161 |
Den abstrakta matematikens påverkan på elevers motivation i mellanstadiet : En experimentell studie om abstraktionsnivåernas effekter på pojkars och flickors motivation i matematikens geometriundervisning / The influence of abstract mathematics on pupils' motivation in middle school : An experimental study of abstraction levels effects on boys' and girls' motivation in mathematics geometry educationBrandt, Julia, Andersson, Maria January 2018 (has links)
Tidigare forskning har visat att pojkars och flickors motivation till matematikämnet påverkas olika vad gäller självbilden, självförtroendet samt av de stereotypiska uppfattningar om matematik som omgivningen bidrar till. Forskningen visar en nedåtgående trend i mellanstadiet för elevers motivation i matematikämnet samt att flickor har sämre motivation till ämnet än pojkar. Syftet med denna studie är att testa om olika abstraktionsnivåer i matematikens område geometri har påverkan på och effekter för elevers motivation, självtillit och prestationer. Den syftar även till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors motivation till matematik. Studien är av experimentell design i vilken abstraktionsnivåer i matematiken har manipulerats, undersökningen har dessutom genomförts vid två tillfällen. Detta i syfte att se hur värdering av självtillit och motivation påverkas hos eleverna utöver de faktiska resultaten och prestationerna i matematiktest. Deltagande elever går i mellanstadiet i olika kommuner i Sverige och vårdnadshavare har godkänt deltagandet. Denna studies resultat visar tvärtemot tidigare forskning att flickorna har högre motivation i matematikämnet än pojkarna. Undantaget är att pojkarnas inre motivation höjdes av den högre abstraktionsnivån i matematiktesterna. Det intressanta resultatet kan inte förklaras med varken självtillitsnivå eller spatial förmåga.
|
162 |
Matematisk begreppsförståelse genom laborativt arbete i årskurs 4–6 : Begreppsförståelse som mål med laborativa material / Learning mathematical concepts in middle- school through use of manipulativesTimbré, Camilla January 2017 (has links)
Den här systematiska litteraturstudien syftar till att undersöka vad forskning säger om att öka elever i årskurs 4–6 begreppsförståelse i matematik genom laborativa material och aktiviteter. Ett lärarperspektiv har antagits och studien behandlar olika faktorer som i de ingående ämnesdidaktiska artiklarna identifierats som betydelsebärande för den laborativa matematikundervisningen. Ett resultat indikerar att lärarens erfarenhet, didaktiska kunskaper och inställning till laborativa material har stor inverkan på hur materialen används i undervisningen och påverkar även elevernas möjligheter och syn på att lära sig matematik genom laborativa aktiviteter. Även olika perspektivs synsätt till att använda material i fast form i undervisningen tas upp, samt att det finns olika typer av konkreta, laborativa material. Begreppsförståelse är centralt för elevers förståelse av matematik och begreppsförmåga lyfts i Läroplanen 2011 för årskurs 4–6 fram som en av fem punkter som eleven ska få möjlighet att utveckla i olika sammanhang och situationer. Den övergripande frågan som denna systematiska litteraturstudie ämnat finna svar på är om och i så fall hur den laborativa matematiken med laborativa material kan vara ett sätt att arbeta på för att elever ska kunna nå en ökad förståelse för abstrakta begrepp. / <p>Matematik</p>
|
163 |
Kan laborativ matematikundervisning vara en väg till förståelse och lustfylldhet?Johansson, Lisabeth, Engström Jönsson, Isabella January 2017 (has links)
Denna systematiska litteraturstudie har i syfte att studera hur lärares perspektiv på laborativ matematik framställs i tidigare forskning, där det empiriska materialet utgörs av vetenskapliga artiklar. Elevers resultat och intresset för matematiken fortsätter att försämras även om vi kan se en vändning utifrån senaste mätningar. Dock framkommer inte vad som ligger bakom den ändrade riktningen, vår tanke är att undervisningen inte varieras tillräckligt och den traditionella undervisningen dominerar. Kan därmed laborativ matematik vara en väg till lustfylldhet och förståelse? Resultatet visar en positiv syn på de laborativa materialen där det kan fungera som en bro mellan det konkreta och det abstrakta. Däremot förespråkar flertalet lärare en varierad undervisning eftersom alla elever har olika lärstilar och för att på bästa sätt tillgodose elevernas lärande. Vi kan även se ett gap mellan viljan att använda sig av en varierad undervisning och möjliga hinder, vilket genererar till att lärarna känner osäkerhet och inte tillämpar arbetssättet i den mån som önskas. Slutligen vill vi lyfta att det laborativa materialet i sig inte utvecklar elevernas lärande, utan det som gör det meningsfullt är dess syfte och hur materialet används i undervisningen. Vidare forskning är att studera elevernas förhållningssätt gentemot laborativt arbete och undersöka vilka elever som gynnas av laborativ matematikundervisning.
|
164 |
”Att lära matten med kroppen är ju toppen” : En statistisk undersökning angående lärares användning av laborativt material i matematikundervisningen i årskurs F-3. / ”Learning math with the body is great” : A statistical survey regarding teachers' use of laboratory material in mathematics teaching in year F-3.Nääv Holmstedt, Cajsa, Österberg, Rebecca January 2021 (has links)
Denna studie undersöker hur laborativt material används i matematikundervisningen i åk. F-3. Studien tittar även på bakomliggande förklaringar till varför lärare använder materialet eller ej, samt vad som krävs för en ökad användning. Metodvalen i föreliggande studie är av både kvantitativ- och kvalitativ karaktär och består utav en online-enkät som besvarats av 199 lärare. Resultatet visar att laborativt material är ett relativt vanligt inslag i matematikundervisningen. Det påvisar även att lärares teoretiska kunskaper om, och erfarenheter av laborativt material påverkar i vilken utsträckning det nyttjas i undervisningen. Slutligen framgår det att lärare upplever att fortbildning skulle öka deras användande av laborativt material i undervisningen. / This study examines how laboratory material is used in mathematics teaching in class. F-3. The study also looks at the underlying explanations for why teachers use the material or not, as well as what is required for an increased use of the laboratory methods in mathematics teaching. The method choices in the present study are of both a quantitative and qualitative nature and consist of an online questionnaire answered by 199 teachers. The results show that laboratory materials are relatively common in mathematics teaching. It also shows that teachers' theoretical knowledge of, and experiences of laboratory materials affects the extent to which it is used in teaching. Finally, it appears that teachers feel that continuing education would increase their use of laboratory material in teaching.
|
165 |
Kan läromedelsuppgifter bråka? : En empirisk studie om elever kan ges möjlighet till förståelse i analoga läromedelsuppgifter vid addition och subtraktion av bråk med gemensam nämnare.Andersson, Fanny, Clason, Evelina January 2020 (has links)
Analoga läromedel används av många lärare, men hur påverkas elevernas förståelse gällande addition och subtraktion av bråk med gemensam nämnare beroende på vilket val av analogt läromedel lärare arbetar med? Genom en empirisk undersökning kommer två analoga läromedel granskas med syfte att undersöka hur utvalda uppgifter kan skapa förståelse hos elever vid beräkning av det matematiska området. Syftet är även att tydliggöra hur val mellan dessa läromedel skulle kunna påverka elevernas förståelse för det matematiska området. Vid analys av resultatet har studien använt sig av Heddens teori, vilket inkluderar begreppen konkret-, semikonkret-, semiabstrakt- och abstrakt nivå (Heddens, 1986). När urval av läromedel samt uppgifter genomfördes användes metoden strategiskt urval (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Studiens resultat påvisar att läromedelsuppgifterna berör majoriteten av nivåerna i Heddens teori (1986), vilket i sin tur avgör huruvida eleverna får förståelse för det matematiska området. I studien fastslås det att eleverna bör få arbeta från den konkreta- till den abstrakta nivån med en systematisk progressionsprocess för ett optimalt lärande inom det matematiska området. Detta resultat skulle kunna värdesättas av lärare när de står inför val av undervisningsmetoder.
|
166 |
Laborativa material i matematikundervisningen : En kvalitativ studie av hur lärare beskriver att de arbetar med laborativa material inom taluppfattning / Teaching mathematics with manipulatives : A qualitative study of how teachers describe how they teach number sense with manipulativesCederfeldt, Sofia, Andersson, Sofia January 2021 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka hur verksamma lärare på lågstadiet beskriver sin användning av laborativa material när de undervisar inom taluppfattning och få syn på vilka material som används. Genom att utgå från multimodal socialsemiotik har vi kunnat identifiera olika meningserbjudanden och roller som det laborativa materialet tillskrivs vid användandet. Ett sådant meningserbjudande var att materialet kunde användas såväl för att stötta som för att utmana eleverna i deras lärande. Metoden utgjordes av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre olika lågstadielärare som undervisar i matematik. Det empiriska datamaterialet har bearbetats och analyserats med hjälp av dels en innehållsanalys, dels en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visar att lärare har en varierad syn på hur, när och i vilken utsträckning laborativt material bör användas. Synligt genom alla intervjuer var dock att det laborativa materialet genomgående används som en hjälp för att utveckla elevernas taluppfattning. Utifrån vår analys kan vi se att lärarna använder laborativt material för att göra den abstrakta matematiken mer konkret, vardagsnära och lekfull. Våra slutsatser är att det är lärarens fantasi och kunskap som avgör hur, när och till vilket syfte det laborativa materialet används och hur stort utrymme det laborativa materialet ges är beroende av vilken typ av matematikundervisning som läraren eftersträvar.
|
167 |
Laborativt material i matematikundervisningen : En systematisk litteraturstudie om laborativt materials funktion för elevers lärande i matematikJonasson, Amanda, Nilsson, Emma January 2022 (has links)
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva laborativt materials funktion i relation till elevers lärande i matematik, med fokus på elever i åldrarna 5–7 år. I denna systematiska litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar granskats och analyserats för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Det råder delade meningar i skolans värld om huruvida laborativt material ger en positiv effektivt för elevers lärande inom matematikundervisningen eller inte. Majoriteten av artiklarna som valts ut för denna studie förespråkar laborativt material som gynnsamt för elevers lärande. Flertalet av forskarna är dock tydliga med att lärares kunskaper kring dess användande i undervisningen är bristande. Flera av artiklarna diskuterar även olika undervisningsmetoder som är relevanta för elevers matematiska lärande. En av dessa undervisningsmetoder är arbetet från konkret matematisk kunskap till abstrakta matematiska fenomen. Utifrån granskad litteratur går det inte att påvisa en större skillnad, i utvecklingen av elevers lärande, om man använder sig av laborativt material eller inte i matematikundervisningen. Resultatet som kommit fram i granskningen av studiens artiklar har inte kunnat besvara studiens frågeställningar klart och tydligt. Därför bör en vidare forskning på detta ämne göras. Detta för att kunna få djupare förståelse kring laborativt materials funktion för elevers lärande i matematik.
|
168 |
Upptäck matematiken! : En empirisk studie om hur unga elever använder laborativt material vid problemlösning.Eriksson, Ida, Fornander, Lina, Nordmark, Lisa January 2023 (has links)
Denna empiriska studie utgår från problemlösningsuppgifter och syftar till att beskriva hur ungaelever använder laborativt material i en problemlösningsuppgift, samt hur eleverna utvecklar modelleri sina lösningar. Empirin till studien har samlats in genom intervjuer och observationer.Datainsamlingen genomfördes i fem omgångar med två elever under varje tillfälle. Eleverna fickgemensamt lösa problemlösningsuppgifter med multibasmaterial. Metoden för att analysera datan varinnehållsanalys, utifrån en kvalitativ ansats med utgångspunkt i teorin Realistic MathematicsEducation. Resultatet visar att eleverna genom att använda sig av multibasmaterial kan visa sinförståelse och använda det som stöd vid samtal. Det framkommer även i resultatet att majoriteten aveleverna besitter kunskaper om hur de använder multibasmaterialet som en modell av verkligheten.Enstaka elever upplevdes vara på god väg att automatisera modell av till en modell för, för abstraktmatematik. Slutsatsen som kan dras utifrån genomförd studie är att multibasmaterialet underlättar föreleverna i deras samtal och utbyte av tankar i deras lösningsprocess, samt möjliggör för eleverna attskapa modeller av problemlösningsuppgiftens innehåll.
|
169 |
Laborativ matematik / Manipulative mathematicsDehn, Tova January 2024 (has links)
Denna kunskapsöversikt är skriven med syfte att jag vill ta reda på hur laborativa, konkreta materiel påverkar elevernas inlärning av matematik inom framförallt taluppfattning och tals användning. Fokusområdet är hela matematikämnet för elever i grundskolan, främst i förskoleklass samt årskurs 1-3. Utifrån min VFU har jag sett elever arbeta med och utan laborativt materiel och jag vill se hur användandet av laborativt materiel påverkar inlärningen samt förmågan att förstå och använda tal. För att besvara min frågeställning, Hur påverkar laborativt materiel elevernas förmåga till inlärning av matematik inom taluppfattning och tals användning? har jag använt mig av informationssökning med hjälp av olika nyckelord. Metoden grundar sig på vetenskapliga sökningar i tre olika databaser och avgränsningar är valda artiklar som på något sätt belyser användandet av laborativt materiel i grundskolan. Resultatet av kunskapsöversikten indikerar att elevers inlärning av matematik, inom taluppfattning och tals användning, påverkas på olika sätt av användningen av laborativt materiel. Laborativt materiel kan ses som ett ändamålsenligt verktyg att förstå abstrakta matematiska begrepp och ska användas av de elever som gynnas av det. Effekter av att använda laborativt materiel varierar bland elever och är också beroende av deras förkunskaper och kunskapsnivå. Lärarnas förståelse och kunskap av laborativt materiel påverkar även elevers inlärning. Slutsatser jag kan se är att elever överlag gynnas av att använda laborativt materiel genom att de får en förståelse för de abstrakta begreppen i matematik som ofta kan vara svåra att förstå. Laborativt materiel ger elever en konkret upplevelse av matematiken vilket gynnar deras förståelse och vidare inlärning. Lärarens roll är viktigt då hen behöver använda sig av en röd tråd och koppla samman det konkreta med det abstrakta.
|
170 |
“Att särskilja om det är dyskalkyli eller matematiksvårigheter är jag jätteosäker på” : En studie om lärares erfarenheter kring dyskalkyli. / "I’m very unsure of whether it is dyscalculia or math difficulties" : A study on teachers' experiences of dyscalculia.Gren, Lina, Rosenlöf, Martina January 2024 (has links)
Dyscalculia means that one has specific mathematical difficulties. Teachers meet students with difficulties in mathematics daily, which made it interesting to examine teachers' experiences with dyscalculia. The purpose of the study is to investigate how teachers describe their knowledge of dyscalculia and how they work with students in need of support to develop their mathematical skills. To investigate this, we have conducted a qualitative study where eight teachers were interviewed at different schools in different municipalities. The study rests on the compensatory perspective and the dilemma perspective in that the theories aim to understand the teachers' experiences around the concept of dyscalculia and how the teachers meet students with mathematical difficulties. The teachers describe that they have insufficient experience in dyscalculia but that they work a lot with concrete material. The national assessment support is used with students who are in or suspected to be in difficulties. The results show, among other things, that the teachers' experiences with dyscalculia may be because they have not been offered education or further training in dyscalculia. The teachers' perceptions are that there is more focus on reading and writing difficulties and therefore they have been offered more continuing education in that area than they received in dyscalculia.
|
Page generated in 0.0396 seconds