När Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, utarbetade ett utvecklingsarbete som skulle syfta till en mer kundorienterad fastighetsförvaltning bland de kommunala bostadsbolagen gav Karlstads Bostads AB sin tjänsteutvecklare i uppdrag att implementera detta i vissa av företagets bostadsområden. Utvecklingsarbetet, vilket till en början skulle vara ett tvåårigt projekt, syftar i grund och botten till att skapa trygghet i boendet. Denna ska uppnås genom att ha en nära relation till kunden, erbjuda servicetjänster som underlättar vardagen och bryter ensamheten, men också genom att anordna aktiviteter för kunderna i området. Rud i Karlstad har tidigare ansetts vara ett problemområde med mycket skadegörelse och hög omflyttningshastighet, vilket har gett bostadsområdet ett dåligt rykte. KBAB vill genom sitt projekt för att skapa en god kundrelation få bort detta rykte och istället erbjuda sina kunder trivsamma och trygga bostadsområden, vilket ska leda till en lägre omsättningshastighet och minskad vakans. Detta i sin tur leder till en ökad lönsamhet för företaget. Med teorier om kundorientering och relationsmarknadsföring visar forskare på att ett kundorienterat tjänsteföretag måste anpassa sina tjänsteerbjudanden utefter kundens behov och önskemål. I bostadsföretag måste man därför se sina hyresgäster som kunder snarare än användare. Genom att bedriva en kundorienterad fastighetsförvaltning differentierar företaget sig på olika sätt från sina konkurrenter, vilket leder till att företaget vinner konkurrensfördelar. För att förstå hur företaget ska kunna bli mer kundorienterat krävs en viss förståelse för vad en tjänst är och hur den är uppbyggd. Ett bostadsföretags kärnverksamhet är att erbjuda sina kunder tak över huvudet. För att differentiera sig från sina konkurrenter krävs därför att branschgränserna utvidgas, då en allt för snäv produkt endast tillfredsställer ett fåtal kunder. I vår studie har vi undersökt vilket synsätt man har på det projekt som KBAB implementerat i bostadsområdet Rud. Detta från flera olika perspektiv. Dels ett centralt perspektiv, dels ett lokalt perspektiv, och dels kundernas perspektiv. I en intervju med bostadsföretagets tjänsteutvecklare berättade hon hur projektet är uppbyggt och visade på att det är väldigt lönsamt för företaget, då de sparar in närmare en halv miljon kronor årligen på att låta egen personal sköta allt från städning till administrativa sysslor. Genom att ha en närvarande personal bland kunderna får de förutsättningar för att skapa en trygg och trivsam boendemiljö, vilket projektet syftar till att uppnå. För att kunna differentiera sig och erbjuda nya tjänster krävs nytänkande inom företaget, vilket det framkom i vår undersökning att KBAB:s aktivitetssamordnare tagit fasta på. Han har för att öka gemenskapen, och därigenom tryggheten, anordnat flera aktiviteter för bostadsföretagets kunder. Flera tidigare försök har gjorts runtom i landet för att öka tryggheten genom ökad service och aktiviteter. De har dock alla mött stort motstånd, då det inneburit att hyran höjts för att företaget skulle kunna finansiera arbetet. KBAB har hittat andra lösningar på finansieringsproblemet, vilka inte påverkar kunden negativt. / When the Swedish Association of Municipal Housing Company, SABO, composed a development effort in order to further a more customer orientated estate management among the municipal housing companies, Karlstads Bostads AB gave its service developer the assignment to implement this effort in some of the residential areas of the company. The development effort, which was supposed to be started as a two years project, aims to bring a comfortable living for the customers. This is apposed to be achieved by having a close relationship to the customer, offers services to ease the everyday living and terminating the loneliness, and organizing activities for the customers in the area.   Rud in Karlstad is a housing project which for many years has been troubled by vandalism and a high tenant turn over, which has led to a bad reputation for the area. The expectation from KBAB for the project is to remove the bad reputation, drastically lower the turn over time and make the area safer for the inhabitants which will lead to an increased economy for the company. With theories of customer orientation and relationship marketing, scientists show that a customer-oriented service provider must adapt their service offerings around customer needs and desires. Because of these theories, a housing company has to look at its tenants as customers rather than users. By conducting a customer-oriented property management, the company differentiates itself in different ways from their competitors, leading to a gain in competitive advantages. To understand how the company can become more customer-oriented, it requires a certain understanding of what a service is and how it is structured. A housing company's core business is to offer its customers a roof over their heads. In order to differentiate themselves from their competitors the industry needs to expand its borders, while a too narrow product only satisfies a few customers. In our study we examined what approach has been taken on the project KBAB implemented in the residential area Rud. We do this in multiple different levels; A at a central level, B on a local level, and C on a customer level. In an interview with the housing company's service developer, she told us how the project was constructed and showed that it is very profitable for the company, while they save almost half a million Swedish crowns a year to let their own staff manage everything from cleaning to administrative chores. By having a staff working in close contact with the neighborhood, they acquire the conditions to create a safe and pleasant living environment, which the project aims to achieve. In order for the company to differentiate itself and offer new services, it required a new thinking within the company, something that KBAB's Activity coordinator has taken on, as shown in our investigation. To increase the community, and therefore security, he has organized several activities for the company's residential customers. Several previous attempts have been made around the country to increase security through enhanced service and activities. However, they have all met a considerable opposition, while the company had to increase the rent in order to be able to finance the projects. KBAB has found other solutions to the funding problem, which does not affect the client adversely.

Med teorin om verklighetsforskning som ramverk utfördes en undersökning på uppdrag av HR-funktionen på Parker Hannifin AB i Sverige. Då det i tidigare forskning visat sig finnas oklarheter kring rollfördelningen mellan chefer och HR-personal samt att chefers förväntningar på HR-funktionen influerar dess roll, genomfördes denna undersökning kring uppfattningar och nöjdhet gällande en HR-funktions uppgifter. Studien syftade till att belysa eventuella skillnader i kundnöjdhet bland chefer utifrån vilken enhet de tillhör, vilken chefsposition de har, hur länge de arbetat som chef inom organisationen samt hur ofta de är i kontakt med HR. Det undersöktes även ifall åsikter kring förbättringsområden har förändrats sedan senast utförd undersökning. Studien genomfördes via en dokumentanalys och ett egentillverkat frågeformulär som skickades ut till samtliga chefer inom Parker i Sverige. Resultatet tyder på att flera förbättringsområden kvarstår, att befintliga dokument är inkonsekventa i förhållande till varandra samt att det fanns flera signifikanta skillnader mellan chefernas uppfattningar. Förslagsvis bör HR-avdelningarna samt de olika dokumenten bli mer samstämmiga för att rollfördelningen skall bli tydligare. / With real world research as the theoretical framework, a study was conducted as an assignment by the HR-function at Parker Hannifin AB in Sweden. Bearing in mind that there have been ambiguities concerning the roles of managers and HR-staff in previous research and that the managers’ perceptions about the HR-function affects the role of the HR, this study was conducted. This study about perceptions and satisfaction concerning the working of an HR-function aimed to highlight possible differences in customer satisfaction amongst managers based on which unit they belonged to, level of managerial position, the time they have worked as managers in the organization, and the frequency of contact with the HR-department. Moreover, the study considered whether the opinions concerning areas of improvement have changed since the last conducted research. This research was conducted through an analysis of documents and a self-produced questionnaire which was sent to all managers within Parker in Sweden. The results indicated that the same areas of improvement-needs remains, that existing documents are inconsequent in relation to each other, and that several significant differences between managers’ perceptions emerged. The HR-departments along with the different documents should tentatively become more consistent so that their roles become clearer.

Dagens företag, vars utbud alltmer karaktäriseras av tjänster, måste lära sig att anpassa sig till denna nya kundorienterade värld. Idag har kunderna stort utbud av varor och tjänster vilket innebär att företagen måste anstränga sig extra hårt för att ha nöjda och lojala kunder. Att ha nöjda kunder innebär inte automatiskt att dessa kunder är lojala. Kundlojalitet är viktigt för att företaget ska fungera på lång sikt. Syftet med uppsatsen är att se vilka slutsatser som kan dras om kundlojaliteten hos Bergslagens Sparbanks privatkunder i relation till hur nöjda de är. Vi vill även se hur vi kan utläsa den sanna kundlojaliteten hos Bergslagens Sparbanks privatkunder. Genom postenkäter och intervjuer sammanvävda med ett teoretiskt efterforskningsarbete har resultaten kommit fram. Ett abduktivt arbetssätt tillsammans med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod har möjliggjort för författarna att uppnå det utforskande syfte uppsatsen utgått ifrån. Bergslagens Sparbanks privatkunder är i allmänhet nöjda med sin bank. Dock har det framkommit att det finns saker som banken kan förbättra.  Vi har dessutom sett mönster som visar på att det finnas både sann och falsk lojalitet bland bankens privatkunder. Åtskilliga kunder i Bergslagens Sparbank har haft banken sedan lång tid tillbaka, de flesta i elva år eller längre. Många har dessutom uppgett att familjen alltid har haft samma bank vilket innebär att ”traditionen” förts vidare till yngre generationer. Detta är ett tecken som visar på hur kunderna blir lojala. Vi visar att det finns ett samband mellan kunders attityder om Bergslagens Sparbank och deras kundlojalitet. / Today's businesses, whose range of product and services is increasingly being characterized by services, must learn to adapt to this new customer-driven world. Today, customers have wide selection of goods and services which means that companies need to strive extra hard to have satisfied and loyal customers. To have satisfied customers does not automatically mean that these customers are loyal. Customer loyalty is important for the company to work in the long run. The purpose with this research project is to see what conclusions can be drawn on the customer loyalty of Bergslagens Sparbank private customers, in relation to how satisfied they are. We also want to see how we can find the true customer loyalty of Bergslagens Sparbank private customers. By mail questionnaires and interviews interwoven with theoretical research the results have emerged. An abductive reasoning technique used with a combination of quantitative and qualitative methods has enabled the authors to achieve the exploratory purpose of this research project. Bergslagens Sparbank’s private customers are overall satisfied with their bank. However, it has become clear that there are things that the bank can improve. We have also seen the patterns that indicate that there is both true and false loyalty amongst the bank’s private customers. Many of the customers in Bergslagens Sparbank have been with the bank for a long time, most of them for eleven years or longer. Several of them have also stated that the family has always had the same bank, which means that it's a tradition that has passed on to younger generations. This is one of the signs that show how customers are becoming loyal. We show that customer attitudes towards Bergslagens Sparbank are affecting customer loyalty.

Customer Relationship Management (CRM) har beskrivits som en filosofi, en teknologi, en strategi, en process och ett IT-system. Det finns ingen allmängiltig definition av CRM vilket har lett till svårigheter att identifiera och definiera tillförlitliga mått vid mätning av dess effektivitet. Detta har lett till att företag skämtsamt brukar benämna att CRM står för ”Can‟t Really Measure”. Oavsett har flertalet modeller, mått och system tagits fram för att kunna göra CRM-insatser mätbara. Ett sätt att mäta CRM som förespråkas är användningen av en kombination av finansiella (försäljningstillväxt, ROI) respektive icke-finansiella (kundnöjdhet, kundlojalitet m.m.) mått. Denna studie undersöker hur sju stora företag i Sverige inom varierande branscher mäter och definierar sina CRM-aktiviteter. Studien utforskar även vilka mått som företagen anser är mest relevanta och vad som är målet med deras CRM-program. Studien visar att företagen mäter sina CRM insatser på olika sätt och med fokus på olika mått. 6 av de 7 studerade företagen fokuserar på finansiella mått och kundnöjdhet. 5 av 7 mäter inte kundlojalitet som företagen själva i sina definitioner av CRM anser är viktigt. Ingen av företagen prioriterar mätning av medarbetarnöjdhet, belöningsprogram eller företagskultur som är en del av den grundläggande infrastrukturen bakom CRM vilket är några av de mått som lägger grunden för att skapa förståelse för CRM på högre nivåer inom företagen. Skillnaderna i definitionerna från de studerade företagen stärker att det inte finns en allmängiltig betydelse av CRM.

Inledning: Operations management (OM) och human resource management (HRM) är två discipliner som historiskt sett behandlats och studerats separat. Vid val av leverantör, ett av de centrala beslut som OM-funktionen ansvarar för, har detta kommit att ses som ett problem. Framförallt inom tjänstesektorn där de mänskliga resurserna är centrala för företagets framgång. Detta har ställt ökade krav på motivation, ergonomi samt intern kundnöjdhet inom serviceföretag, faktorer som OM traditionellt sett lämnat lite utrymme åt. Ett av de inköpsbeslut som sällan uppmärksammats inom litteraturen är det gällande processteknologi, dvs. de verktyg som de anställda använder för att utföra en service. Uppsatsens problemformulering lyder därför: Hur påverkar inköpsavdelningens val av processteknologi de anställda inom serviceföretag?Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra till förståelsen för hur de anställda påverkas av inköpsfunktionens val av processteknologi. Mer konkret undersöks detta genom de anställdas upplevelse av hur processteknologin påverkar deras motivation, ergonomi samt den interna servicekvaliteten. Faktorer som enligt HRM är avgörande för de anställdas trivsel.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där författarna valt att intervjuat åtta respondenter verksamma inom transportbranschen. Intervjuerna bygger på en teoretisk referensram bestående av teorier gällande motivation, ergonomi samt intern servicekvalitet (SERVQUAL).Resultat: Denna studie påvisar att trots att respondenterna inte anser att processteknologi har en direkt påverkan på motivationen att arbeta, så påverkar den andra faktorer som motiverar de anställda. Resultatet visar vidare på att processteknologin påverkar de anställda fysiskt (ergonomisk) vilket i sin tur kan kopplas till respondenternas psykiska välmående samt deras upplevda motivation.Trots att de anställdas inflytande på inköpsfunktionens val av processteknologi var mycket lågt anger respondenterna att de är relativt nöjda med den interna servicekvaliteten. Det kan enligt författarnas tolkning bero på att de anställda i första hand fokuserar på de externa kundernas behov och inte sina egna. Den slutsats författarna drar av detta är att det erkännande som vikten av intern kundnöjdhet givits inom forskningen inte uppmärksammats i praktiken.

Sammanfattning Författare: Annika Hallberg & Helén Persson Handledare: Leif Andersson Titel: ServaNet Experience: - En marknadsundersökning av bredbandstjänster och upplevd kundnytta i Sundsvall, Timrå & Ånge med avseende på ServaNets tjänsteportfölj för privatmarknaden Nyckelord: ServaNet Experience, kärntjänst, stödtjänst, tilläggstjänst, kundbehov, kundtillfredsställelse, kundnöjdhet Bakgrund, syfte & problem: ServaNet är ett affärsområde inom Sundsvall Elnät AB och ägs av Sundsvalls Kommun. ServaNet har introducerat sitt nya koncept ”Servanet Experience” som fokuserar på upplevelser. I detta koncept har kunden möjlighet att kombinera sitt upplevelsepaket inom internet, TV och telefoni och möjlighet att när som helst byta till annan leverantör eller hastighet. Syftet med uppsatsen/studien är att på ett så bra sätt som möjligt få fram ett underlag till planering för ServaNets etablering i Härnösand och i framtiden andra intressanta marknader. Med denna uppsats försöker vi ta reda på vad ServaNets kunder inom Sundsvall, Timrå och Ånge området tycker om företaget som leverantör av sitt bredband. Vi vill också med uppsatsen ta reda på om kunderna vet vilka tjänster som företaget erbjuder via sina tjänsteleverantörer och om de tycker att de är prisvärda. I uppsatsen undersöks hur kunderna kom i kontakt med ServaNet första gången och vad företaget gör för att marknadsföra sig och om de är tydliga. Uppsatsen visar också vilka egenskaper ServaNets befintliga kunder prioriterar när det gäller pris, hastighet, driftsäkerhet, tillgänglighet och service när det gäller bredbandstjänster. Avgränsning: I arbetet har vi avgränsat oss till att skicka ut enkäter till 200 slumpvist utvalda villakunder av cirka 4 500, inom Sundsvall, Timrå och Ånge området. Detta urval är gjort efter överenskommelse med ServaNet för att begränsa undersökningen i dess omfattning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervju samt en del öppna frågor i enkäten. Den kvantitativa metoden har vi använt i form av bundna frågor där kunderna kunna svarat ”ja” eller ”nej” samt använt oss av likertskalor med en skala från 1 – 10. Resultat & slutsatser: De slutsatser vi kan dra efter genomfört arbete är att ServaNet som leverantör av bredband, telefoni och tv har en bra position på marknaden med god potential för framtiden. De flesta av villakunderna som var med i undersökningen var nöjda med ServaNet som leverantör. Då ServaNet fokuserar på sin kärntjänst tillsammans med stöd- och tilläggstjänster utifrån ett kvalitetsperspektiv, borde det ge företaget goda möjligheter att lyckas med att erbjuda sina nuvarande och framtida kunder en ”ServaNet Experience”. / Abstract Authors: Annika Hallberg & Helén Persson Tutor: Leif Andersson Title: ServaNet Experience: - A marketing survey about services within broadband and experienced costumer value for the costumers in Sundsvall, Timrå & Ånge regarding ServaNets serviceportfoolio for the private market. Keywords: ServaNet Experience, coreservice, supportservice, additional services, costumer demand, costumer satisfaction, costumer content Background, purpose & problem: ServaNet is a business department in Sundsvall Elnät AB and are owned by Sundsvalls Kommun. ServaNet has introduced a new concept ”Servanet Experience” which focuses on experiences. In this concept the costumer has the opportunity to combine their package of experience within internet, television and telephony and the opportunity to change suppliers and speed at any time. The purpose with this paper/study is to collect as reliable data as possible for ServaNets further establishment in Härnösand and other markets. The paper will present what the costumers of ServaNet in Sundsvall, Timrå and Ånge thinks about the company as the supplier of their broadband services. We will try to find out if the costumers know what services the company offers through their service suppliers and if they think that they are price worthy. The paper examines how the costumers first came in contact with Servanet and what they do to market themselves and if they are clear in their marketing. We will also show what features ServaNets current costumers of broadband prioritises regarding price, speed, operational reliability, availability and service. Delimitation: In this work we have made the delimitation to send out the survey to 200 of approximately 4 500 randomly chosen respondents within the area in Sundsvall, Timrå and Ånge. This delimitation is made after an agreement with ServaNet in order to limit the extent of the survey. Method: In this paper we have used a qualitative method of an interview and some open questions in the survey. The quantitative method in the paper are used by defined questions when the costumers could answer ”yes” or ”no” and we have also used licker scales from 1 – 10. Result & Conclusions: Our conclusions after completing the work is that ServaNet as a supplier of Internet connections, telephony and television has a good position and great potential on the market for future business. Most of the homeowners that participated in the survey were satisfied with ServaNet as a supplier. Since ServaNet focus on core business with support and additional services from a quality point of view, it will give them a good opportunity to succeed to offer current and potential costumer a ”ServaNet Experience”.

Den aktuella studien syftade till att öka förståelsen för den betydande roll känslor har i servicemöten. En experimentell design användes där deltagare randomiserades till en av två scenariobeskrivningar, där en variabel var manipulerad. Två olika ansiktsuttryck, ett leende eller ett neutralt, användes som stimuli för att undersöka dess inverkan på kunderna. Resultaten visade att en leende servicearbetare påverkade kundernas känslor positivt, samt ökade både nöjdheten och reciprociteten jämfört med en servicearbetare med neutralt ansiktsuttryck. Dessutom utvärderade kunderna den leende servicearbetarens personliga egenskaper mer positivt jämfört med servicearbetaren med neutralt ansiktsuttryck. Resultaten bekräftar många föregående studiers resultat på området. Resultaten belyser även en viktig bit som tidigare forskning missat, nämligen utvärderingen av servicearbetarens personkaraktäristiska och dess inverkan i servicemötet.Därigenom markerar studien ett behov av utökad kunskap inom området. Slutsatsen är att ett leende påverkar kunder positivt ur många aspekter. En ökad förståelse och kunskap för området kan i ett längre perspektiv ge en praktisk nytta för många parter; för serviceföretagen, men även för servicearbetare och kunder. / The present study aimed to extend the understanding of the important role that feelings have in service encounters. An experimental design was used where participants were randomly allocated to one of two text-based  scenarios. Two different facial expressions were used in an experiment to investigate their influence on customers. The results showed that a smiling service worker affected the customers’ feelings positive, and increased the customers’ satisfaction as well as their reciprocity, compared to a service worker with a neutral facial expression. Furthermore, the customers evaluated the smiling service workers personal qualities more positive compared to the service worker with a neutral facial expression. The results confirm many earlier studies results in the same research area. The results also highlight an important part that earlier research have missed, namely the personal evaluation of the service worker and its influence in the service encounter. Thereby, this study marks a need of extended knowledge in the area. The conclusion is that a smile affects customers positively in many aspects. An increased understanding and knowledge can give a practical use for many parts; for service companies but also for service workers and customers.

Titel: Faktorer för långsiktiga relationer med hyresgäster - En jämförande studie mellan kommunala och privata bostadsföretag Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi Författare: Hannah Dage, Sandra Slydal Thomassen Handledare: Akmal Hyder Datum: 2015 - Maj Syfte: Syftet med studien är att jämföra kommunala och privata bostadsföretag i deras arbete med förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att skapa långsiktiga relationer med hyresgäster. Metod: Studien har omfattat en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio respondenter från olika kommunala och privata bostadsföretag i östra Mellansverige samt en respondent från Hyresgästföreningen för att samla in data. Den insamlade datan har därefter presenterats och analyserats mot relationsmarknadsföring för att dra slutsatser om hur företagen arbetar med förtroende, engagemang, kundnöjdhet och långsiktiga relationer. Resultat & Slutsats: Studiens slutsatser visar att bostadsföretagen arbetar med förtroende och engagemang för att uppnå kundnöjdhet och relationer. Den visar att det finns fler likheter än skillnader i kommunala och privata bostadsföretags arbete med hyresgäster. Det har dock framkommit att inga av dessa bostadsföretag konkret arbetar för att bygga långsiktiga relationer med hyresgäster. Förslag till vidare forskning: Genom att det i studien framkommit att medverkande bostadsföretag inte arbetar specifikt för att bygga långsiktiga relationer med hyresgäster kan förslag till vidare forskning vara att undersöka om teorin övervärderar sambanden mellan förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att uppnå långsiktiga relationer. Det genom att applicera studien på andra bostadsmarknader alternativt andra tjänsteutövande marknader för att se om relationsmarknadsföring är så pass relevant som teorin utvisar. Studiens bidrag: Studien har bidragit till forskning om relationer i bostadsbranschen och den visar en generell bild av att det finns fler likheter än skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretag. Studien har visat att de kommunala och privata bostadsföretagen är likartade i deras arbete med hyresgäster. Den har även framhållit att faktorerna förtroende, engagemang och kundnöjdhet spelar en betydande roll i bostadsföretags arbete med att skapa relationer till hyresgäster.   Nyckelord: Engagemang, förtroende, kundnöjdhet, långsiktiga relationer / Title: Factors for long-term relationships with tenants - A comparative study between municipal and private housing companies Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Hannah Dage, Sandra Slydal Thomassen Supervisor: Akmal Hyder Date: 2015 - May Aim: The purpose of this study is to compare municipal and private housing companies in their work with trust, commitment and customer satisfaction to create long-term relationships with tenants. Method: The study has involved a qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with ten respondents from various municipal and private housing companies in eastern central Sweden and one respondent from the tenant association to collect data. The collected data is then presented, analyzed and compared with relationship marketing for drawing conclusions. Result & Conclusions: It has emerged that the housing companies work with trust and commitment to achieve customer satisfaction and build relationships. It shows that there are more similarities than differences in the municipal and private housing companies' work with tenants. It also has emerged that none of these companies specifically works to establish long-term relationships with its tenants. Suggestions for future research: The study has revealed that participating housing companies doesn’t works specifically to build long-term relationships with its tenants. We therefore propose a further study to investigate whether the theory overestimates the relationships between trust, commitment and customer satisfaction to achieve long-term relationships. By applying the study to other housing markets, alternatively other service markets one could see if relationship marketing is as relevant as the theory shows. Contribution of the thesis: This study has contributed to research on relationships in the housing industry by showing there are more similarities than differences between municipal and private housing companies. The study has shown that the municipal and private housing companies is similar in their work with tenants. It also concludes that the factors trust, commitment and customer satisfaction play a significant role in housing companies to create relationships with tenants. Key words: Commitment, trust, customer satisfaction, long-term relationships

Bankbranschen förändras i takt med digitaliseringen vilket leder till förändringar i både kundernas beteende, bankernas produkter och tjänster samt rådgivarnas arbetssätt. Kunderna besöker inte banken lika ofta och den personliga kontakten med banken minskar. För att behålla en nära relation med företagskunden krävs det därmed att rådgivarna i större utsträckning tar initiativ till att kontakta kunden. Syftet med denna studie är att närmare undersöka och förklara helhetsbilden kring proaktivitet i bank genom att skapa djupare förståelse kring vad som initierar proaktivt agerande samt vad proaktivt agerande leder till. Vår teoretiska modell har prövats i empirin med hjälp av en kvalitativ metod med fallstudier på tre olika banker. Semistrukturerade intervjuer genomförs med totalt sju respondenter, varav sex stycken arbetar med rådgivning till företagskunder.  Studien bidrar med en ny tolkning kring det proaktiva arbetssättet som vi inte funnit andra forskare beskriva. Främst finns det tidigare forskning kring vad ett reaktivt eller proaktivt arbetssätt leder till. Vår studie bidrar med tolkningen att arbetet sker i olika grader av aktivitet och att konkurrens, lönsamhet, kunskap, risk, tid, förberedelse, effektivitet och mängd av administrativt arbete avgör i vilken grad rådgivaren agerar aktivt. Vi har funnit att graden av aktivitet bidrar i olika utsträckning till en ökning av kundnöjdhet, kundnytta och bankens nytta samt att grunden i det proaktiva arbetet är informationsflödet

I denna undersökning studeras vilka metoder systemutvecklare tillämpar för att hjälpa kunden att förstå vad deras behov och önskemål är i ett agilt systemutvecklingsprojekt. Syftet är att bidra till ökad förståelse för vad kundnöjdhet utgör. Genom att studera hur konsulter sammankopplar kunders behov och förväntningar, menar Kano Noriaki (1984) att kundnöjdhet uppnås. För att kunna undersöka vilka metoder som ligger till grund för förståelsen av behov och efterfrågan har teorier kring agil utveckling kompletterats med teorier inom kommunikation och kundnöjdhet i form av en undersökningsmodell. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med tre ITkonsultföretag inom systemutveckling. Resultatet tyder på att förtroendeskapande, laborativt skapande av kravspecifikation, motkrav, tillgänglighet och flexibilitet är metoder som de konsulterna använder i olika utsträckning inom företagen. Kundnöjdheten utvärderas främst med fokus på kvantiteten av antalet uppfyllda krav, medan vissa tillämpar en kvalitativ undersökning som fokuserar på huruvida kunden skulle rekommendera företaget till någon i deras nätverk.