Abstract Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare använder sig av kooperativt lärande ute i skolorna och i vad mån kooperativt lärande bidrar till språk-och kunskapsutveckling. Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod och etnografisk studie, i vårt fall klassrumsobservationer. Våra observationer har vi genomfört på två olika skolor, i fem olika klasser, med elever i åldrarna 7-10 år. Resultatet har analyserats efter analysmetoderna koncentrering och kategorisering. Resultaten och analysen visar att det finns både för- och nackdelar inom det kooperativa lärandet och att läraren genom sitt arbete har en stor roll i detta. Vår slutsats är att lärarens roll, strukturerna, strategierna och samarbetsfärdigheterna är det som bygger upp det positiva ömsesidiga beroendet. Det vi också såg var att det fanns en tendens till att arbetsformen tog över från ämnesinnehållet. Utvecklingsområden vi såg inom svenska är att eleverna har möjlighet att utveckla sitt tal- och skriftspråk, genom att de får lov att kommunicera, tänka och lära tillsammans.

I denna systematiska litteraturstudie presenteras och analyseras tidigare forskning kring boksamtalet och det kooperativa lärandet. Syftet med studien är att undersöka dessa undervisningsmodeller utifrån tidigare forskning, för att sedan sätta dem i relation till varandra. Studiens frågeställningar är kopplade till kooperativt lärande och boksamtal som två undervisningsmodeller samt hur de kan påverka elevernas lärande. Till grund för studien ligger 17 vetenskapliga publikationer och avhandlingar. Resultatet visar att samtalet är en viktig del för att utveckla elevernas kunskaper och sociala färdigheter. Det framgår att när lärandet sker i strukturerade sociala sammanhang kan eleverna tillsammans utveckla sina tankar och idéer. Detta sker med hjälp av läraren som ger tydliga ramar för arbetet samt stöttar eleverna för att främja djupare diskussioner. Studiens resultat visar att läraren har en komplex roll i båda dessa sammanhang, där de många gånger kan känna sig osäkra i hur de på bästa sätt ska agera för att utveckla elevernas lärande. Därför menar forskningen att elevers lärande gynnas när de får “mötas i mitten”, det vill säga att genom social interaktion utveckla kunskap tillsammans.

Syftet med föreliggande studie är att få vetskap om hur F-3-lärare anser att arbetsmetoden kooperativt lärande gynnar eller missgynnar läs-, skriv- och språkutvecklingen hos elever med svårigheter likt adhd och autism. Studien är av kvalitativ karaktär. Data har samlats in från semistrukturerade intervjuer med fyra F-3-lärare med viss erfarenhet av kooperativt lärande. Även ett webbaserat frågeformulär utformades av kvalitativ karaktär. 41 informanter besvarade frågeformuläret. Data har därefter transkriberats och analyserats. Resultatet av studien visar att F-3-lärare upplever att kooperativt lärande både gynnar och missgynnar läs- skriv- och språkutvecklingen hos elever med adhd och/eller autism. Resultatet visar också att lärare ofta anpassar arbetsmetoden för elever med dessa svårigheter så att de ska få bästa möjliga förutsättningar i läs-, skriv- och språkutvecklingen. En anpassning är framför allt planerande av gruppsammansättningen. Sammanfattningsvis visar föreliggande studie att kooperativt lärande är en arbetsmetod som både gynnar och missgynnar elever med adhd och/eller autism i läs-, skriv- och språkutvecklingen.

The purpose of this literature study was to compile research on how the method cooperative learning affect students achievement and motivation in the classroom of mathematic. Even though most researchers agree that cooperative learning has a positive effect on students achievement and motivation, the method isn’t used so much, instead traditional teaching dominates the teaching of mathematic. Are there any difficulties and challenges when you use this method that could be explanations to why teachers choose not to use this method in their teaching? This question has also been explored from the most recent research. The result showed that factors such as students age, time, students with varying abilities and socioeconomic backgrounds can be difficulties and challenges that can be reasons for why the method isn’t used more widely. / Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskningsresultat om hur metoden kooperativt lärande påverkar elevers prestation och motivation i det matematiska klassrummet. Trots att mycket av forskningen är överens om att kooperativt lärande påverkar elevers prestation och motivation positivt, så används inte metoden i så stor utsträckning, utan i stället är det traditionell undervisning som dominerar matematikundervisningen. Finns det svårigheter och utmaningar vid användning av metoden som kan vara en anledning till att lärare inte väljer att använda den i sin undervisning? Även denna fråga undersöktes utifrån aktuell forskning. Resultatet visade att faktorer som elevers ålder, tid, elever med varierande förmågor och socioekonomisk bakgrund kan vara svårigheter och utmaningar som gör att metoden inte används i större utsträckning.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka huruvida kooperativt lärande i kombination med problemlösning gynnar elevers matematiklärande i mellanstadiet. Kvantitativ metod är det som använts i denna text för att besvara syftet samt frågeställningen. En mängd olika vetenskapliga artiklar har studerats för att få en översikt över det kooperativa lärandet inom problemlösning i matematik. Resultatet visade att det kooperativa lärandet i problemlösning har en positiv effekt för lärandet hos elever. Inte bara matematiskt utan även språkligt och på ett personligt stadie, i form av förbättrad och utvecklad samarbetsförmåga, initiativtagande och ett större och omfattande helhetsperspektiv. Visuellt stöd är något som framgår i resultatet som en bra metod för att få eleverna att förstå problemlösningar i matematiken.

The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers use cooperative learning in mathematics education. To achieve this purpose, the following questions have been answered: What is the purpose of teachers using cooperative learning in mathematics education? In which areas of mathematics education do teachers use cooperative structures? How do teachers use cooperative learning in mathematics education? Cooperative learning involves students interacting with each other and emphasizes that cooperative learning has its roots in sociocultural theory.    To collect data, a survey was sent to 50 principals who forwarded it to their teachers. The survey was also uploaded to a Facebook page for practicing teachers. A total of 17 teachers responded to the survey. Out of the 17 teachers, two were selected for an interview. The material was analyzed using Larsen's five steps in content analysis. The results show that teachers have different purposes for using cooperative learning in their mathematics lessons, but the majority state that the purpose is for students to learn from each other. It also emerged that teachers primarily use cooperative learning in the areas of problem-solving and number sense. The structures that teachers use the most are EPA, True or False, and Question, question, exchange. In the surveys, teachers describe using cooperative learning by having students work in pairs or groups, with a focus on conversation, reasoning, and collaboration to develop mathematical thinking. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om på vilket sätt lärare använder kooperativt lärande i matematikundervisningen. För att uppnå syftet har följande frågor besvarats: I vilket syfte använder lärare kooperativt lärande i matematikundervisningen? I vilka ämnesområden i matematikundervisningen använder lärare kooperativa strukturer? Hur använder lärare kooperativt lärande i matematikundervisningen? Kooperativt lärande handlar om att eleverna ska samspela med varandra och kooperativt lärande har sin bakgrund i den sociokulturella teorin.     För att samla in data har en enkät skickats till 50 rektorer som skickat vidare den till sina lärare. Enkäten laddades även upp på en Facebook-sida för verksamma lärare. Det var totalt 17 lärare som svarade på enkäten. Av de 17 lärare valdes två med ut för en intervju. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultatet visar att lärare har olika syften med att använda kooperativt lärande i sina matematiklektioner, men majoriteten säger att syftet är att eleverna ska få lära av varandra. Det framkommer även att lärare främst använder kooperativt lärande i ämnesområdena problemlösning och taluppfattning. De strukturer som lärare använder mest av är EPA, Sant eller Falskt och fråga, fråga byt. Lärarna beskriver i enkäterna att de använder kooperativt lärande genom att eleverna får arbeta i par eller grupper där fokus ligger på att samtala, resonera och samarbeta för att utveckla ett matematiskt tänkande.

This systematic literature review aimed to investigate what previous research showed regarding cooperative learning methods on students' performance and reasoning skills in mathematics. This is because international surveys such as the Program for International Student Assessment (PISA) and Trends In International Mathematics and Science Study (TIMSS) have shown low results. Through cooperative learning, students work together to achieve group goals that cannot be achieved individually or through competition. Students in a cooperative classroom discuss the subject, help each other learn, and provide encouragement to the students in the group. Hence, it is of the utmost relevance to find out what the research says about whether a cooperative working method can contribute to increasing students' performance and reasoning skills in mathematics. To find out what the research shows, the following research question was chosen: What effects does cooperative learning have on students' reasoning and achievement in mathematics during the early years of elementary school? Based on thematic analysis, the results of this study showed that the cooperative learning showed positive effects on students' reasoning ability, motivation and achievements in mathematics in comparison to traditional learning methods, this independent of students' prior knowledge. In order for cooperative learning to benefit students' performance and reasoning skills in mathematics, tasks must be open and teaching must be based on the five key elements; positive interdependence, individual responsibility, collaborative skills, equal participation and supportive interaction, feedback and reflection. / Denna systematiska litteraturöversikt syftade till att undersöka vad tidigare forskning visade när det gällde kooperativa inlärningsmetoder på elevers prestationer och resonemangsförmåga i matematik. Detta genom att internationella undersökningar som Programme For International Student Assessment (PISA) och Trends In International Mathematics and Science Study (TIMSS) har visat på låga resultat. Genom kooperativt lärande arbetar elever tillsammans för att uppnå gruppmål som inte kan uppnås individuellt eller genom konkurrens. Elever i ett kooperativt klassrum diskuterar ämnet, hjälper varandra att lära och ger uppmuntran till eleverna i gruppen. Därav är det av relevans att ta reda på vad forskningen säger om huruvida ett kooperativt arbetssätt kan bidra till att öka elevers prestationer och resonemangsförmåga i matematik.  För att ta reda på vad forskningen visar, valdes följande forskningsfråga: Vilka effekter har kooperativt lärande på elevers resonemang och prestationer i matematik under grundskolans tidiga år?  Utifrån tematisk analys visade resultatet av denna studie att det kooperativa lärandet visat positiva effekter på elevers resonemangsförmåga, motivation och prestationer i matematik i jämförelse med traditionella inlärningsmetoder, detta oberoende på elevers förkunskaper. För att det kooperativa lärandet skulle gynna elevers prestationer och resonemangsförmåga i matematik ska uppgifter vara öppna och undervisningen ska bygga på de fem nyckelelementen; positivt ömsesidigt beroende, individuellt ansvar, samarbetsfärdigheter, lika delaktighet och stödjande interaktion, återkoppling och reflektion.

Följande studie syftar till att utveckla förståelse för de utmaningar som idrottslärare står inför vid implementerandet av en undervisningsmodell i idrott och hälsa. Den teoretiska utgångspunkten är Casey och Quennerstedts förslag, kooperativt lärande i mötet med Deweys utbildningsteori. Det tillför ett situationsanpassat element, ett riktningselement, ett temporärt element, ett gemensamt element och ett utbildande element till kooperativt lärande. Det är en aktionsforskningsstudie som implementerat modellen i idrottsundervisningen och genererat data genom fältobservationer och ljudinspelning under två lektioner följt av en gruppintervju. Resultatet visar att syftet med lektionen bör komma i första hand och baserat på syftet bör aktiviteter utformas som skapar attityder som bidrar till erfarenhetstillväxt hos eleverna. Det är viktigt att eleverna kommer fram till gemensamma mål inom gruppen och inte individuella, men de behöver få tid att lära sig arbeta som en del av en grupp. De gemensamma målen bör utmana eleverna till att reflektera och experimentera tillsammans men samtidigt tillåta de att lyckas. Det är viktigt som lärare vid implementerandet av modellen att förstå vilka attityder som skapar tillväxt och vilka som är hämmande.

Vi har valt att undersöka vilka effekter kooperativt lärande kan ha på elevers problemlösningsförmåga i matematik och på elevernas sociala samspel i årskurs F-3. För att undersöka effekterna valde vi att utgå från lärarens perspektiv och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt sju lärare från tre olika skolor. De lärare som medverkade i studien har eller har haft erfarenhet av att arbeta med kooperativt lärande inom ämnet matematik från F-3. För att förstå vårt insamlade material valde vi att utgå från ett sociokulturellt perspektiv som menar att ett lärande inte kan ske utan interaktion mellan eleverna och att samspel är en grundläggande aspekt för att nå ett högre lärande. Resultatet visar att lärarna uppfattar att en av effekterna är att problemlösningsförmågan fördjupas när elever får träna på att resonera och förklara för varandra. Lärarna uppfattar även att elevernas analyser blir mer komplexa och att eleverna får chans till att hjälpa varandra i att förstå och lära sig matematik.

Syftet med min studie är att undersöka vad som sker i ett kooperativt lärande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat).Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett ämnesöverskridande projekt som inkluderar ämnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hänt med hjälp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus på frågan; Vad händer i ett kooperativt lärande?Det empiriska materialet består av intervjuer/samtal utifrån tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lärande.Resultatet visar att det är betydelsefullt att arbetet organiseras småskaligt. Att barnen får arbeta i liten grupp utifrån intressen och erfarenheter tycks vara en viktig faktor för att det ska uppstå goda samspel. / The purpose of my research was to examine what happens in a cooperative learning environment. I have initiated a development project together with educators and children from a F-1class (an integrated preschool and grade one class).During a five week period, this class has worked in an interdisciplinary setting that included the subjects of math, dance and music, Swedish, drama, and art. The educators have documented what has happened with the aid of video, pictures and notations. Together our focus has been on the question: What happens in a cooperative learning environment?Results show that it is important that class work is organized on a small scale. A significant factor that results in good interaction is that the children work in small groups that are based on their individual interests and experiences.