This essay is about the musical life in the city of Växjö. Växjö is a rather small city that, during the last 50 years, has had a fantastic musical culture with bands such as AC/DC, Sex Pistols and Boney M playing there to name a few. With popular nightclubs and an exciting underground movement Växjö has served as one the most popular cities when it comes to music in the south of Sweden during the 1980s, 90s and early 2000s. This despite only having around 95000 citizens as of the year 2021. The essay uncovers the inner workings of the musical life and its network during the 1980s and 90s by the help of 13 people which have been interviewed. The people in question have either been active or prominent in connection to the musical life locally, mainly through the 1980s and 90s but also today, in the early 2020s. The interviews show that the musical life in Växjö has been complex. With a bunch of passionate individuals, nightclubs and underground stages people have changed the local culture and produced some successful bands such as The Ark or Melody Club. At the same time the city’s musical life is not as rich as it used to be before 2021. With the revolution of the internet we can see how it has become more expensive to arrange concerts and why it is more difficult than ever to develop a culturally significant musical life locally.

In May 2010 the plans for Malmö’s new Concert Hall, Conference Centre and Hotel were announced publically. The purpose of this thesis was to present strategy for communication in order to gain approval for the new concert and conference center from the inhabitants inMalmö and to incorporate the use of it in their everyday life. Material from the receiver’s as well as the sender’s perspective has been collected from qualitative interviews. Through group interviews we have investigated the general consensus of the inhabitants of Malmö regarding the investment, placing, offered events, expectations as well as how they collected information. We have interviewed two persons from the expert group working with the project, in order to define a target group for the communication work and to formulate a concrete message. Finally, we have interviewed a person at Uppsala Konsert Kongress, to collect his conclusions and perspective from the communication processes surrounding the opening. The material has been evaluated continuously and analyzed  in relation to theories such as the Agenda Setting theory and Rogers’ Diffusion of innovations, explaining how individuals in a society react to an innovation. Our collected data has been put in relation to these theories, complemented by earlier research about image building and communication planning. Our analysis has given us a number of important values that will be vital in the communication process. The sender has to emphasize the variation in the events they offer to the public, as well as the fact that the centre will be a place for people to meet and exchange cultural values. The receivers also wish for these aspects. The target-group consists of all the inhabitants in Malmö, and has a wide diversity which puts pressure on the communicator to adjust message and communication channels according to the composition of the city. As a result of our research we present a strategy for effective communication actions, including the importance of face-to-face communication, feedback and media relations.

<p>In May 2010 the plans for Malmö’s new Concert Hall, Conference Centre and Hotel were announced publically. The purpose of this thesis was to present strategy for communication in order to gain approval for the new concert and conference center from the inhabitants inMalmö and to incorporate the use of it in their everyday life.</p><p>Material from the receiver’s as well as the sender’s perspective has been collected from qualitative interviews. Through group interviews we have investigated the general consensus of the inhabitants of Malmö regarding the investment, placing, offered events, expectations as well as how they collected information. We have interviewed two persons from the expert group working with the project, in order to define a target group for the communication work and to formulate a concrete message. Finally, we have interviewed a person at Uppsala Konsert Kongress, to collect his conclusions and perspective from the communication processes surrounding the opening.</p><p>The material has been evaluated continuously and analyzed  in relation to theories such as the Agenda Setting theory and Rogers’ Diffusion of innovations, explaining how individuals in a society react to an innovation. Our collected data has been put in relation to these theories, complemented by earlier research about image building and communication planning.</p><p>Our analysis has given us a number of important values that will be vital in the communication process. The sender has to emphasize the variation in the events they offer to the public, as well as the fact that the centre will be a place for people to meet and exchange cultural values. The receivers also wish for these aspects. The target-group consists of all the inhabitants in Malmö, and has a wide diversity which puts pressure on the communicator to adjust message and communication channels according to the composition of the city.</p><p>As a result of our research we present a strategy for effective communication actions, including the importance of face-to-face communication, feedback and media relations.</p>

Uppsatsens syfte är att bidra till en djupare förståelse för hur applåden fungerar som en ritual under den klassiska konserten samt hur praxis kring den traderas, då den klassiska konsertens ritualer och normer kan kännas underliga och avskräckande för den som aldrig närvarat vid en sådan. Med en kvalitativ intervjumetod har två informanter frågats om deras upplevelser och tankar kring applåder och den klassiska konserten. Det empiriska material som skapats används som grund för en analys med hjälp av Bourdieus sociologiska begrepp fält, habitus och kapital, Ronald L. Grimes tankar kring det rituella fältet, samt övergripande ritualteori för att bidra med en djupare förståelse kring applåden i samband med den klassiska konserten. Applåden som ritual skapar social mening, signalerar uppskattning för det som publiken upplevt och bildar även en känsla av grupptillhörighet och solidaritet. Applåden upplevs vara viktig för att de som deltagit under konserten ska få utlopp för sina känslor och kommunicera detta mellan publik och musiker, och även sinsemellan den sittande publiken, särskilt i en miljö som kan upplevas som disciplinerad och stram. Traderingen av applådens praxis sker delvis genom misstag då en individ prövar sig fram i konsertupplevelsen, samt genom observation av erfarna i publiken. Presentatörer och andra nyckelpersoner kan bidra med en förklaring av en konsert innan den börjar för att underlätta för deltagarna, och det rika material som finns på olika konserthus hemsidor bidrar med en chans att låta den nyfikna förbereda sig innan den tar klivet in i en ny miljö. Även om det kan applåderas fel under en konsert så kan detta under vissa förutsättningar leda till en delad positiv upplevelse som på sikt kan leda till en lättad syn på applåden under den klassiska konserten.

Stockholmsoperan, Stadsgårdkajen, en opera för alla! Koppla samman och tillåta; Mitt huvudkoncept handlar om att skapa kopplingar i staden och locka människor att vistas på platsen, dag som natt, Stockholmsbo som värmlandsbo. Oavsett om du går på opera eller bara tar en kvällspromenad, vill äta en god matbit eller fika på café, ska operan tillgodose alla dessa behov.

<p>Betraktelser - traditionell folkmusik samt ny folkmusik skriven och arrangerad av Alvina Herbinger Rygne. </p><p>Dikter av Alvina Herbinger Rygne</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Alvina Herbinger Rygne - fiol</p><p>Sofia Hultqvist Kott - sång, shruti box</p><p>Klara Källström - cello</p><p>Christian Mohr Levisen - vevlira, cittern</p><p>Anna Østerby - dragspel</p><p>(Ljudet startar efter tre minuter i inspelningen.)</p><p></p>

Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace &amp; Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100 dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna. Resultaten för festivalerna var att mätningarna på Hultsfred gav ett ljudtrycksmedelvärde på 86,1 dB(A)LEQ, Peace &amp; Love 88,8 dB(A)LEQ och Storsjöyran 85,7 dB(A)LEQ. Detta kan jämföras med arbetsmiljöverkets uppsatta gräns på 85 dB(A) för daglig bullerexponering. Viss forskning tyder dock på att musik och buller inte kan likställas och att människor normalt kan utsättas för 5 dB högre ljudnivåer av musik än buller, vilket i så fall skulle innebära att den dagliga gränsen för musikexponering skulle ligga på 90 dB(A).

Abstract  The purpose of the thesis was to immerse myself in a written style analysis with notation, history and contemporaneity. I have compared four different fiddlers who play slängpolska from eastern Södermanland. An older sound recording with Gustaf Wetter from 1966 was an addition for the historical part. The present was represented by Leif Johansson, Christina Frohm and Ulf Lundgren which I recorded as solo recordings in 2012. Through the recordings I could immerse myself in melody, rhythm, harmony and sound. The process would then lead to me performing a solo at the graduation concert with the tune that all the contemporary fiddlers played. I played the similarities and differences between the variations that the three fiddlers made of the same tune: Slängpolska after Axel Axelsson from Östtorp and Anders Andersson from Lästringe in Södermanland, Sweden. Then I added my own way of playing the tune as a further variation. The result shows that there is a certain similarity between all four of us in rhythm and expression. Environment and heritage have an impact on our way of playing since the tradition goes from fiddler to fiddler. Therefore, the slängpolskan is played in a way typical for eastern Södermanland. It is also noted that the same slängpolska can be played with great variation as it is a type of tune that is permissive and durable in terms of style. Each fiddler is unique and therefore there are both similarities and differences in style.  The graduation concert was done together with my twin sister Madliene Ahlström Eriksson and therefore the title of the concert was "Sister Concert". We wanted to make two graduation concerts into a joint concert and with two acts including an intermission. We wanted to create a varied concert with everything from solos to twenty-six musicians and dancers on stage at the same time. We chose music that is close to both Madliene and me. Both traditional and newly written with a focus on interplay, play to dance and dance to play. The concert reflected the years before Kungl. Musikhögskolan (KMH), the time during KMH and the time after KMH. / Sammanfattning  Syftet med examensarbetet var att fördjupa mig i en skriftlig stilanalys med notation, historia och samtid. Jag har jämfört fyra olika spelmän som spelar slängpolska från östra Södermanland. En äldre ljudinspelning med Gustaf Wetter från år 1966 var ett tillskott för det historiska. Samtiden representerades av Leif Johansson, Christina Frohm och Ulf Lundgren som jag spelade in som soloinspelningar under år 2012. Genom inspelningarna kunde jag fördjupa mig i melodi, rytm, harmonik och klang. Processen skulle sedan leda till att jag framförde ett solo på examenskonserten med den låt som alla de samtida spelmännen spelade. Jag spelade upp likheter och olikheter mellan de variationer som de tre spelmännen gjorde av en och samma låt: Slängpolska efter Axel Axelsson från Östtorp och Anders Andersson från Lästringe i Södermanland. Därefter lade jag till mitt eget spelsätt av låten som ytterligare en variation. Resultatet visar det sig att det finns en viss likhet mellan oss alla fyra i sväng och uttryck. Miljö och hemvist har en inverkan på vårt spel och genom traditionen som går från spelman till spelman. Därför spelas slängpolskan på ett östra sörmländskt vis. Det konstateras också att en och samma slängpolska kan spelas med stor variation då det är en låttyp som är tillåtande och tålig vad gäller stil. Varje spelman är unik och därför finns både likheter och olikheter i spelsättet.  Examenskonserten gjordes tillsammans med min tvillingsyster Madliene Ahlström Eriksson och därför blev titeln på konserten ”Systerkonsert”. Vi ville göra två examenskonserter till en gemensam konsert och med två akter inkluderat paus. Vi ville skapa en varierad konsert med allt från solon till tjugosex musiker och dansare på scenen samtidigt. Vi valde musik som ligger både Madliene och mig nära. Både traditionellt och nyskrivet med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. Konserten återspeglade åren innan Kungl. Musikhögskolan (KMH), tiden under KMH och tiden efter KMH. / <p><strong>Systerkonsert </strong><strong>Examenskonsert </strong></p><p><strong>Madliene Ahlström Eriksson &amp; Caroline Eriksson </strong></p><p>9 sep. 2023 kl. 16.00</p><p>Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm </p><p><strong></strong></p><p><strong>PROGRAMORDNING</strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Rulin &amp; Ericsson </strong></p><p>Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke &amp; Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene.</p><p><strong>Eder bröllopsdag </strong></p><p>Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene.</p><p><strong></strong><strong>Näckstämda - Tyska klockorna </strong></p><p>Text: Madliene, bearbetad av Carin. Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av Tyska klockorna har han från boken Svenska låtar 20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland. Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av ”Tiska klocko” / Tyska klocko efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok Låtar och visor från Södermanland och Närke. Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av Tyska klockorna har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. &amp; musiker: Madliene. Koreografi &amp; dansare: Carin &amp; Jan-Olof. </p><p><strong>Hornlåt efter Liss-Mats Anna </strong></p><p>Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. Arr: Madliene. Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif &amp; Madliene. </p><p><strong>Lästringe storpolska </strong></p><p>Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene.</p><p><strong>Dans till Fryksdalsmelodi </strong></p><p>Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela. Musik: Dans till Fryksdalsmelodi. Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. <strong></strong></p><p><strong>Åttamanengel </strong></p><p>Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C. M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter. Musik: Åttamanengel från Korsholm i Österbotten. Arr: Folkdansrörelsen och L. Johansson. Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene. Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p><strong>Lilla Barn </strong></p><p>Text: Stina Engelbrecht. Musik: Jens Engelbrecht. Arr: S &amp; T. Engelbrecht, Caroline, Daniel &amp; Madliene. Musiker: Caroline, Daniel, Josephine &amp; Madliene.</p><p><strong>När musiken spelar </strong></p><p>Text &amp; musik: Trad. Arr: Madliene. Musiker: Josephine &amp; Madliene.</p><p><strong>Vågsveparn </strong></p><p>Musik: John McSherry, originaltitel “<em>The Wave Sweeper</em>”, Irland. Arr: Caroline, Daniel &amp; Magnus. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p><strong>Konstant </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p><strong>T-korsning &amp; Kärl-eken </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. <strong></strong></p><p><strong>Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega </strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. Dansare: Marita &amp; Thommas. </p><p><strong>Slängpolska i östra Södermanland <em>- en jämförelse mellan fyra spelmän </em></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp &amp; Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Musiker: Caroline.</p><p><strong>Blekingepolskan </strong></p><p>Musik: Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene. <strong></strong></p><p><strong>Lilla Lasse </strong></p><p>Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Vi ska dansa med Sara</strong></p><p>Text &amp; musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från <em>Sörmländska Låtar.</em> Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Ragatan </strong></p><p>Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt <em>Korta Rosenberg</em>, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Skärborgarvisan</strong> </p><p>Text &amp; musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen <em>Sörmländska låtar</em>. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ </strong></p><p>Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Burr i magen </strong></p><p>Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline Koreografi: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakobm, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p><strong>No poker face </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Koreografi: Carin &amp; Jan-Olof. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.</p><p>______________________________________</p><p><strong></strong></p><p><strong>Alla medmusiker och dansare: </strong></p><p>Carin Alnebratt - Dans</p><p>Caroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Cecilia Etterlin - Fiol</p><p>Daniel Fredriksson - Mandora och mandola</p><p>Elsa Örde - Fiol</p><p>Gustav Stavbom - Fiol</p><p>Hanna Areskoug - Fiol</p><p>Hannes Ahlinder - Nyckelharpa</p><p>Ida Maria Schwahn - Fiol</p><p>Jakob Grunditz - Nyckelharpa</p><p>Jan-Olof Johansson - Dans</p><p>Josephine Betschart - Sång och rytminstrument</p><p>Leif Johansson - Fiol</p><p>Madliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarr</p><p>Magnus Lundmark - Slagverk</p><p>Marita Lagergren Lindberg - Dans</p><p>Mattias Lindberg - Dans</p><p>Mikael Lindberg - Dans</p><p>Mira Loringer - Dans</p><p>Nora Lilja - Fiol</p><p>Olle Hovmark - Dans</p><p>Sunniva Abelli - Nyckelharpa och sång</p><p>Thommas Andersen - Dans</p><p>Torunn Thurfjell - Nyckelharpa</p><p>Wendi Löffler - Dans</p><p>Åsa Hannegård - Dans </p><p></p>

Det är allmänt erkänt av forskare att klassisk musik förefaller förlora sin popularitet bland ungdomar, åtminstone i dess traditionella framförandeformer. Emellertid har det visats i undersökningar att vissa förändringar i utformning kan göra konstmusikkonserter mer intressanta för en yngre publik. Den här studien syftar på att undersöka hur sådana förändringar är representerade i ungdomstilltalande annonser för konstmusikkonserter, och i vilken utsträckning annonsernas musikaliska aspekter påverkar och väcker ungdomars intresse. Tre reklamvideor med olika form och karaktär valdes ut för utförlig undersökning. Reklamfilmerna beskrevs i detalj och därefter utfördes en analys av deras musikaliska aspekter och ungdomsinriktade element. Annonsernas användning av musik analyserades enligt en analysmall baserad på Nicolai Graakjærs bok Analyzing Music in Advertising: Television Commercials and Consumer Choice (2014). I analyserandet av reklamfilmernas ungdomstilltalande karakteristiker eftersöktes både sådana faktorer som var beskrivna i tidigare forskning och nya element. Studiens resultat finner ett stort urval av ungdomsinriktade strategier och tekniker i reklamfilmerna, inklusive valet av deras använda musikstycken och hur dessa musikstycken infogas i reklamfilmerna. Förslag för vidare forskning diskuteras i uppsatsens avslutande kapitel. / It is widely recognised by scholars that classical music seems to lose popularity among young people nowadays, at least in its traditional forms of performance. However, research has shown that there are certain changes that can be made to classical music concerts to make them more interesting for a younger audience. This study aims to examine how these changes are represented in youth-addressing commercials for classical music concerts, and to which extent the commercials’ musical aspects contribute to the aim of arousing young people’s interest. Three commercials of different form and character were chosen for detailed examination. The commercials are described in detail and then analysed based on their musical aspects and youth-oriented components. The use of music in the commercials is analysed according to a template based on Nicolai Graakjær’s book Analyzing Music in Advertising: Television Commercials and Consumer Choice (2014). The analysis of the commercials’ youth-appealing features consists of searching for elements described in previous research as well as new ones. The study’s results find a wide variety of strategies and techniques used in the commercials to attract young people, including the choice of the used music pieces and the way these pieces are incorporated in the commercials. Suggestions for further research are discussed in the closing chapter.

I mitt examensarbete, utfört på programmet Inredningsarkitektur och möbeldesign/Konst­ fack, vårterminen 2024, utvecklar och formges ett designförslag, en omprogrammering av en lanthandel i Vitaby på Österlen. Det som en gång var en lanthandel föreslås bli en samlingslokal, för främst bröllop, men också för kulturevene­mang, som konserter. I byggnaden, som är byggd år 1902 ska besökaren få en känsla av hög­tidlighet och romantik som ska associera till såväl husets som valda delar av bygdens kultur och naturuttryck. Ambitionen med inredningen är att den åter­ spegla ”bilder” och föreställningar av Öster­len, många tänke nog på Österlen som idyl­ liskt och vackert, med kombinationen av natur och kultur. Vitaby, vars historia kretsar runt äppelproduktion och järnvägen, ska också ingå som komponent i den rumsliga gestaltningen. I projektet utvecklas ett estetiskt uttryck som kopplas till flera av de konstnärer som avbildade Österlen under 1900­talets början. Såväl orsak som motiv till detta förslag kom­ mer ur att bröllop vanligen utgår från konser­vativa traditioner. Eftersom majoriteten av alla lantliga bröllop är antingen bröllop i lant­liga ekonomibyggnader (loge) eller ett stall. Andra bröllop kan arrangeras mer flärdfullt i en herrgård, ytterligare andra kan hållas på Österlens sandstränder. Mitt designförslag väver samman såväl de romantiska och önskade bilderna av Österlens natur och Vitaby Lanthandels byggnadshistoria som uttryck och motiv i flera konstnärskap från 1900­ talets början.