Real estate assets are often considered as illiquid due to capital and transaction barriers. As a response, real estate tokenizing is a rising phenomenon. Real estate tokenizing combines the benefits from the private and the public real estate market, by creating a product with direct real estate commitment to low capital requirements and efficient transaction processes. The product is called real estate token, a digital share of an asset. Real estate tokens enable hypothetical fractionalization of properties with means of blockchain technology and smart contracts. This study investigate the pros and cons of real estate tokenizing as well as the financial performance of publicly traded US residential real estate tokens. The study states that fractionalization of properties increases access and customizability of real estate investments. Furthermore, the blockchain technology and the smart contracts enable automatization of transaction processes and asset management. Altogether, the benefits may result in a higher liquidity. However, the study also states several drawbacks with real estate tokenizing, such as lack of management and deeds, scalability problems and liquidity paradoxes. Furthermore, this study shows that US residential real estate tokens underperform both S&P 500 and housing index in terms of risk-adjusted return. Moreover, the real estate token market seems to correlate more with the S&P 500 than with the housing market. The study concludes that the cons with real estate tokenizing exceed the pros, although the phenomenon has great potential in a more mature market. However, real estate tokenizing will face implementation obstacles when converting the real estate industry to blockchain technology. As such, the success of real estate tokenizing is dependent on the global view of blockchain technology. / Fastigheter betraktas ofta som illikvida på grund av kapital- och transaktionsbarriärer. Som svar på den bristande likviditeten är blockchainteknologi inom fastigheter, även känt som ”real estate tokenizing”, ett växande fenomen. Real estate tokenizing ämnar till att kombinera fördelarna från den privata och den publika fastighetsmarknaden genom att skapa en produkt med direkt fastighetsexponering till låga kapitalkrav och effektiva transaktionsprocesser. Produkten kallas ”real estate token”, en digital andel av en tillgång. Real estate tokens möjliggör hypotetisk fraktionering av fastigheter med hjälp av blockchainteknologi och smarta kontrakt. Denna studie undersöker för- och nackdelar med real estate tokenizing såväl som finansiell prestation av publikt handlade real estate tokens inom det amerikanska bostadssegmentet. Studien konstaterar att fraktionering av fastigheter ökar tillgängligheten och anpassningsbarheten i fastighetsinvesteringar. Vidare möjliggör blockchainteknologi och smarta kontrakt automatisering av transaktionsprocesser och förvaltning. Sammantaget kan fördelarna med real estate tokenizing leda till högre likviditet. Studien konstaterar emellertid också flera nackdelar med real estate tokenizing, såsom brist på management och panträtt, storskalbarhetsproblem och likviditetsparadoxer. Vidare visar studien på att publikt handlade real estate tokens inom det amerikanska bostadssegmentet underpresterar både S&P 500 och bostadsindex i termer av riskjusterad avkastning. Dessutom verkar marknaden för publikt handlade real estate tokens inom det amerikanska bostadssegmentet korrelera mer med S&P 500 än med bostadsmarknaden. Studien konkluderar att nackdelarna med real estate tokenizing överstiger fördelarna i dagsläget, även om fenomenet har stor potential på en mer mogen marknad. Real estate tokenizing riskerar dock att möta implementeringshinder när fastighetsbranschen ska konverteras till blockchainteknologi. Således är framgången för real estate tokenizing beroende av den globala synen på blockchainteknologi.

Syftet med studien var att undersöka hur kontorsarbetare upplever det psykologiska kontraktets tillstånd vid hybridarbete. Det psykologiska kontraktets tillstånd handlar om hur väl arbetsgivaren uppfyller ömsesidiga förväntningar och skyldigheter. Metoden som tillämpades var en tematisk analys och materialet samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med kontorsarbetare som arbetade minst två dagar i veckan på distans. Resultatet åstadkom två stycken huvudteman: Från instabilitet till stabilitet och Tillit och förtroende. Resultatet visade att kontorsarbetare hade positiva upplevelser av att arbeta hybrid. De positiva erfarenheterna var kopplade till att förväntningarna kring kommunikation, autonomi och utvecklingsmöjligheter uppfylldes och skapade tillit och förtroende för arbetsgivaren. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att det psykologiska kontraktet bland kontorsarbetare är i uppfyllt tillstånd. / The purpose of the study was to investigate how office workers perceive the state of the psychological contract in hybrid work. The state of the psychological contract is about how well the employer fulfills mutual expectations and obligations. The method applied was thematic analysis, and the data was collected through nine semi-structured interviews with office workers who worked remotely at least two days a week. The result yielded two main themes: From instability to stabilityand trust and confidence. The findings indicated that office workers had positive experiences working in a hybrid manner. The positive experiences were related to the fulfillment of expectations regarding communication, autonomy, and development opportunities, which in turn created trust and confidence in the employer. In summary, the results suggest that the psychological contract among office workers is in a balanced state.

I denna uppsats testar jag kausalitet mellan marknadsskapande institutioner och tillväxtrelaterade variabler samt omvänt. Detta görs på en panel bestående av 15 länder i Central- och Östeuropa (CEE) under perioden mellan år 1996 och 2019. Metoden bygger på test för Granger-kausalitet i paneldata, SY-GMM med faktoriserade instrument och kvantilregression. Resultaten indikerar svagt på en utbytesrelation men är inte robust och slutsatser är därför att kausalitet ej kan påvisas i någon riktning. AI har använts för att extrahera test för unit root och sätta asterisker på regressionskoefficienterna. / In this thesis I apply methods for panel data analysis in order to test the causal relationship between market engaging instituions and economic growth. The panel consists of data gathered from multiple institutional indices and covers 15 countries in Central and Eastern Europe (CEE) between the years 1996 and 2019. The methods include panel Granger-causality tests, SY-GMM with factorized instruments and panel quantile regression. The findings are inconclusive but suggests a feedback relation between institutional measures and growth related variables. The conclusion however, is that causality can not be indentified in any direction. AI has been used to extract p-values from tests for unit root and to add asterisks to the regression coefficients.

This thesis investigates how Large Language Models can be used to repair Solidity Smart Contracts automatically through the main contribution of this thesis, the Transformative Repair Tool. The Transformative Repair Tool achieves similar results to current state-of-the-art tools on the Smartbugs Curated Dataset and is the first published tool that uses Large Language Models to repair Solidity Smart Contracts. Moreover, the thesis explores different prompt strategies to repair Smart Contracts and assess their performance. / Detta masterexamensarbete undersöker hur stora språkmodeller kan användas för att automatisk laga solidity smarta kontrakt genom verktyget Transformative Repair Tool, som är detta masterexamensarbete huvudsakliga bidrag. Transformative Repair Tool presterar liknande som dagens bästa verktyg inom automatisk lagning av smarta kontrakt på Smartbugs Curated datasettet och är det första publicerade verktyget som just använder stora språkmodeller för att reparera solidity smarta kontrakt. Dessutom så utforskar denna rapport olika textprompts och dess prestanda för att laga smarta kontrakt

Bakgrunden till studien var sjuksköterskebristen i hälso- och sjukvården och det faktum att många arbetsgivare har svårt att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Det valda perspektivet var anställningsrelationen och teorin om ”psykologiska kontrakt”; individens uppfattningar om ömsesidiga åtaganden/skyldigheter mellan anställd och arbetsgivare. (Förhands)förväntningar, influerade av signaler/information från organisationer, kan vara en grund till nyanställdas psykologiska kontrakt. I denna studie undersöktes sjuksköterskestudenters förväntningar på ömsesidiga åtaganden i en anställningsrelation, liksom hur de fick information om arbetsgivare/arbetsplatser och varför informationen var viktig. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 sjuksköterskestudenter från en svensk högskola, 11 var sistaårsstudenter. Analysmetoden var fenomenologisk. Två huvudteman för förväntade åtaganden framkom: sjuksköterskeprofessionen och personen. Tema tillit/förtroende framkom för hur studenterna fick viktig information om arbetsgivare/arbetsplatser, kategorierna var: direkta kontakter med organisationer/arbetsgivare, nätverk och media. Resultatet pekade på vikten av ett relationellt förhållningssätt i kompetensförsörjningen, liksom att arbetsgivare särskilt bör uppmärksamma förtroendefrågor och professionella värderingar i kontakter/kommunikation med sjuksköterskestudenter.

The purpose of this study - Actors, costumes and agreements - is to highlight an almost forgotten part of the history of theatre costume and theatre history.  During at least two hundred years actors in Sweden were expected to contribute to the performance by their costumes. The study is divided into three parts: agreements, memoirs and conversation. Nine agreements between theatres and actors from 1778 to 1971 will be analyzed with focus on costumes. What do they express about the period, fashion and repertoire, audience? The theatres demand of the actors could be very detailed and shifting. Three memoire books and conversation with seven actors represent the actors view. Questions arise about actors poor economy, theatre culture and gender. The study will also show periods with connection between fashion and theatre costume.

Med allt fler individer tillhörande generation Y på arbetsmarknaden så är det centralt för organisationer att få kunskap gällande hur de ska attrahera och motivera dessa individer. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad individer tillhörande generation Y värderar i relation till arbetsrelaterade frågor. Utifrån tidigare forskning definieras arbetsrelaterade frågor utifrån teman som ledarskap, feedback och work-life balance/flexibilitet. För att undersöka detta så genomfördes en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sju individer födda inom åldersspannet för generation Y (1981-2000). Samtliga intervjupersoner är födda och bosatta i Stockholmsområdet och har eller är i slutfasen av en eftergymnasial utbildning. Resultatet visar att de intervjuade ur generation Y är måna om att ständigt utvecklas och ha en god balans mellan arbete och fritid. Detta leder till att de har stora krav på sina chefer gällande att få regelbunden feedback. Generationsbegreppet har kritiserats för att vara komplext och starkt sammankopplat med sociala livshändelser, somliga menar dessutom att det är ålder och erfarenhet som utgör den huvudsakliga skillnaden mellan generationer. Oavsett om generationsskillnader existerar eller inte så är det viktigt att förstå hur unga individer fungerar idag och inom den närmsta framtiden för att organisationer ska kunna attrahera och motivera dessa. Bland studiens intervjupersoner anser dock alla att generationsskillnader i hög grad existerar vilket bland annat uppenbarar sig på olika sätt på deras arbetsplatser. Uppsatsen diskuterar även kring den utmaning som ställs på organisationer vad gäller att hålla generation Y motiverad. Det kan ses som en krävande generation för dagens chefer men både utifrån tidigare forskning och denna studies resultat så tycks generationen bestå av individer med högt arbetsengagemang.

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer. Avstamp har tagits i tidigare forskning kring employer branding (Parment & Dyhre; Erlandsson) och kring selektionsbeteende hos universitetsstudenter (Turban).För att uppnå syftet har vi använt oss av tematiserade och relativt öppna intervjuer. Av resultatet framgår att det viktigaste inte är vilken arbetsgivaren är, utan vilken typ av arbetsplats den erbjuder. Resultatet berättar också något om hur beslut om val av yrke och arbetsgivare fattas och hur det kända och välbekanta ofta blir måttstock för det individen upplever som ett gott val. Slumpens inverkan på individers beslut granskas. Vi skildrar också hur vi undersökt synen på anställningstrygghet och därvid funnit skillnader i uppfattning mellan intervjupersonerna och oss själva om begreppets innebörd. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>The legal status of corporate codes of conduct, whereby a corporation promises to behave in an ethical manner, is uncertain. Such codes are often claimed to be legally unenforceable. But even if codes per se are not regulated by a legal system, there are still numerous rules governing the making and keeping of promises. Contracts, constitutions and advertising are examples of promises recognized in many legal systems. </p><p>This thesis will show, using general principles found in several legal systems, that codes of conduct can indeed be enforceable. </p><p>Firstly, a contract is an agreement between two or more parties. According to different theories, it derives its legal validity from either the ethics of promise-keeping or the reliance of one party. Codes of conduct may, in some cases be considered enforceable contracts. </p><p>Secondly, corporations, like states have constitutions, which outline the basic principles of the organization in a way recognized by the law. A code of conduct can be made enforceable by incorporation into this constitution. </p><p>Finally, promises made in advertising can also be binding for the corporation. If the code is regarded as advertising, it can become enforceable.</p> / <p>Genom etiska policyer (uppförandekoder) kan företag lova att bete sig på et etiskt sätt. Dessa koders rättsliga status är emellertid osäker, och ofta hävdas att sådana de inte är rättsligt bindande. Men även om etikpolicyer i sig inte regleras av rättssystemet, finns det flertaliga regler om att ge och hålla löften. Avtal, författningar och marknadsföring är alla exempel på löften som erkänns som bindande av många rättssystem. </p><p>Denna uppsats visar, genom att åberopa allmänna principer som finns i flera rättssystem, att uppförandekoder faktiskt är bindande. </p><p>Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter. Enligt olika teorier blir det bindande på grund av antingen etiska normer om löften eller en parts tilltro till avtalet. Uppförandekoder kan, under vissa förutsättningar, anses vara avtal. </p><p>Företag, likt stater har författningar som reglerar organisationens mest grundläggande principer på ett sätt som av lagen tillmäts betydelse. En uppförandekod kan göras bindande genom att inkorporeras i denna författning. </p><p>Löften som ges i marknadsföring kan också skapa rättsliga plikter för företaget. Om koden ses som reklam kan den vara bindande.</p>

The legal status of corporate codes of conduct, whereby a corporation promises to behave in an ethical manner, is uncertain. Such codes are often claimed to be legally unenforceable. But even if codes per se are not regulated by a legal system, there are still numerous rules governing the making and keeping of promises. Contracts, constitutions and advertising are examples of promises recognized in many legal systems. This thesis will show, using general principles found in several legal systems, that codes of conduct can indeed be enforceable. Firstly, a contract is an agreement between two or more parties. According to different theories, it derives its legal validity from either the ethics of promise-keeping or the reliance of one party. Codes of conduct may, in some cases be considered enforceable contracts. Secondly, corporations, like states have constitutions, which outline the basic principles of the organization in a way recognized by the law. A code of conduct can be made enforceable by incorporation into this constitution. Finally, promises made in advertising can also be binding for the corporation. If the code is regarded as advertising, it can become enforceable. / Genom etiska policyer (uppförandekoder) kan företag lova att bete sig på et etiskt sätt. Dessa koders rättsliga status är emellertid osäker, och ofta hävdas att sådana de inte är rättsligt bindande. Men även om etikpolicyer i sig inte regleras av rättssystemet, finns det flertaliga regler om att ge och hålla löften. Avtal, författningar och marknadsföring är alla exempel på löften som erkänns som bindande av många rättssystem. Denna uppsats visar, genom att åberopa allmänna principer som finns i flera rättssystem, att uppförandekoder faktiskt är bindande. Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter. Enligt olika teorier blir det bindande på grund av antingen etiska normer om löften eller en parts tilltro till avtalet. Uppförandekoder kan, under vissa förutsättningar, anses vara avtal. Företag, likt stater har författningar som reglerar organisationens mest grundläggande principer på ett sätt som av lagen tillmäts betydelse. En uppförandekod kan göras bindande genom att inkorporeras i denna författning. Löften som ges i marknadsföring kan också skapa rättsliga plikter för företaget. Om koden ses som reklam kan den vara bindande.