Group projects are a near universal part of, and can be seen in all parts of, the education-system. In collaborative assignments ranging from kindergarten to university-level group research projects. The goal is for students to learn, explain, formulate and to disclose the group-findings in papers or in front of the educational group. Students develop important 21st century skills during group-work projects such as the ability to collaborate, to think critically, to problem solve and to manage their own performance in relations to theirs and others academic goals. In all levels of education, the innate difficulties of group-activities can be seen and appear quite abstract to solve on an individual as well as on a group level. This paper aims to summarize the teachers view on group-activities in connection to social studies and what type of structuring can be done by the teacher to promote student-learning and achievement. The study concludes that teachers’ views are split between seeing the many benefits of the method such as greater academic achievement and the numerous skills that student develop, and against the fact that many dimensions of student group-work are outside of teachers influence. Perhaps the biggest caveat that teachers relate to are the difficulties in giving student an accurate assessment when they work according to the structuring that cooperative learning and the science promote. Scientific publications from both national and international perspectives have been selected to be the grounds of analysis and interpretation towards two research questions that have become clear through the theme of the results. Throughout this study it is clear that students may benefit from teachers learning to structure student group-work so that it may benefit the group-members more equally and so that it may be a time for cooperation for cognitive development.

Syftet med studien är att ta reda på vilka uppfattningar låg och mellanstadielärare har om kooperativa strategier i sin matematikundervisning, vilket sätt lärarna uppfattar att eleverna gynnas kunskapsmässigt och socialt när de arbetar med kooperativa strategier, samt lärarnas uppfattning av de mest förekommande kooperativa strukturer och strategierna i matematikundervisningen. Fem lärare som aktivt arbetar kooperativt i sin matematikundervisning har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna anser att eleverna gynnas av kooperativa strategier då det främjar elevernas lärande, sociala förmågor och att eleverna blir mer engagerade och aktiva. Eleverna får träna på det sociala samspelet där eleverna tillåts att diskutera, samarbeta och utbyta kunskaper med varandra. Lärarna upplever att de får en större inblick över vilka matematiska förmågor eleverna kan, och vilka förmågor de behöver träna på när de arbetar med kooperativa strategier. Lärarna anser att elevernas kommunikativa förmåga och samarbetsförmåga gynnas positivt när de tilldelas möjlighet att kommunicera och diskutera matematik. Vidare menar lärarna att eleverna även lär sig sätta ord på sina kunskaper.

The main subject of this work is to enlighten the complexity of students’ motivationin social science, with a base in ideologies such as pragmatism, cognitivism, andsocio-cultural. First, there is a brief introduction of our own experiences and thoughtsduring our teacher training, and why we chose this subject. A big part of this report isthe relationship between students and teachers, and how we as future teachers areresponsible for creating an encouraging environment for our students. The methodthat has been used is interviews with six different teachers that are currently workingin middle school. All teachers have at least ten years’ experience of teaching, but notall of them have social studies as their main subject.The work is based on previous Dewey, Piaget, and Vygotsky research. We havechosen these three researchers as they all play an important role in how we createmotivation through cooperative learning. Dewey stands for the practical perspective,Piaget stands for the cognitive process that takes place in the student, and Vygotsky'sideology explains the interaction between individuals.In the last part of this work, we discuss the answers we received in our interviewsand connect them to our previous research. Our goal is to create a clear view for thereaders of how relational pedagogy affects students’ motivation. In the last part, wewill give our thoughts on this subject and for future research.

På grund av oroligheter i världen tvingas många människor på flykt från sitt hemland och söker skydd i ett annat land, däribland Sverige. Att lära sig det svenska språket är något som nyanlända barn och unga som anländer till Sverige tidigt behöver lära sig, något som tidigare forskning visat kan vara krävande både för de nyanlända eleverna och deras lärare. Vi har därför utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer med åtta svensklärare genomfördes för att undersöka deras upplevelser av att undervisa nyanlända elever och deras språkutveckling av talat språk. Arbetets fokus har legat på att ta reda på vilka utmaningar svensklärare möter vid undervisning av nyanlända elever och vilka resurser samt tillvägagångssätt de använder. Därtill har vi även utforskat lärarnas inställning till kooperativt lärande som en möjlig metod för språkutveckling av nyanlända elever. I studien har vi använt det interaktionella perspektivet som teori vilket belyser vikten av samtal och interaktion för språkinlärning. Resultatet av vår undersökning visade att de intervjuade lärarna upplevde att tidsbrist och en hög arbetsbelastning var de största utmaningarna gällande undervisning av nyanlända elever. Vad gäller resurser och förutsättningar för att undervisa nyanlända elever visade vårt resultat att det fanns en markant brist på dessa bland respondenterna. Slutligen visade även resultatet att respondenterna beskriver att de använder sig av kooperativt lärande i elev-elev-konstellationer eftersom de har märkt att de nyanlända eleverna blir mest motiverade av att tala svenska i dessa förhållanden, vilket bidrar till deras språkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder sig av kooperativt lärande för attutveckla elevernas problemlösnings- och resonemangsförmåga inom matematik imellanstadiet. Kvalitativ metod är det som användes i studien för att samla empiri i syfte attsvara på frågeställningen. Olika studier med liknande frågeställning har studerats för att få enbättre överblick av kooperativt lärande inom matematik. Resultatet visar att kooperativtlärande gynnar elevernas problemlösnings- och resonemangsförmåga. Elevernas delaktighethänger ihop med hur mycket eleverna i gruppen får ut av kooperativt lärande.Gruppkonstellationers betydelse är något som också framgår av resultatet.

Studiens syfte var att utforska elevers möjlighet till samspel i matematikundervisningen, ur ett lärarperspektiv. Tidigare forskning i studien visar att samspel är bra för elevers studieresultat inom matematik,samt vilka kritiska faktorer som kan uppstå vid arbete i par och grupp.Studien utgår från den sociokulturella teorin, som menar att lärande sker i sociala sammanhang.Utifrån studiens syfte formulerades följande frågeställningar:- Vilken betydelse anser lärare, som undervisar i de yngre åldrarna, att arbete i par eller i mindre grupper har för lärandet i matematik? - Vad i undervisningen i form av aktiviteter och uppgifter ger elever möjlighet att samspela i lärandet i matematik, enligt lärarna? - Vilka kritiska faktorer ser lärare gällande samspel som undervisningsmetod i matematik? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ studie med kvalitativa inslag, endigital enkätundersökning där 85 undervisande, behöriga lärare i årskurs 1-3 deltog. Studiens analys utgick från Engeströms modell av aktivitetsteorin som grundar sig i det sociokulturella perspektivet och bygger på att det finns ett samspel mellan människa, miljö och den aktivitet som människan deltar i.Resultatet visade att lärare för de yngre åldrarna anser att samspel har betydelse för elevers lärande i matematik och eleverna får enligt lärarna samspela vid främst laborativa och muntliga uppgifter.

Inledning Kooperativt lärande är en undervisningsmetod där eleverna lär i samspel med varandra och som har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Den samhällsorienterande undervisningen gynnas av att ha en välstrukturerad undervisning, där det finns ett stödjande klimat, vilket är grunden i kooperativt lärande. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap kring lärares upplevelser av att använda kooperativt lärande i de samhällsorienterande ämnena i årskurs F-3 genom att intervjua åtta verksammalärare. Detta gjorde vi genom att undersöka hur lärarna använder sig av kooperativt lärande i sina klassrum samt undersökte vilka fördelar och utmaningar lärare upplever med kooperativt lärande. Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i årskurserna F-3. Den insamlade empirin tog sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultat Resultatet som framkom i vår studie visar på att lärarna undervisar med kooperativt lärande med hjälp av olika strukturer. Genom dessa strukturer tränas både elevernas ämneskunskaper samt deras sociala förmågor tillsammans på ett naturligt sätt. Eleverna blir mer aktiva och delaktiga i sin undervisning och läraren kan lägga tiden där den verkligen behövs, då eleverna är varandras lärresurser. Det som lärarna upplever som utmaningar verkar vara att få de tystlåtna eleverna att våga komma till tals, att få elever att ta eget ansvar för sitt lärande samt att ljudnivån stundtals kan bli för hög. Vår slutsats är att fördelarna med kooperativt lärande väger tyngre än utmaningarna.

Renman Linda (2008). Skolutveckling En fallstudie: jämförelser mellan teori och praktik. School development: A case study: Comparing theory an practice. Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna studie har främst varit att tydliggöra mötet mellan teori och praktik i ett skolutvecklingsprojekt. Allt skolutvecklingsarbete är en komplicerad process om kräver mycket av inblandade parter. Jag har gjort en fallstudie där jag har kunnat jämföra teori och praktik då skolan i min studie introducerar ett nytt arbetssätt strukturellt kooperativt lärande. Genom att skapa en modell för skolutveckling utifrån litteratur har jag kunnat göra direkta jämförelser till den aktuella skolan. Med hjälp av triangulering har jag kunnat se till observationer som jag gjort på skolan, en enkätundersökning samt dokument gällande skolutvecklingsteorier och funnit att teori och praktik, både gällande resonemang i litteraturen samt hinder och incitament, till stor del överensstämmer i detta specifika fall.

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka uppfattningar om nivågruppering i svenskämnet på högstadiet som finns hos några lärare med stor erfarenhet av arbetssättet. Metoden jag valt är kvalitativa intervjuer, och jag har intervjuat sex lärare med stor erfarenhet av att nivågruppera i ämnet svenska, som alla jobbar på samma skola. Resultatet visade att beroende på vilken syn lärarna har på ämnet svenska och på språkutveckling så har de också olika inställningar till nivågruppering. Med en mer formaliserad syn på svenska och språkinlärning ter sig nivågruppering som ett naturligare val än om man har en funktionaliserad och kursplansorienterad ämnessyn. Slutsatser som kan dras från resultatet är att svenska passar mindre bra för nivågrupperad undervisning och majoriteten av de intervjuade lärarna ställer sig emot eller är tveksamma till att använda arbetssättet i svenskundervisningen. Anledningen till att nivågruppering ändå görs är att mina informanter upplever påtryckningar från skolledningen att arbeta så och för att de kompromissar med kollegor i arbetslaget.

Det huvudsakliga i kooperativt lärande bygger på ett samarbete mellan elever där de ska finna stöd hos varandra och uppmuntra till lärande. Kunskapsöversiktens övergripande syfte är att undersöka vilka avgörande faktorer det finns i klassrummet där det kooperativa lärandet tillämpas och hur det bidrar till ett förbättrat resultat inom matematik hos elever i grundskolan. Målet är därför att undersöka vad aktuell forskning säger om vilka effekter kooperativt lärande har och vilka faktorer som är viktiga för att gynna elevernas kunskaper inom matematik. Följande fråga är därför undersökningsfrågan: vad krävs för att det kooperativa lärandet ska bidra till utvecklande matematikkunskaper hos elever i lågstadiet? För att kunna besvara undersökningsfråga gjordes systematiska sökningar i databaserna ERC, ERIC och Libsearch. För sökningsprocessen valdes relevanta nyckelord ut som kombinerades på olika sätt som: cooperative learning, mathematics, primary school och group work. Sökningarna begränsades även med peer-reviewed märkta artiklar som publicerats mellan år 2000 – 2021 och skrivna på engelska för ett internationellt perspektiv. Kunskapsöversikten består av fem delar. Den inledande delen behandlar bakgrund av området och kopplingar till styrdokument. Den andra delen handlar om arbetets syfte och frågeställning. Därefter kommer metod delen med en utförlig beskrivning om hur sökprocessen har genomförts. Den fjärde delen är den mest omfattande vilket är resultatdelen. Där presenteras forskning som redogör för vilka faktorer som är viktiga för att kooperativt lärandet ska gynna elevers kunskap och utveckling inom matematik. Bland annat handlar det om att implementera arbetssättet och ge det tid i klassrummet. Även gruppsammansättningen är en viktig faktor som handlar om att grupperna bör vara genomtänkta och välsammansatta. Vidare har både läraren och eleverna stora roller inom kooperativt lärande. I del fem avslutas kunskapsöversikten med en diskussion och förslag på vidare forskning inom området.