Syftet med den här studien var att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet ämnesdidaktiskt motiverar stoffinnehåll i sin undervisning för hållbar utveckling. Undersökningsmetoden i studien är kvalitativ med en teoristyrd ansats och de två teorierna som ligger till grund för studien är frontlinjebyråkratteorin och Shulmans kunskapsteori. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade enskilda intervjuer, därefter blev dataunderlaget föremål för tematisk analys. Datainsamlingen avgränsades till Norrbotten och Västerbotten. Totalt medverkade fem skolor och sju lärare. Studiens resultat visade att stoffet samhällskunskapslärare väljer är mångsidigt, exempelvis livsmedelspriser, omställningsbeslut som berör fordon eller gruvdriften i Sveriges nordligare delar. Nutida omvärldshändelser stod oftast i centrum av lärarnas stoffurval men historiska utvecklingar förekom. Lärarnas motiveringar av stoffurvalen uppvisade en varierande komplexitet men det valda undervisningsstoffet hade ofta anknytningar till olika kursmoment i samhällskunskapen, exempelvis privatekonomi eller globalisering. Lärarnas motiveringar för sina val av stoffinnehåll handlade exempelvis om att eleverna ska få förståelse för bakomliggande faktorer till samhällets hållbara omställning eller för att det som stoffinnehållet behandlar medför socioekonomiska och miljömässiga påverkningar för eleverna och samhället. Avslutningsvis, lärarnas undervisning införlivade vanligtvis samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling, även om undantag förekom. Graden av de tre dimensionernas genomslag i undervisningen varierade beroende på hur lärarna hade tolkat styrdokumenten om hur de ska arbeta med hållbar utveckling i olika kurser. Oavsett kurs var det den sociala dimensionen av hållbar utveckling som fick mest genomslag. / The purpose of this study was to examine how civics teachers at upper secondary schools motivate educational content in a subject didactic manner within their teachings for sustainable development. The study used a qualitative research method with a theory-driven approach. The two theories in question are street-level bureaucracy theory and Shulman’s knowledge theory. The data collection method was conducted through semi-structured individual interviews, and the data was then subsequently subjected to a thematic analysis. The study limited its data collection to the counties of Norrbotten and Västerbotten, Sweden. In total, five schools and seven teachers participated. The results of the study showed that the educational content chosen by civics teachers was diverse, including but not limited to topics such as food prices and mining in the northern parts of Sweden or a decision related to a sustainable transition of transportation. Contemporary world events often were at the center of the teachers’ educational content selection, though historical events were also featured. The teachers’ reasoning for their choices of educational content exhibited varying degrees of complexity, but the selected content could often be connected to different course modules such as personal finance or globalisation. The teachers’ reasonings behind their choices of educational content included statements that it was to provide students with an understanding of the underlying factors for the sustainable transition of society. Furthermore, the teachers also explained that their choice of content addressed things that result in socio-economic and environmental impacts on the students’ quality of life within society. In conclusion, the teachers’ teachings typically incorporated all three dimensions of sustainable development, although exceptions did occur. The degree to which the three dimensions were integrated into the teachers’ classroom sessions varied depending on how teachers had interpreted the policy documents regarding how they were supposed to work with sustainable development in different courses. Regardless of the course, the social sustainability dimension predominated.

One of the main purposes with the subject of social studies is, according to The Swedish National Agency for Education (Skolverket), to foster future democratically active citizens and one way to achieve this is to use study visits and bring guests to the social studies education. The purpose of this study was therefore to research teachers’ opportunities and challenges to organize and conducting study visits and guest education. The study was based on three research questions which were related to the types of study visits teachers carried out and what kinds of guests they invite to the classroom and the purpose of these visits, factors that can hinder or in other ways affect study visits and guest education and how teachers perceive students’ attitudes and behaviour during study visits and guest education and their knowledge acquisition in social studies. Eight social studies teachers working at lower and upper secondary schools in Sweden were interviewed though semi-structured interviews. The results showed that the teachers organize study visits and guest education with several purposes and that study visits to the local courthouse, the Swedish Riksdag, local businesses and to the local municipal council were common. Common types of guest education included visits from governmental authorities or other organizations, businesses, and politicians. The results also showed that the teachers were largely affected by factors such as time and school funding to organize study visits and guest education but also by factors such as logistics, lack of control and the pandemic. The teachers believe that students can learn a great deal through study visits and guest education as they have the opportunity to see things first hand, but also that students have a varied ability to ask questions during these occasions and may behave in a non-desirable manner. The discussion section includes result comparisons to previous research and suggestions for future research. / Enligt Skolverket är ett av samhällskunskapens stora uppdrag att fostra framtida demokratiskt aktiva medborgare och ett sätt att göra detta på är att använda studiebesök och gästundervisning i samhällskunskapsundervisningen. Därför var studiens syfte att undersöka lärares möjligheter och utmaningar att arrangera och genomföra studiebesök och gästundervisning utifrån tre frågeställningar. Frågeställningarna är kopplade till vilka typer av studiebesök och gästundervisning lärarna genomför och syftet med dessa, hinder och påverkansfaktorer för att arrangera och genomföra studiebesök och gästundervisning och hur lärare uppfattar elevernas attityder, kunskapsökning och upplevelser av studiebesök och gästundervisning. Åtta verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet och högstadiet intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer. Resultatet av de analyserade intervjuerna visade att lärarna genomför studiebesök och gästundervisning med flera syften och att besök till tingsrätten, riksdagen, näringsliv och kommunfullmäktige var vanliga studiebesök. Vanliga gästundervisningar var besök av myndigheter eller andra samhällsaktörer, näringsliv och politiker. Resultatet visade också att lärarna påverkas till stor del av tid och ekonomi för att arrangera och genomföra studiebesök och gästundervisning men också av logistik, brist på kontroll, pandemin och andra påverkansfaktorer. Lärarna berättar att eleverna lär sig mycket genom studiebesök och gästundervisning då de får se saker med egna ögon, men att eleverna också har en varierad förmåga att ställa frågor vid dessa typer av tillfällen och att eleverna kan uppföra sig på ett icke-eftersträvansvärt sätt. I diskussionen diskuteras resultatet kopplat till tidigare forskning och förslag på vidare forskning inom området.

Syftet med undersökningen är att ge ett kunskapsbidrag om hur några verksamma lärare säger att de använder digitala och analoga skrivverktyg i skrivundervisningen för att diskutera skrivverktygens roll för elevers textskapande. För att besvara studiens syfte utgår undersökningen från följande frågeställningar: Hur beskriver och motiverar lärarna sin användning av skrivverktyg i undervisningen?, Hur upplever lärarna att elevers textskapande påverkas vid användning av respektive skrivverktyg? och Hur beskriver lärarna sin roll i att stötta och motivera elever under textskapande vid användandet av respektive skrivverktyg? Studien har utgått ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med fyra informanter. Intervjuerna grundar sig i förkonstruerade frågor framtagna för att besvara studiens tre frågeställningar. Materialet har transkriberats och analyserats för att sortera in relevanta svar i linje med studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna anser att båda skrivverktygen är viktiga att använda i skrivundervisningen. Det framkommer dock att lärarna prioriterar olika beroende på hur och när skrivverktygen ska användas.

Fully digital educational materials, collaborative Digital Textbooks (cDTB), are common in the Swedish educational materials market. This study examines, from the teachers' point of view, the advantages and challenges of cDTB, and the decision-making process of teachers regarding the selection of educational materials was analysed. Six teachers in Swedish compulsory school grades 7 – 9 were interviewed, and the results show that the teachers' integration of cDTB into their teaching is value-driven and embedded in a dynamic system. The cDTB are considered to have many advantages, and at the same time, during the work process, challenges have been encountered that have required various types of decisions. These decisions have often resulted in the use of other digital teaching and learning materials and printed textbooks as a supplement to the cDTB. The use of the cDTB, however, may change over time and look different depending on what the teacher perceives as possible in a specific classroom context. The main conclusion of the study is therefore that the value of the technology use in relation to the teaching goal is primary for the teacher, while the product of the technology use, i.e., the extent to which the cDTB is used, is secondary. / Heldigitala läromedel, collaborative Digital Textbooks (cDTB), är vanligt förekommande på den svenska läromedelsmarknaden. Denna studie undersöker, utifrån lärares synvinkel, fördelar respektive utmaningar med heldigitala läromedel, och lärares beslutsprocess gällande val av läromedel för undervisningspraktiken analyserades. 6 lärare i grundskolans årskurs 7 – 9 intervjuades, och resultatet visar att lärarnas integrering av heldigitala läromedel i undervisningen är värdedriven och inbyggd i ett dynamiskt system. De heldigitala läromedlen anses ha många fördelar, och samtidigt har lärarna stött på utmaningar under arbetsprocessen som krävt olika typer av beslut. Dessa beslut har ofta resulterat i att andra digitala lärresurser och tryckta läroböcker använts som komplettering till det heldigitala läromedlet. Användningen av det heldigitala läromedlet kan dock förändras över tid och se olika ut beroende på vad läraren uppfattar som möjligt i en viss klassrumskontext. Studiens huvudsakliga slutsats är därför att värdet av teknikanvändningen i förhållande till målet med undervisningen är det primära för läraren, medan produkten av teknikanvändningen, det vill säga i vilken omfattning det heldigitala läromedlet används, är sekundär.

Knowledge about the importance of consent is crucial regarding several aspects. Previous studies demonstrate the need for extended discussion platforms for consent and that school plays a large role in conveying information about the area. It is also noted that this type of teaching is deficient. To emphasize the importance of consent, curriculum revisions were introduced in July 2022, which clearly focus attention on consent teaching.  This study investigates the implementation of the new curriculum changes regarding the area Sexuality, consent, and relations in biology- and natural science teaching at the secondary and upper secondary school levels. The focus is on the insertion of a clearer framework for consent teaching. The purpose of this study is to enhance understanding of teachers’ efforts and challenges in consent teaching within the subjects of biology and natural science. To investigate the purpose of the study, qualitative interviews with seven qualified biology- and natural science teachers, both from secondary and high school levels, were carried out.  From the results of the study, a clear discrepancy was identified between positive attitudes towards the changes and the actual implementation identified. The results revealed obstacles, such as limited theoretical support and professional development, to realizing pedagogical changes. In terms of teaching methods, the teachers conduct teaching that mainly resolves around discussions, which is in line with the research’s implications of good consent teaching. On the other hand, there is a lack of continuous conversations and interdisciplinary work. The study therefore emphasizes the importance of involving teachers from various subjects to ensure holistic teaching. Finally, the findings highlight a particular challenge of engaging young men in consent education, requiring strategies to include their perspectives and make them understand the meaning of consent. The conclusions highlight the need that it is insufficient to introduce new guidelines without providing support for their implementation. Additionally, there is a requirement for continued research on gender differences and consent education. / Kunskaper om samtyckets betydelse i relationer är avgörande ur flera aspekter. Tidigare studier påvisar att det finns ett behov av utvidgade diskussionsplattformar för samtycke och att skolan spelar en stor roll i att förmedla information kring området. Det påpekas även att denna typ av undervisning är bristfällig. För att trycka på samtyckets betydelse infördes läroplansrevideringar i juli 2022, som tydligt betonar samtyckesundervisning.  Denna studie undersöker implementeringen av nya läroplansändringar kring området Sexualitet, samtycke och relationer i biologi- och naturkunskapsundervisningen för högstadiet och gymnasiet. Fokus ligger på införandet av en tydligare samtyckesundervisning. Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om lärares arbete och utmaningar med samtyckesundervisning i ämnena biologi och naturkunskap. För att undersöka studiens syfte, genomfördes kvalitativa intervjuer med sju behöriga biologi- och naturkunskapslärare både på gymnasial- och högstadienivå.  Från studiens resultat identifierades en tydlig diskrepans mellan positiva attityder till ändringarna och den faktiska implementeringen av dessa. Resultaten visade på hinder, som begränsat teoretiskt stöd och kompetensutveckling, för att förverkliga pedagogiska förändringar. Vad gäller undervisningsformer bedriver lärarna en undervisning som främst kretsar kring diskussioner, vilket stämmer överens med forskningens implikationer av god samtyckesundervisning. Däremot saknas kontinuerliga samtal och ämnesövergripande arbete. Studien betonar därav vikten av att involvera lärare från olika ämnen för att säkerställa en holistisk undervisning. Slutligen visar resultaten på en särskild utmaning att engagera unga män i samtyckesundervisningen, vilket kräver strategier för att inkludera deras perspektiv och få dem att förstå betydelsen av samtycke. Slutsatserna framhäver behovet av att det inte är tillräckligt att införa nya riktlinjer utan att frambringa stöd för implementeringen av dessa, samt att det förefinns ett behov av fortsatt forskning kring könsskillnader och samtyckesundervisning.

In Sweden, food-related education is vaguely incorporated in several mandatory high school subjects but not much is known about how it is incorporated in the biology and natural science subjects. This study aimed to understand how Swedish high school biology and natural science teachers approach and contribute to food-related education within and across subjects.  This study follows an explorative case-study approach. Biology and natural science high school teachers (n=10) were recruited for this study. A total of four teachers participated in individual semi-structured interviews. All teachers taught natural sciences, three also taught physical education and a fourth teacher also taught biology and chemistry. The interviews were audio recorded, transcribed verbatim using Microsoft Word, and analyzed using an inductive thematic analysis.  The analysis resulted in three major themes: teachers learning objectives in food-related education, teachers’ choice of didactics and cross-curricular teaching. The main findings were that the teachers approached food-related education broadly and had, more or less, the same learning objectives within and across subjects. The teachers expressed varying degrees of collaboration across subjects depending on which subjects they, themselves, were teaching. The teachers all faced challenges regarding dealing with the matter of eating disorders and social media influence which they tackled with various didactical strategies. Numerous factors stand in the way of cross-curricular teaching for food-related education in Sweden, such as time constraints and unclear learning objectives. Several changes are to be made to improve food-related education, Swedish adolescents' nutrition literacy and thereby improve the populations nutritional intake.

This is a scholarly essay in which i examine and reflect on my issues related to digital risk and behavior in school and after-school centre. I have two questions that i wanted to focus on. Both of them that I have to examen on how I as an active pedagogue at a after school center can prepare the pupils on online risks and how to feel safe online, and also I wanted too learn how the personal at after school centre can work together with the parents to get the children resources to feel safe online. I wanted to explore if and how the staff in school and after school centre can give students preparatory work to gear up if they meet abusive behavior online. And the key here is dialogue. But lack of time, understaff or lack of a curriculum makes it sometimes hard do motivate principals and colleagues to set time to learn about digitals risks and the profit of dialogue about digital values. My experience from the work on this essay is that I need to make it visible to my colleagues that we can and need to do this, for the safety off our students and the future online users. / Det här är en essän med syfte att synligöra behovet av digital-värdegrund i skolan och på fritidshemmet. Jag reflekterar över bristen på tid att infoga värdegrunds-arbete i skolan och fritids samt att jag kritiskt granskar mig själv. Essän utgår från egen upplevda händelser och problematiken kring de dolda kränkningar och mobbnings-situationer som sker online och i klassrumsmiljöer. Jag inleder essän med fyra olika gestaltningar där jag reflekterar över mitt egna agerade och om jag kunde agerat annorlunda. Den röda tråden i texten är att jag tror på att samtal mellan elev och pedagog öppnar upp för att förbättra den sociala och digitala miljön på skolan, att dialog är porten till ett öppet klimat mellan barn/vuxen. Min egen erfarenhet och personliga utveckling samt de misstag jag upplever mig gjort under mina år som verksam pedagog finns som exempel i texten och jag hoppas det får läsaren att känna att vi tillsammans kan göra online livet säkrare för våra elever och framtida digitala användare.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022, s.8) beskriver att elever i dagens samhälle behöver förses med en digital kompetens. Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktyg som stöd i skrivutveckling i svenskundervisning. Digitala verktyg har också̊ implementerats i högre utsträckning i undervisningen. Vårt övergripande syfte har varit att, med stöd av en kvalitativ undersökning, granska lärare och elevers reflektioner om möjligheter och utmaningar gentemot digitala verktyg i svenskundervisningen. Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är: Vilka möjligheter och utmaningar anser elever att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen?Vilka möjligheter och utmaningar anser lärare att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen? Studien utgörs av en kvalitativ undersökning utifrån lärare och elevers perspektiv. Vi har intervjuat elva elever och sju lärare i två olika skolor. Resultatet från intervjuerna visar att elever och lärare anser att digitala verktyg tillför fler möjligheter än utmaningar i skrivundervisningen.  Resultatet i denna studie redogör för att elever och lärare ser ett fler tal möjligheter med digitala verktyg i skrivutvecklingen. Digitala verktyg ser till elevers kvalité på texter utvecklas, att motivationen ökar samt att det är mer roande. De utmaningar som elever och lärare anser tillkommer med digitala verktyg i skrivutveckling är diverse tekniska besvär samt att digitala kompetensen inte är tillräcklig.

Svenska skolan digitaliseras och fler skolor använder digitala lärplattformar för att hantera allt ifrån administrativa sysslor till kommunikation kring specifika uppgifter mellan lärare och elev. Dessa lärplattformar följer inga statliga direktiv eller kravspecifikationer, utan utformning styrs av skolledningens uttryckta behov. Målet med denna studie är dubbelt, dels att skapa en djupare förståelse för hur matematiklärare på gymnasiet arbetar med bedömning i dagsläget och hur de upplever att lärplattformar passar in i detta arbete; dels att förstå om arbetet med bedömning går i linje med Skolverkets direktiv för bedömning. Då kunskapskrav och bedömningskriterier skiljer sig mellan ämnen begränsades studien till endast matematiklärares arbete och åsikter. För att undersöka detta intervjuades gymnasielärare som använder digitala lärplattformar i sitt vardagliga arbete. Utöver intervjuerna har denna studie använt sig av en enkätundersökning i enlighet med blandade metoder för att få en bredare bild av lärares åsikter. Enkäten skapades digitalt och distribuerades via sociala medier till aktiva lärare för att få en generell bild av problematik inom bedömning som uppmärksammades under intervjuerna. En jämförelse mellan lärares bedömningsprocess och Skolverkets allmänna råd och riktlinjer utfördes för att förstå och presentera strukturer inom bedömningsprocessen. Studiens resultat visar att matematiklärarna till viss del är nöjda med bedömningen på lärplattformar. De ser det som fördelaktigt att dokumentera digitalt men anser att det finns förbättringar att göra. Mycket tyder på att upplevda problem inte ligger hos lärplattformar utan hos ledningen som beställare av dessa samt utbildningen kring implementeringen av dem. Studiens resultat visar även att lärare i större utsträckning jobbar med själv- eller kamraträttning om de har tillgång till verktyget Kunskapsmatrisen samt använder egna kalkylark för summativ bedömning och dokumentation. I en stor utsträckning följer lärares bedömningspraktik Skolverkets råd och riktlinjer, detta beror troligen på att råd och riktlinjer är löst formulerade för att täcka in ett stort spektrum av lärarpraktiker. Diskussioner internt på skolor är ett av råden som inte följs enligt 18% av lärarna men ökade samtal och utbildning för lärare skulle kunna vara gynnsamt för deras användning av lärplattformar vid bedömning. Denna studie har bidragit med nya infallsvinklar att undersöka lärplattformar via för att få en bättre uppfattning av deras roll i bedömningen och digitaliseringen av skolan. / The Swedish school is being digitized and many schools use digital learning platforms to manage everything from administrative tasks to communication of specific tasks between teachers and students. However, these platforms do not follow any government directives or requirement specifications. Instead the platforms’ design is governed by the school management's expressed needs. This can lead to less fair and equivalent grades on a national scale since the platform dictates how grading is performed and structured to some extent. The goal of this study is twofold. First, it aims to create a deeper understanding of i) how mathematics teachers at the upper secondary school work with assessment in their current teaching practices and ii) teachers experiences of how digital platforms fit into their work with assessment. This study also aims to investigate whether the teachers’ work with assessment follows Skolverket’s (the National Agency for Education in Sweden) directives for assessment. This study limits itself to only examining the work and experiences of teachers in mathematics. To investigate teacher’s opinions and experiences of grading, six upper secondary teachers in mathematics were interviewed. Based on the interviews, a questionnaire survey was developed to quantify collected qualitative data. The questionnaire was created digitally and distributed online via social media to practicing teachers. 50 teachers answered the questionnaires. A comparison between the teachers' assessment process and Skolverket's directives and guidelines was performed to problematize structures within the assessment process. The study's results show that teachers to a greater extent let students assess their own work if the teachers have access to the tool Kunskapsmatrisen. Most teachers use private spreadsheets for documenting summative assessment. The guidelines set by Skolverket are followed to a wide extent but this can be because the guidelines are designed to cover a broad range of teaching practices. Internal discussions is one of the guidelines that isn’t followed by 18% of teachers while increased discussions and training for teachers could be beneficial for their ability to implement platforms in their work with assessment. The study concludes that teachers for the most part are satisfied with their work regarding grading on learning platforms. They appreciate the ability to document results online but express that several improvements still have to be made. The results indicate that the responsibility for the platforms’ shortcomings is partially caused by the schools’ board whom is responsible for purchasing and implementation of platforms. This study offers new viewpoints worth investigating in order to further better the understanding of learning platforms and their role in assessment.

Denna kunskapsöversikt har i syfte att undersöka varför elever i grundskolan ser på fysikämnet som mindre meningsfullt än de andra NO-ämnena och hur kan man som lärare skapa mening för ämnet, vilket också är frågeställningen som detta arbete ämnar att besvara. Metoden är byggd på informationshämtning av kvalitativ natur då den handlar om elevers uppfattningar kring fysiken genom både informationssökning i vetenskapliga artiklar och läroplanen som behandlar frågeställningen i syfte att bekräfta om fysikämnet upplevs mer meningslöst hos elever och hur mening kan skapas för ämnet. Slutsatserna jag drar från de artiklar jag undersökt är några olika faktorer där ofta elever tappar lusten för NO-ämnena som helhet och har svårt att återfå den lusten i äldre årskurser samt att många lärare i grundskolan känner sig självsäkra i sin undervisning men hade velat ha mer teoretisk grund för fysikämnet samt att fysik-undervisningen ofta inte kopplas till elevernas verklighet. / The purpose of this knowledge overview is to investigate why students in elementary school see the subject of physics as less meaningful than the other science subjects and how you as a teacher can create purpose for the subject, which is also the question that this study intends to answer. The method is based on information retrieval of a qualitative nature as it deals with students' perceptions of physics through both information gathering in scientific articles and the curriculum that deals with the question of the study in order to confirm whether the physics subject is perceived as more meaningless by students and how meaning can be created for the subject. The conclusions I draw from the articles I researched are a few different factors where often students lose interest in the science subjects as a whole and find it difficult to regain that interest in older grades and that many primary school teachers feel confident in their teaching but would have liked a more theoretical basis for the subject of physics and that physics teaching is often not connected to the students' reality.