande och delaktighet, något vi tror kan bero på att Läroplanen för förskolan inte heller gör en distinktion mellan begreppen. Vi kom även fram till att relationen och kommunikationen med förskolecheferna inte alltid var särskilt tydlig och kontinuerlig vilket av vissa pedagoger upplevdes som negativt medan andra inte ansåg att en sådan granskning var nödvändig. Läroplanen för förskolan stod i centrum när det handlade om vad förskolechefen hade för förväntningar och det uttrycktes att denna var allt som pedagogerna behövde ha fokus på. Att arbeta med barns inflytande kunde, enligt våra informanter, vara en blandning av många olika komponenter. Några centrala begrepp var: lyhördhet, lyssna, ta tillvara på, flexibilitet, inspirerande miljö och tillåtande attityd.Slutsatserna vi drar av denna studie är att pedagogernas upplevelser av sin egen syn på barns inflytande påverkar verksamheten i stor utsträckning, om man ser på barn som en aktiv del i en process av beslutsfattande så bedrivs även verksamheten på detta vis. Förskolechefens relation till pedagogerna är inte alltid så synlig och konsekvent som en del skulle önska och vi tror att det skulle kunna vara värt att försöka förstärka denna relation mellan pedagoger och förskolechef för att sedan kunna utvärdera resultatet och ställa i förhållande till tidigare struktur av verksamheten.