Idag använder sig många lärare av läroboken vid planering av undervisningen. I den svenska skolan har det blivit  vanligare med digitala läroböcker. Syftet med studien är att besvara frågeställningen vilka för- och nackdelar finns det ur ett lärarperspektiv med att använda digitala läroböcker inom matematik? Detta är en litteraturstudie. Digitala läroböcker kategoriserades i två kategorier, statiska digitala läroböcker och interaktiva digitala läroböcker. I studien identifierades totalt 22 fördelar och 18 nackdelar med digitala läroböcker. Samtliga för- och nackdelar tolkades ur ett lärarperspektiv med hjälp av styrdokument, lärares yrkesetik samt egen erfarenhet. För- och nackdelarna kategoriserades in i sex olika underkategorier: Autenticitet, bedömning & återkoppling, individualisering, planering & genomförande, teknik samt övriga argument. Resultatet visar att underkategorierna autenticitet och bedömning &  återkoppling till övervägande del har fördelar, medan underkategorin teknik till övervägande del har nackdelar. Underkategorierna individualisering, planering & genomförande och övriga argument har ungefär lika många fördelar som nackdelar. Studien drar slutsatsen att lärare måste granska den digitala läroboken med sina funktioner och undersöka om dessa är mer eller mindre gynnsamma för den undervisning som läraren vill bedriva. / Today many teachers use textbooks to plan their teaching, and digital textbooks have become more and more common in Swedish schools. The purpose of this study is to answer the research question: What are the advantages and  disadvantages from a teacher’s perspective of digital textbooks in mathematics? This study is a literature review. Digital textbooks were categorized into the two categories, static digital textbooks and interactive digital textbooks. The study identified in total 22 advantages and 18 disadvantages about digital textbooks. The advantages and disadvantages were interpreted from a teacher’s perspective with the help of regulatory documents, teacher’s work ethics as well as personal experience. The advantages and disadvantages were categorized into the six different subcategories: Authenticity, assessment & feedback, individualization, planning &implementation, technology, and other arguments. The result shows that the subcategories authenticity and assessment & feedback mainly have advantages, while subcategory technology mainly have disadvantages. The subcategories individualization, planning & implementation and other arguments have about the same amount of advantages and disadvantages. The study concludes that teachers must examine the digital textbook with its functions and look into if these are more or less favorable for the education that the teacher wants to conduct.

I läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 står det att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Forskning inom studie- och yrkesvägledning visar på stora brister hur området integreras i skolan. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka lärarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning i årskurs 1–6. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av enkäter. Resultatet visar att lärarna saknar tillräckliga kunskaper för att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen, men de anser att studie- och yrkesvägledning är viktigt. En lärare menar att “Det är ju det hela skolgången syftar till: att förbereda för ett kommande yrkesliv”. / The swedish curriculum for compulsory school, pre-school class and after-school center 2011 states that the school is responsible for each pupil after completing compulsory school can make well-founded choices of further education and vocational orientation. Research in study- and career guidance shows major shortcomings in how the area is integrated into the school. The purpose of our study is to investigate the teachers perspectives on study- and career guidance in grades 1–6. To get answers to our questions, we have chosen to use surveys. The results show that teachers lack sufficient knowledge to integrate study- and career guidance in teaching, but that they believe that study- and career guidance is important. One teacher says that “This is what the whole schooling is about: to prepare for a future professional life".

Att undersöka om en standardisering av urvalsprocessen för elever i behov av svenska som andraspråksundervisning (SVA-undervisning) är önskvärd hos SVA-lärare i förskoleklass till årskurs tre och dess fördelar och nackdelar. Metoden som har använts är en kvantitativ och kvalitativ webbenkätundersökning med sammanlagt 32 deltagande SVA-lärare. Av dessa SVA-lärare anser en majoritet att Skolverket bör standardisera urvalsprocessen av elever i behov av SVA. Mindre än en fjärdedel av SVA-lärarna är osäkra på om en standardisering verkligen behövs. Enstaka SVA-lärare anser att behovet av standardisering inte finns. Slutsatsen av studien är att det finns en önskan om standardisering av urvalsprocessen för SVA-elever hos en stor del av SVA-lärare i förskoleklass–årskurs 3. Detta skulle kunna innebära fördelar som ökad likvärdighet, minskad osäkerhet hos SVA-lärare och mer konsekventa beslut i bedömningen. Nackdelar skulle kunna innebära att elevers olikheter riskerar att förbises, högre krav på SVA-lärare samtidigt som erfarna SVA-lärares kompetens inte tas tillvara.

Denna studie undersöker lärarnas uppfattningar och upplevelse av krav, möjligheter och gränser i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor. Uppsatsen är metodologiskt strukturerad enligt John Goodlads läroplanering: formell läroplan, verkställd läroplan och upplevd läroplan. Resultatet analyseras med Pierre Bourdieus begrepp: habitus, kapital och fält för att förstå beskrivna krav, möjligheter och gränser i den sociala interaktionen. Resultatet visar att sociokulturell disposition är central faktor i bildandet av kritiskt tänkande medborgare. Den sociokulturella dispositionen i studien, kulturell medelklass, är kopplad till de kärnvärden som läroplanen förmedlar. På grund av detta upplevs inga större konfliktytor i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor.

Formativ bedömning har varit ett aktuellt ämne inom didaktikforskning de senaste decennierna, vilket har lett till att många nationer världen över försökt implementera formativ bedömning. I den svenska skolvärlden lyfts formativ bedömning enligt Skolverket fram som ett exempel att arbeta med vetenskaplig grund i praktiken. I denna praktik står lärare som de främst ansvariga för att en formativ klassrumspraktik ska bli verklighet. Utifrån några lärares beskrivningar av sin undervisning var således syftet med detta arbete att undersöka hur framträdande olika aspekter av formativ bedömning är i lärarnas undervisning, hur de förklarar uteblivna aspekter och vad de anser behövs för en fullständig implementering. För att komma åt olika aspekter av den formativa bedömningen användes fem nyckelstrategier för formativ bedömning som teoretiskt ramverk. Tre lärare intervjuades och deras undervisningsbeskrivningar analyserades med hjälp av de fem nyckelstrategierna.I linje med tidigare forskning visar resultatet i denna studie att lärarna tenderade att ta fram belägg för lärande främst för att forma undervisningen, inte för att ge återkoppling för att föra lärandet framåt. Aktiverandet av elever som läranderesurser för sig själva och andra hade i tidigare studier till stor del uteblivit, men tolkades i denna studie genomsyra undervisningen hos två av de tre lärarna. Dessa aspekter skrevs i tidigare forskning fram som ett sätt att återfå den tidinvestering som det formativa arbetssättet kan innebära, men lärarna förklarade ändå andra uteblivna aspekter främst med tidsbrist. Slutsatsen av detta är att vi kanske måste acceptera att formativ bedömning kräver mer tid och denna tid måste komma någonstans ifrån.Denna studie tyder på att svårigheten och tidsåtgången med formativ bedömning ligger i återkopplingsaspekten. I och med bredden av forskningsområdet kopplat till återkopplingens roll, utformning och betydelse anses det vara ett misstag att formativ bedömning nämns som något alla lärare underförstått ska implementera. Dess komplexitet bör inte underskattas och samstämmighet, gemensam fokus och tid avsatt i kollegiet var något som berördes av lärarna i denna studie. Om formativ bedömning är av intresse, bör det inte vara i bakgrunden. För att tydligare kunna tala om formativ bedömning föreslås avslutningsvis en annan uppdelning jämfört med tidigare definitioner: transitiv och reflexiv formativ bedömning.

Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av vårdnadshavares kritiska attityderrelaterat till sex och samlevnadsundervisningen, samt att undersöka vilka konsekvenserdessa attityder får för lärares sex och samlevnadsundervisning i årskurserna 4-6. I dennakvalitativa fenomenografiska studie, har åtta naturvetenskapslärare intervjuats. Iforskningsbakgrunden beskrivs två olika kategorisystem för typer av kritiska attityder ochdet framgår i olika internationella studier att vårdnadshavares attityder är en barriär vidsexualundervisningen. Svensk relevant forskning inom fältet saknas tyvärr, menSkolinspektionen bekräftar att vårdnadshavares kritiska attityder är en barriär även försvenska lärare. Resultatet i studien innehåller tre olika kategorisystem, där den förstabehandlar kritiska attityders karaktär, den andra de känslomässiga konsekvenserna och dentredje de didaktiska konsekvenserna. Resultatet bekräftar delvis forskningsbakgrunden.Konflikter kan uppstå när vårdnadshavare misstycker till den undervisning somstyrdokumenten kräver att läraren ska bedriva. Denna kritik kan skapa en osäkerhet hoslärare, speciellt om läraren är nyexaminerad. Lärarna i studien upplevde ökad trygghet medökad erfarenhet och flera av informanterna upplevde sig påverkas positivt avvårdnadshavarnas kritik. Exempel på didaktiska konsekvenser av vårdnadshavares kritiskaattityder är att informera preventivt, hänvisa till styrdokumenten och att stötta varandrakollegialt. Denna studie kan betraktas som en pusselbit i ett relativt outforskatforskningsfält. / <p>NO</p>

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur en selektion elever inom svenskämnet i årskurs 4–6 samt deras vårdnadshavare och lärare upplever läsläxor vilka syftar till att utveckla elevernas läskompetens och läslust. Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever, vårdnadshavare och lärare. Det insamlade materialet genomlystes i en tematisk analys, vilken anpassades efter undersökningens specifika förutsättningar och mål. Resultatet visar att eleverna i samband med den vanligast förekommande formen av läsläxa har stor frihet att själva välja den text de skall läsa. I dessa fall väljer eleverna oftast åldersanpassad skönlitterär text. I mer sällan förekommande fall tilldelas eleverna en specifik text av deras lärare. I dessa fall förekommer texter från varierande genrer, allt ifrån faktatexter till poesi. Den mest frekventa formen av läsläxa som studiens deltagande elever får består i att de varje skoldag, utanför schemalagd skoltid, skall läsa minst 15 – 20 minuter i valfri text. Samtliga elevrespondenter uppger att de normalt genomför läxläsningen i hemmet, i flera fall med benäget stöd från vårdnadshavare. Samtliga respondentgrupper lyfter fram ökat ordförråd och förbättrad ordförståelse som läsläxornas primära syfte. Studiens intervjuade lärare menar att läsläxornas syfte även är att eleverna skall få den mängdträning som svenskämnets schemalagda tid inte ger utrymme till  Resultatet visar vidare att samtliga studiens respondentgrupper upplever att läsläxorna i viss mån har positiv effekt på elevernas läskompetens, främst när det gäller ökad ordförståelse och ett vidgat ordförråd. De intervjuade eleverna och deras vårdnadshavare upplever dessutom att läsläxorna har viss gynnsam effekt på elevernas avkodningsförmåga. Eleverna upplever över lag ett känslomässigt motstånd till läsläxorna. De gör sina läsläxor eftersom läraren har givit dem och att vårdnadshavarna kräver det. Vårdnadshavare och elever upplever att läsläxorna ofta är en källa till konflikter i hemmet, delvis sprungna ur deras olika syn på vad som utgör ett adekvat innehåll och hur de anser att läsläxorna bör genomföras.

För att ge alla elever möjlighet att läsa enskilt är det av stor vikt att den enskilda läsningen är ett inplanerat moment i undervisningen. Genom enskild läsning får eleverna möjlighet att utveckla sin läsförmåga, vilket bland annat innebär utveckling av avkodning, läsförståelse och läsflyt. Det är lärarna som ansvarar för den enskilda läsningen som sker i undervisningen och därför avser studien att bidra med kunskap om hur enskild läsning planeras, tillämpas och följs upp i undervisningen. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv eftersom läsning sker i ett sammanhang och eleverna utvecklas efter sin förmåga. Det sociokulturella perspektivet beskriver även vikten av att använda språket som ett redskap och att utveckling sker ständigt. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur legitimerade lärare i årskurs 2 planerar och tillämpar enskild läsning i undervisningen för att utveckla elevers läsförmåga. En kvalitativ undersökningsmetod har använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 2. Intervjuerna som har genomförts transkriberades och sedan analyserades transkriberingarna utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärarna tillämpar enskild läsning i undervisningen, men att den inte får så mycket tid. Det framkom även att lärarnas betydelse är av stor vikt på olika sätt. Den enskilda läsningen följs upp i undervisningen med olika tester och mätmaterial samt att eleverna blir lyssnade till när de läser. Resultatet visade även att den enskilda läsningen planeras in i undervisningen men på olika sätt, det varierar i hur länge och hur många gånger i veckan eleverna får läsa. / In order to give all students the opportunity to read individually, it is of great importance that individual reading is a planned part in the classroom. Through individual reading, the students have the opportunity to develop their reading ability, which, among other things, means the development of decoding, reading comprehension and reading fluency. It is the teachers who are responsible for the individual reading that takes place in the classroom and therefore the study intends to contribute with knowledge about how individual reading is planned, applied and followed up in the classroom. The study is based on a socio-cultural perspective because reading takes place in a context and students develops according to one's ability. The socio-cultural perspective also describes the importance of using language as a tool and that development takes place constantly. The aim of the study is to contribute knowledge about how certified teachers in grade 2 plan and apply individual reading in teaching to develop students' reading ability. A qualitative research method has been used in the form of semi-structured interviews with five teachers in grade 2. The interviews that have been conducted were transcribed and then the transcriptions were analyzed based on a thematic analysis method. The result showed that the teachers apply individual reading in the classroom, but that it does not get much time. It also emerged that the importance of teachers is of great importance in different ways. The individual reading is followed up in the classroom with various tests and measuring materials and that the students are listened to when they read. The result also showed that the individual reading is planned into the teaching, but in different ways, it varies in how long and how many times a week the students are allowed to read.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares erfarenheter av hur grupparbete behöver organiseras för att stödja elevers språkutveckling. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur anser lärare att grupparbete som arbetsform påverkar elevers språkutveckling? Vad är viktigt att tänka på enligt lärare när man organiserar grupparbete för att det ska stödja elevers språkutveckling? Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs F-3. Studien har utgångspunkt i sociokulturella teori och empirin har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att lärare upplever grupparbete som positivt för att främja elevers språkutveckling. Elever lär genom att de ger och tar av varandra i ett grupparbete. I grupparbetet får elever samtala, tala och lyssna vilket lärarna anser påverkar elevers språkutveckling positivt. Resultatet visar även vikten av att grupparbete behöver planeras noggrant för att det ska fungera väl och därmed påverka elevers språkutveckling. Det visar sig vara av stor betydelse att sammansättningen av grupper är väl utvalda och att uppgiften eleverna arbetar med ska vara på en lagom nivå. / The purpose of the study is to contribute knowledge about teachers' experiences regarding how group work needs to be organized to support students' language development. The research questions that have been answered are: How do teachers perceive that group work impacts students' language development? What do teachers consider important when organizing group work to suppport students' language development? The study has been conducted using a qualitative method and five semi-structured interviews with teachers in grades F-3. The study is based on sociocultural theory, and the empirical data has been analyzed through thematic analysis. The results indicate that teachers perceive group work as beneficial for promoting students' language development. Students learn by giving and receiving from each other within group work. In group work, students engage in conversations, speaking, and listening, which teachers believe positively affect students' language development. The results also highlight the importance of careful planning of group work for it to function well and thus support students' language development. It is found to be significant to carefully select group compositions and ensure that the tasks assigned to students are at an appropriate level.

Skriftspråket är grundläggande i svenskämnet och något man arbetar för att ständigt utveckla hos eleverna genom hela deras skolgång. En återkommande problematik jag har bevittnar i svenskundervisningen är prestationsskillnaderna mellan flickor och pojkar. Mina erfarenheter fick mig att vilja studera huru vidare svensklärare upplevt prestationsskillnader mellan flickor och pojkars med fokus på skriftspråk. Syftet med studien är att med utgångspunkt i legitimerade svensklärares uppfattningar undersöka hur svensklärarna upplever att flickors och pojkars skriftspråk liknar och skiljer sig samt vad de anser orsakar eventuella skriftspråkliga skillnader. Skolverkets statistik från 2021 på niondeklassarnas betygsresultat visar att 78,1% av flickorna och 74,1% av pojkarna var godkända. Tidigare forskning har visat att flickor och pojkar inte har särskilt stora biologiska skillnader med undantag för att pojkar mognar senare än flickor. Vad gäller skriftspråket visar tidigare forskning att en stor del av skriftspråksutvecklingen sker utanför skolan vilket gör att elevernas skriftspråk ser olika ut. Det material som ligger till underlag för studiens resultat har samlats genom en enkätundersökning där 13 svensklärare har deltagit. Resultatet visar att svensklärarna upplever att pojkar tenderar att skriva slarvigare än flickor samt att flickor upplevs ha lättare för att anpassa sitt skriftspråk till syfte, sammanhang och mottagare. Svensklärarna betonar även att flickor äger ett större ordförråd än pojkar och skriver längre texter. Däremot upplever svensklärarna att flickors och pojkars stavning, grammatik och användning av slang, dialekt och talspråk är likvärdig i deras skriftspråk. Det som svensklärarna upplever orsakar de skriftspråkliga skillnaderna är skäl som kan lokaliseras i eleverna närmiljö och lärmiljö. De anser även att undervisningen sviker eleven när undervisningen inte bemöter eleven där den befinner sig i dennes utvecklingszonen och när felaktiga antaganden görs om hur eleven approprierar kunskap.