Syftet med undersökningen är att genom intervjuer utforska hur ett antal gymnasielärare i de ekonomiska ämnena upplever möjligheter till skolutveckling i allmänhet, och i synnerhet i tider för införandet av en ny skolreform; Gy2011. Undersökningen syftar dessutom till att ge en bild av hur dessa lärare ser på utveckling på elevnivå, lärarnivå samt av skolan som helhet och på hur de ser på sin roll i detta sammanhang. Resultatet visar att lärarna upplever stora möjligheter att bidra till och ta del av skolutveckling och att de finner ett samband mellan utveckling av de olika nivåerna och skolan som helhet. En analys och teoretisk tolkning görs utifrån faktorer som kan ha betydelse för en lärares upplevelser av sina möjligheter till utveckling. Faktorer såsom: var läraren står i sin yrkesutveckling, yttre påverkan i form av arbetsmiljö, inre påverkan i form av förväntningar och motivation, hur läraren ser på förändring och sin roll i denna. Slutsatsen är att möjligheterna till skolutveckling ur dessa lärares perspektiv är goda och att lärarna använder sig själva som redskap för att lyckas och därmed kan ses som en av skolans främsta resurser till utveckling.

Detta arbete fokuserar på bedömning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektor på samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen är en pågående process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lärarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som används och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lärare och rektorn på en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet på lärande. En innehållsanalys av det empiriska materialet har gjorts för att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader i lärarnas och rektorns beskrivningar av bedömning. Resultatet visar att lärarna har såväl gemensamma som skilda arbetssätt vad gäller undervisning, bedömningsunderlag och hur de arbetar med styrdokumenten. Resultatet visar även att lärarna i undersökningen talar om bedömning på en konkret, vardaglig nivå och rektorn talar om bedömning på en övergripande nivå utifrån läroplaner.

I juli 2022 börjar en reviderad version av kursplanen för musik att gälla. Några av revideringarna berör musikskapande, vilket har visat sig vara det som ges minst möjlighet till i musikundervisningen (Skolverket 2015). Det har visat sig att begreppet musikskapande är mångfacetterat som både tolkas och används på många sätt av lärare, i styrdokument och av forskare. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om musikskapande och revideringar i kursplanen ur ett lärarperspektiv. Sex musiklärare för årskurs 4–6 har delat sina uppfattningar och erfarenheter genom semistrukturerade intervjuer. Innehållsanalysen av studiens data bekräftar att musikskapande kan tolkas på många sätt och att lärarna uppfattar den nuvarande och reviderade kursplanen som väldigt lika. Definitioner av begreppet musikskapande och resonemang kring konsekvenser av undervisningen diskuteras i förhållande till tidigare forskning.

Upper secondary education has a clear purpose within the Swedish school system: to prepare young adults for their lives as active, democratic citizens in Swedish society. There is a vast amount of information an upper secondary student should be privy to by the end of their pre-college education, and teachers have had to take enormous strides to interpret and implement these guidelines when teaching. This essay’s purpose is to critically discuss the documents which form the guidelines for the subject Religion Studies 1 in upper secondary school in Sweden with the help of teachers’ vast pool of practical experience. Additionally, this study searches for a common denominator amongst the critical feedback. This feedback was collected during interviews. Using the sociocultural perspective, the results of this study were analyzed and fenomenographically presented for ease of the reader’s understanding. The results of this study were that students struggled by far the most with the ability to reason and relate to the course material, within the respective areas “religion and science”, and “individuals’ religious views in relation to their socioeconomic status, gender, and sexuality”. The teachers who took part in this study actively sought out solutions to their criticisms, not specifically deeming the educational plan as flawed but rather larger systems, such as the transference of knowledge from year to year or the diffuse nature of the subject Religion Studies.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa oss i F-3-lärares uppfattningar om sina elevers tidigare erfarenheter av och intresse för religion, och hur detta kommer till uttryck i undervisningen. Den ansats som ansågs vara mest lämplig för studien var en kvalitativ ansats med kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det valda teoretiska perspektivet, det konstruktivistiska perspektivet, har använts som tolkningsram. Studiens resultat visar att lärare upplever att intresset för religion är stort bland elever i årskurs F-3, men att erfarenheterna skiljer sig åt. Lärares uppfattningar påverkar deras val av innehåll, arbetssätt och metoder.

En av, om inte den viktigaste rollen i skolan, är lärarens roll. Läraren måste följa läroplanen, men hen har fortfarande ett stort inflytande i hur undervisningen ser ut. Vi som blivande lärare med fördjupningsämnet naturkunskap samt teknik har därför ett intresse för lärares uppfattningar, specifikt sagt lärares uppfattningar kring utomhuspedagogiken inom no-ämnena. Därför kommer vi att redogöra för lärares uppfattningar av utomhuspedagogik i no-ämnena, detta kommer att göras genom fokus på tre aspekter, nämligen för- och nackdelar, kunskapsinhämtning och syfte. Denna studien är kvalitativ och dess data har samlats in genom intervjuer av 5 grundskollärare från 2 olika skolor. Vi har även använt oss av pragmatismen som analysverktyg. Resultatet visade att lärarna i studien hade en positiv syn av utomhuspedagogiken. De anser att fördelarna överväger nackdelarna och att den har en positiv effekt på elevernas kunskapsinhämtning vid undervisningen av no-ämnena. Syftet med denna typen av undervisning visade sig även vara utnyttjandet av utomhuspedagogikens autenticitet, sinnesstimulering och möjligheter till förstahandserfarenheter.

I denna studie ville jag ta reda på hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förändra eller förbättra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller är den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att få svar på dessa frågor valde jag både en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information från så gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkätundersökning.I denna undersökning kom jag fram till att eleverna är medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat än skolarbete på datorn vid varje lektion. Samtidigt tycker många att det är roligare att jobba med datorn och deras inlämningsuppgifter blir snyggare och roligare att göra. Papper och penna har ersatts av ordbehandlingsprogram och Powerpoint presentationer. Pedagogerna ser fördelar i att deras administration och kommunikation underlättats avsevärt samt att deras pedagogiska roll förändrats från en förmedlare av kunskap till mer av en handledare. De är alla medvetna om att datorn öppnar upp en värld av underhållning och att eleverna lätt hamnar på sociala medier och spelsajter men att det är en övergångsprocess och att det är ett sätt för eleverna att lära sig ta eget ansvar.

Denna studie har fokus på att belysa lärares åsikter och tankar kring språk och matematik, merspecifikt den muntliga kommunikationen i matematikundervisningen. Syftet är att skapa enförståelse kring varför matematik är ett tyst ämne där muntliga arbetssätt inte får samma platssom tysta arbetssätt. Studien innefattar intervjuer med tre yrkesverksamma mellanstadielärare i matematik angående muntlig kommunikation. Metoden som används i studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, via mötesverktyget Zoom, för att få svar på forskningsfrågorna. Vidare tolkas och analyseras det insamlade materialet i en innehållsanalys, vilket ger möjlighetatt dra olika slutsatser kring lärarnas svar. Innehållsanalysen visade att två av lärarna hade en positiv inställning till muntlig kommunikation i matematikundervisningen, och använde sig av olika muntliga arbetssätt. En av lärarna upplevde att den muntliga delen hindrades avutomstående faktorer. Det visade sig vara en orsak till att den tredje läraren använde betydligt mindre muntlig kommunikation i matematikundervisningen.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare kan utföra deras undervisning som möjliggör att elever utvecklar deras tänkande i geometri. Den syftar även till att undersöka lärares upplevelser av möjligheter och begränsningar med utomhus– och inomhusundervisning i geometri. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer och observationer av två verksamma lärare på lågstadiet. Den insamlade datan har analyserats utifrån en induktiv och deduktiv analys där Van Hieles teori har använts. Teorin består av olika nivåer av tänkande i geometri. Resultatet visar att Van Hieles nivåer behandlas av lärarna både inomhus och utomhus, vilket därmed möjliggör att eleverna utvecklar deras tänkande i geometri både inne och ute. Möjligheten att arbeta praktiskt och förena teori och praktik på en större yta är fördelar som lärarna upplever med utomhusundervisning i geometri, å andra sidan begränsar organisationen lärares möjligheter att genomföra detta. Tryggheten som klassrummet erbjuder är den främsta fördelen som lärarna upplever, dock finns det risk att elever i svårigheter blir utpekade på ett sätt som inte hade visat sig ute. Slutsatser som har dragits är vikten av att arbeta praktiskt utomhus samtidigt som störningsmoment kan ta uppmärksamhet från undervisningen. Det kräver att lärare tillsammans med sina elever arbetar fram förhållningsregler på platsen för att lyckas skapa sitt uteklassrum.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lågstadielärares perspektiv på utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena samt dess påverkan på elevers lärande och känslomässiga band till naturen. Mot bakgrund av minskad utomhusvistelse bland barn och unga, vilket även kan påverka deras känslomässiga band till naturen, skolprestationer samt engagemang för natur och miljö, betonas skolans viktiga roll i att vända denna nedåttrend, eftersom eleverna spenderar en betydande del av sin uppväxt i skolan. Genom semistrukturerade intervjuer och en ramfaktorteoretisk utgångspunkt, visar studien att lärarna anser att elever behöver möjlighet att vistas i naturen för att skapa ett band till den, vilket även främjar ett djupare lärande. Denna studie synliggör även att lärare med erfarenhet av utomhusundervisning även upplever den som främjande för elevers lärande och känslomässiga band till naturen, eftersom de får större möjligheter att förstå naturen på ett konkret sätt. Dock indikerar studien att lärarnas egen inställning till naturen utgör den största begränsande faktorn för utomhusundervisning. Detta visar att skolledningens insatser är centrala för att stödja lärare genom exempelvis fortbildning för att de sedan ska kunna skapa möjligheter för eleverna att bygga upp positiva relationer till naturen redan i årskurs F-3.