This paper is based on the interest of knowing more about cooperative learning and the possible impact it has on primary students' education. Using cooperative learning as a method in school is mostly to involve the students more in their learning process. Through discussions and other structures students have a chance to express themselves and every student can participate in the activity. Our purpose for doing this study is to bring forward the positive aspects of using cooperative learning but also the challenges. Our research questions are: 1. How is cooperative learning used? 2. How do teachers describe cooperative learning and the contribution to students´ language development? Our paper is based on the sociocultural theory which cooperative learning has evolved from. It is important for pupils to use talking skills in school. The methods we used to collect data was through interviews and observations. We interviewed six different active teachers and observed four of them. The material we used to record the interview was a dictaphone. One of us asked the questions and the other made notes by writing down some keywords in case there was something wrong with the recording. The results show us cooperative learning may make the classroom environment a bit noisy. However, this still works since the method has more benefits than challenges. In conclusion, the interviews and the observations reveal the result of how cooperative learning contributes to students' learning by benefiting the students.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilka effekter lärare anser kooperativt lärande i samband med utomhuspedagogik kan ha på elevers lärande, vilka förutsättningar som krävs för att kunna implementera det i undervisningen samt på vilket sätt de två metoderna kan samspela. Studien fokuserade på lärande i årskurs 4-6.  Den metod som användes var analys av kvalitativa intervjuer med lärare. Kriterier för urval av respondenter var legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4-6 och var behöriga i NO. Resultaten i studien stämmer överens med tidigare forskning och visar att lärare anser att utomhuspedagogik har positiva effekter på elevers lärande och förbättrar elevers samarbetsförmåga. De förutsättningar som lärare ansåg vara avgörande för att kunna arbeta med utomhuspedagogik var: tydligt ledarskap och resurser i form av tid, personal och eventuellt transportmöjligheter. Studien visar att en kombination av utomhuspedagogik och de strukturer som finns i det kooperativa lärandet skulle kunna kombineras för att ytterligare stödja lärande.

Denna kunskapsöversikt undersöker hur kooperativt lärande kan utveckla matematikinlärning och attityd till matematik. Resultat visar att kooperativt lärande är en undervisningsmetod som har positiva effekter på elevernas prestationer i matematik och attityd till matematik bättre jämfört med traditionell undervisning. Dessutom kan eleverna lära sig mer än ämneskunskap genom att förstärka sociala färdigheter när de arbetar tillsammans. Lärare har också en viktig roll för att skapa ett intresse för matematik och för att förbättra attityden till matematik hos eleverna genom att väl strukturera kooperativt lärande för att kunna få de bästa effekterna i undervisningen.

Studien undersöker hur stöttande strukturer kan möjliggöra deltagande i matematiska gruppsamtal för elever i SUM, särskilda utbildningsbehov i matematik, med begränsade ämneskunskaper. I kursplanerna för matematik ingår muntlig kommunikation som ett viktigt mål och medel trots detta sker utforskande samtal inte i tillräckligt hög grad på mellanstadiet. Få studier har gjorts på matematiska samtal och mer forskning på ämnet eftersöks av flera studier från senare år. Matematiska gruppsamtal med kooperativt lärande kan vara extra gynnsamt för elever i SUM. Matematiska gruppsamtal med intervention av stöttande strukturer genomfördes under deltagande observation. Strukturerna i vår studie bestod i en särskild samtalsgång med mall där alla antecknade. Elever från åk 7 och 8 observerades i heterogena grupper där elever i SUM ingick. Samtalen spelades in och transkriberades för att sedan analyseras kvantitativt, utifrån deltagarnas andel av talutrymmet och kvalitativt, utifrån en anpassad version av Björklund Boistrups ramverk för bedömningsdiskurser. Vår studie visade att deltagandet för eleverna i SUM ökade. Eleverna i SUM framhöll olika saker som viktiga för deltagandet, exempelvis tystnader för att för att hinna tänka färdigt och anteckningar för att kunna se de andras lösningar. Generellt tyckte eleverna att det var bra att alla kom till tals och att samtalsutrymmet blev mer jämnt fördelat. Trots att strukturerna verkar ha gett ett positivt resultat visar diskursanalysen att elever behöver mer undervisning för att utveckla samtal där de resonerar genom matematik.

Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka hur lärare kan skapa klassrumsdialog för att stötta elevers lärande i matematikundervisningen samt vilka faktorer som komplicerar arbetet med dialog i klassrummet. I studien har vi undersökt vilka strategier lärare använder för att skapa klassrumsdialog som stöttar elevers lärande samt komplexiteten i att arbeta med klassrumsdialog. För att inhämta material att bearbeta har vi genomfört databassökningar i Unisearch och ERIC. Vi har även gjort manuella sökningar för att ta fram artiklar som svarade på våra frågeställningar. Resultatet visar att arbetet med klassrumsdialog är komplext och att flera faktorer påverkar arbetet. Läraren behöver vara väl förberedd och ha genomtänkta frågor att ställa till sina elever för att stötta dem i lärprocessen. Läraren behöver också använda elevsvar i sin undervisning för att bjuda in eleverna till dialog. Detta kräver god planering och är inget som genomförs spontant om utfallet ska vara gynnsamt. Några faktorer som påverkar arbetet är antalet elever i en klass och tidsfaktorn.

Syftet med den här litteraturöversikten var att genom tidigare forskning undersöka frågor som berör kooperativt lärande inom läs- och skrivinlärning. Den centrala problemformuleringen för litteraturöversikten var hur det kooperativa lärandet påverkar elevers läs- och skrivinlärning. Problemformuleringen mynnade sedan ut i frågeställningarna om hur kooperativt lärande kan förbättra elevers tidiga läs- och skrivinlärning? Hur presenterar tidigare forskning lärares möjligheter och utmaningar med kooperativt lärande? Vilka möjligheter och utmaningar lyfter tidigare forskning som elever eventuellt möter när de deltar i kooperativt lärande? Omfattande sökningar gjordes för att finna relevant forskning inom området. I det analysarbete som gjorts har tematisk analys använts för att strukturera materialet. Resultatet visar att olika metoder inom kooperativt lärande kan bidra till att förbättra elevers läs- och skrivutveckling. Resultaten visar även på flera gynnsamma effekter hos elever vid användningen av kooperativa arbetsmetoder. Tidigare forskning lyfter även de möjligheter och utmaningar som läraren möter i arbetet med kooperativt lärande.

Både nationella och internationella undersökningar visar att elever har svaga resultat och låga prestationer i matematik i grundskolan. Det betonas även att kvaliteten i klassrummet behöver utvecklas och interaktionen under lektionerna oftast saknas i matematikundervisning. Detta examensarbete bidrar med kunskap om att kooperativt lärande förbättrar elevers matematikprestationer i lågstadiet utifrån ett lärarperspektiv i svenska skolor. Denna studie bygger på sociokulturell teori som anses relevant för vårt tema (kooperativt lärande i matematikundervisning) och kopplar till interaktion begrepp som sker i klassrummet. Valet av metod i vår studie är en enkät med både kvantitativa och kvalitativa ansatser som kallas för mixad metod. Resultatet visar att kooperativt lärande ger betydande och märkbara förbättringar i elevers matematikprestationer. Dessutom har lärare en avgörande roll när de använder kooperativt lärande metoder för att ge positiva effekter och öka matematiska prestationer. I studiens resultat framkommer även att det finns några betydande utmaningar vid implementering av kooperativt lärande för att det ska bli en effektiv metod i matematikundervisning i de tidiga åldrarna i svenska skolor.

Svenska grundskoleelevers matematikresultat har visat en ihållande försämring. Dagens skolväsende präglas av utmaningar kopplade till en varierande elevproblematik och en ökande mångkulturalitet, där språk och tidigare kunskaper varierar avsevärt. Ett kooperativt arbetssätt har visat sig ge goda resultat i undervisningen på lång sikt men är tidskrävande. När ett kooperativt arbete ska implementeras spelar tillgången på resurser och tid stor roll. Detta arbete fokuserar på vilka ramfaktorer som påverkar implementeringen av en kooperativ arbetsmetod. Forskningsfrågan som studien avser att besvara är: Vilka ramfaktorer påverkar implementeringen av kooperativa arbetssätt i matematikundervisning på grundskolenivå? Metoden i studien baseras på en enkätundersökning med 43 verksamma lärare. Respondenternas svar analyserades med hjälp av en tematisk analys med abduktiv ansats, ihop med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att det framför allt finns tre ramfaktorer som påverkar implementeringen av kooperativa arbetssätt i matematikundervisningen i grundskolan, vilka är administrativa, resursrelaterade och organisationsrelaterade. För att den kooperativa arbetsmetoden ska bli så gynnsam som möjligt visade vår studie att lärare är i behov av anpassad fortbildning, tid och en god klassrumsdynamik. / Swedish primary school pupils' mathematics results have shown a persistent deterioration. Today's school system is characterized by challenges linked to varying student problems and increasing multiculturalism, where language and previous knowledge vary considerably. To implement a new way of working with the goal of long term improvement of teaching and its results, resources, and time play an important role. Especially a cooperative way of working, which is time-consuming but which in the long term has proven to yield good results. This work focuses on which framework factors influence the implementation of a cooperative work method. The research question that the study intends to answer is: What framework factors influence the implementation of cooperative working methods in mathematics teaching at primary school level? Based on a survey where the responses of 43 active teachers were analyzed using a thematic analysis with an abductive approach, the results of the study showed that there are above all three framework factors that influence the implementation of cooperative working methods in mathematics teaching in primary school, which are administrative, resource-related, and organizational framework factors. In order for the cooperative work method to be as favourable as possible, our study showed that teachers need adapted further training, time and a good classroom dynamic.

Metoden Playful writing är utarbetad i Storbritannien utifrån deras läroplan. Metoden bygger på att elever via högläsning och guidad lek med byggande i grupp med 3D material får närma sig narrativt skrivande. Metoden bygger på multimodalt och kooperativt lärande. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i Sverige uppfattar metoden Playful writings möjligheter och hinder med avseende på inkludering under narrativ skrivundervisning. För att kunna ta del av hur pedagoger uppfattar metoden behöver vi undersöka hur de uppfattar metodens olika delmoment. Vi har därför under hösten 2018 erbjudit två workshoptillfällen till pedagoger för att de ska prova på och bilda sig en uppfattning om metoden. Workshoptillfällena har utgått från vår tolkning av metoden utifrån den engelska handledningen. Efter workshopstillfällena har de deltagande pedagogerna fått en förfrågan om att delta i vår webbenkätstudie. Studiens 46 deltagare är överlag positiva till metoden. De anser att metoden ger elever möjlighet att öka måluppfyllelsen i narrativ skrift. Deltagarna anser också att metoden Playful writing har möjligheter att bidra till alla elevers delaktighet i undervisningen. I enkätsvaren framkommer fler möjligheter än hinder för metoden. Från första juli 2019 gäller läsa, skriva, räkna garantin i alla Sveriges skolor (Regeringskansliet, 2018). Personal med specialpedagogisk kompetens förväntas då tidigt bedöma elevers kunskapsutveckling. Personalen med specialpedagogisk kompetens skall också tillsammans med de pedagoger som arbetar i klasserna erbjuda inkluderande undervisningsmetoder. De metoderna erbjuder ett rikt utbud av variation i undervisningen som bidrar till en väl fungerande skrivundervisning. Utifrån resultatet i vår studie menar vi att Playful writing kan vara en inkluderande undervisningsmetod i narrativ skrift. / The method is developed in the UK and based on the UK curriculum. The method is based on pupils being able to approaching narrative writing by reading together and by guided play with building in groups using 3D material. The method is based on multimodal and cooperative learning. The aim with our study is to investigate how educators in Sweden perceive the method Playful writing opportunities and obstacles with regard to inclusion during narrative writing. To be able to find out how the educators perceive the method we need to find out how they perceive the different steps of the method. In the autumn of 2018, we have carried thorugh two workshop opportunities for educators to try and form an idea of ​​the method. The workshops are based on our understanding of the handbook Playful writing. After the workshops the participating educators have been asked to participate in our web survey. The 46 participants of the study are generally positive towards the method. They believe that the method gives pupils the opportunity to increase goal achievement in narrative writing. The participants also believe that the method Playful writing has the opportunity to contribute to all pupils' participation in learning. The answers in the questionnaire suggest that the method has more possibilities than obstacles. From July 1, 2019, reading, writing, counting the guarantee applies to all Swedish schools (Government Offices, 2018). Personnel with special educational skills are expected to assess pupils' knowledge development at an early stage. The staff with special pedagogical competence shall also, together with the educators working in the classes, offer inclusive teaching methods. These methods offer a rich diversity in teaching that contributes to a well-functioning writing instruction. Based on the results in our study, we suggest that Playful writing can be such a method.

Syftet med studien är att göra en empirisk undersökning om hur elever i årskurs 6 upplever kooperativt lärande i matematikundervisningen inom problemlösning. Baserad på en intervju undersöker studien också hur kooperativt lärande kan ha betydelse för elevers resonemangs.- och kommunikationsförmågor. En intervju utförs i studien som ger anledning till att eleverna innan intervjun genomför ett lektionsmoment med kooperativt lärande. Efteråt analyseras samt diskuteras intervjun genom att förena data med teorin sociomatematiska normer. Detta för att ta reda på hur elevers upplevelse och normer kan beskrivas. Resultatet pekar på att kooperativt lärande inom problemlösning kan upplevas mer positivt. Det är normer i klassrummet som kan ha en betydelse för att elever ska kunna utveckla sina resonemangs- och kommunikationsförmågor. Med utgångspunkt i analysen kan kooperativt lärande i matematikundervisningen vara ett komplement för ett mer välstrukturerat grupparbete med engagemang, gemensamhet, samarbete och möjlighet till lärande.