SammandragDenna studie undersöker hur digitala verktyg påverkar elevers skrivmotivation ur ett lärarperspektiv. Fokus är på årskurserna 1–3 i en storstad i Sverige. Syftet är att belysa lärarnas erfarenheter av digitala verktyg i skrivundervisningen, ett område som är relativt outforskat, särskilt i de lägre åldrarna.Studien använde en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra en flexibel och öppen dialog, där lärarna fritt kunde uttrycka sina tankar och erfarenheter. Urvalet av lärare var noggrant planerat för att säkerställa bredd och representativitet. Intervjudata analyserades med tematisk analys för att identifiera mönster och teman relaterade till skrivmotivation och digitala verktyg. Tre huvudteman identifierades: positiva effekter på skrivmotivation, negativa aspekter som påverkar skrivmotivationen och lärarnas kompetens i användningen av digitala verktyg.Resultaten visar att digitala verktyg underlättar bokstavsformning, möjliggör produktion av längre texter och förenklar redigeringsprocesser jämfört med traditionella skrivmetoder. Lärarna rapporterade att digitala verktyg förbättrar elevernas skrivmotivation. Eleverna kan lyssna på sina egna texter och identifiera fel, vilket ökar deras engagemang för skrivandet. Studien lyfter också fram potentiella nackdelar, såsom ökad distraktion på grund av andra applikationer och risken för beroende av funktioner som stavningskontroll, vilket kan försämra stavningsförmågan och minska elevernas skrivmotivation.Vidare understryker studien vikten av kontinuerlig professionell utveckling för lärare för att effektivt integrera digitala verktyg i undervisningen. Studien betonade också etiska hänsyn, inklusive att säkerställa deltagarnas samtycke, respektera deras integritet och anonymitet att hantera data på ett ansvarsfullt sätt.Nyckelord: skrivmotivation, digitala verktyg, undervisning 1–3, lärarperspektiv, skolmiljö.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med högstadieelever som läser modersmål samt modersmålslärare. Syftet är att beskriva och analysera vilka uppfattningar högstadieelever som läser modersmål och deras modersmålslärare bär gällande elevinflytande inom modersmålsundervisning. Studiens frågeställningar omfattar elevernas och lärarnas beskrivningar av elevinflytande inom modersmålsundervisning; elevernas och lärarnas motivering av sin syn på elevinflytande samt ansvarsfördelning mellan eleverna och lärarna och dess samband med elevinflytande inom modersmålsundervisning. Studien har visat att elevinflytande beskrivs som elevernas direkta påverkan på undervisningen i olika pedagogiska situationer samt sker i form av informella individuella processer ur elevperspektiv och informella individuella och informella kollektiva processer ur lärarperspektiv. Både eleverna och modersmålslärarna tolkar elevinflytande som ett sätt att anpassa och individualisera undervisningen efter varje elevs intresse och behov. Ur lärar- och elevperspektiv finns det ett starkt samband mellan elevinflytande och skolans kunskapsuppdrag. Detta samband analyseras utifrån den pragmatiska teorin och teorin om formativ undervisning. Endast några utav de intervjuade lärarna kopplar elevinflytande med skolans demokratiska uppdrag, medan eleverna inte alls ser detta samband. Studiens resultat visar att elevernas möjlighet att utöva elevinflytande planeras och regleras av lärarna. Eleverna har en dubbel roll vid elevinflytande: de betraktas både som experter och som det objekt vilket undervisningen riktar sig mot.

För läsinlärning finns det flera olika metoder att tillämpa. I studien undersöktes vilka styrkor respektive svagheter F–3 lärare ser med olika metoder för läsinlärning genom en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer. Sex lärare som arbetar inom F–3 intervjuades. Intervjusvaren analyserades med hjälp av teoretisk tematisk analys där följande teman skapades; “knäcka läskoden”, olika metoder, aktiviteter samt läromedel, utifrån det teoretiska ramverket bottom-up, top-down och interaktiva metoder där vi i analysen sökte efter metodernas styrkor och brister. I diskussionen ställs resultaten i relation till tidigare forskning. Denna forskning bidrar till en ökad förståelse för hur lärare använder och argumenterar för olika metoder vid läsinlärning. Resultatet visar att lärarna främst ser fördelar med olika metoder, då de inte lyfter bristerna. De betonar i hög grad betydelsen av att integrera både inre ledtrådar, som används vid bottom-up och yttre ledtrådar, som används vid top-down, samt interaktiva metoder, som kombinerar inre och yttre ledtrådar, i sin undervisning. Inre ledtrådar, såsom ljudningsstrategier och fonem-grafem-kopplingar, kombineras med yttre ledtrådar exempelvis, visuella hjälpmedel och bilder samt med talsyntes.

The present study investigates through five in depth interviews high-school teachers thoughts about students choices and selecting choices, what teachers believe shapes and affects students educational and occupational choices, and also, how these choices according to the teachers should go to. The underlying reasons for the topic and purpose of the study are based on reports done by The Swedish Schools Inspectorate (2013:5) showing that teachers find it difficult to integrate guiding interventions in the regular pedagogy, actions the Swedish Education Act say they has a responsibility to take on. The result in this study shows that teachers believe that students choices are formed in relation to the knowledge and information they obtain in different social contexts and in relationships with others close, like friends and parents. However, the teachers don’t believe that all students have an accurate picture of the reality, which can lead to wrong choices. Wrong choices are characterized by getting influenced by other close, like choosing as their friends, and or base their choices on inadequate knowledge about what pathways and occupations really contains and means. Students choices should be, according to the teachers, characterized by choosing in relation to their own abilities, interests and actual will, and especially be based on accurate knowledge about how the reality actually works. / I föreliggande studie undersöks genom fem kvalitativa intervjuer hur lärare i grundskolans senare årskurser (6-9) uppfattar elevers val och väljande. Det innefattar vad lärarna upplever formar och påverkar elevers studie- och yrkesrelaterade val, men också, hur dessa val enligt lärarna bör gå till. De bakomliggande motiven till studiens ämnesområde och syfte grundar sig på rapporter från framförallt Skolinspektionen (2013:5) som visar att skolans lärare har svårt att integrera vägledande insatser inom den ordinarie undervisningen, insatser de enligt skollagen har ett ansvar för att ta sig an. Av resultatet i denna studie framgår att lärarna uppfattar att elevernas valbara studie- och yrkesrelaterade alternativ formas i relation till den kunskap och information de tar del av i olika sociala kontexter och i relationer med andra nära, som exempelvis vänner och föräldrar. Dock anser inte lärarna i studien att alla elever har en korrekt bild av hur verkligheten faktiskt ser ut och fungerar, vilket öppnar för felval. Felaktiga val kännetecknas av att elever i valet blir påverkade av sina nära relationer, exempelvis att de väljer likt sina kompisar och eller grundar sina val på bristfällig kunskap om vad olika studievägar och yrken egentligen innehåller och innebär. Studie- och yrkesrelaterade val bör därför, enligt lärarna, kännetecknas av att man väljer i relation till sin egen förmåga, sina intressen och faktiska vilja, och att dessa i sin tur bygger på korrekt kunskap och bilder om hur verkligheten faktiskt ser ut och fungerar.

Syftet med studien var att öka kunskaperna kring hur lärare menar att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dessa till fördjupat lärande hos eleverna, samt hur de menar att det kan utvecklas. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de fångar upp naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna? Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på, och hur påverkar det undervisningen? Vilka faktorer påverkar lärarens möjlighet att fånga upp elevernas frågor och funderingar i NO-undervisningen, enligt verksamma lärare i årskurs F-3? Studien är kvalitativ och gjord ur ett lärarperspektiv. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och enkäter och datamaterialet bearbetades genom att materialet sorterades in i teman. De mest framträdande resultaten i studien är att lärare i studien ibland värderar faktasökande, praktiska moment och relationen till eleven i undervisningen högre än de ämneskunskaper eleverna utvecklar. Elevernas intresse för ämnet, en god relation till eleverna samt ett tryggt och gott klassrumsklimat prioriterar lärarna i studien särskilt högt i årskurserna F-3. Därför prioriterar studiens lärare även lärares erfarenhet och didaktiska kompetens högt, utöver lärares ämneskunskaper. Lärare i studien tar upp att didaktisk kompetens och erfarenhet kan kompensera för bristande ämneskunskaper. Tillgång till fakta på internet gör att studiens lärare inte känner att de behöver kunna besvara alla frågor och funderingar inom NO, och sökmotorer på internet används flitigt. Många lärare i studien skulle vilja organisera sin NO-undervisning mer efter elevernas frågor och funderingar men upplever att det inte finns tid eller resurser nog för att det ska vara möjligt. Studiens huvudsakliga resultat är att lärarna i studien beskriver att de möter elevernas tankar och funderingar både med direkta svar och med följdfrågor samt att de leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna med en mängd olika metoder så som diskussioner, undersökningar och experiment. Lärarna i studien hanterar ofta naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på genom att söka upp svaret på internet, gärna tillsammans med eleverna. Detta medför att fokus flyttas från ämneskunskaperna till praktiska aspekter som hur man söker fakta och källkritik. Det framkommer också att vissa av studiens lärare ser det som viktigare att bemöta eleverna på ett bra sätt än att kunna ge rätt svar. Lärarna i studien upplever att tiden är den mest begränsande faktorn för hur väl de kan bemöta och besvara elevernas frågor och funderingar och leda dessa till fördjupat lärande hos eleverna. Detta styrs i sin tur av flera andra faktorer som gruppstorlekar, styrdokument, men också deras egna planeringar.

Med en ständigt ökande stoffmängd inom gymnasieskolans biologiämne är det en nyckeluppgift för läraren att prioritera undervisningsinnehåll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom ämneskunskap av faktakaraktär även ska tillägna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktär", Nature of science (NOS). Syftet med mitt examensarbete är att utifrån skolans praktik belysa och diskutera förutsättningarna för att använda NOS som innehållsbärande idé där NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielärare i biologi rörande deras uppfattningar om och värderingar av NOS i undervisningen samt om hur de ställer sig till NOS som innehållsbärande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende på skrivningar om NOS utifrån vedertagna NOS-aspekter. Genomgången av styrdokumenten har visat att de innehåller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lärarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begränsad omfattning. Möjliga underliggande faktorer som kan utgöra hinder för NOS i undervisning träder fram i lärarnas utsagor, exempelvis: • NOS tillmäts inte uppmärksamhet i nämnvärd omfattning vid tolkning av styrdokumenten. • Organisatoriska och administrativa hinder för att genomföra undervisning på ett alternativt sätt. • Brist på lättillgängligt undervisningsmaterial passande en undervisningsuppläggning med NOS. • Omedvetenhet hos lärarna om vad som är känt om NOS-undervisning. Utifrån resultaten i denna pilotstudie anser jag att det finns argument som talar för att vidare undersöka möjligheten att låta NOS bilda en struktur som likt en röd tråd får löpa genom undervisningsplaneringen. Examensarbetet har mynnat ut i ett diskussionsunderlag för fördjupad ventilering av NOS som möjlig innehållsbärande idé i biologiundervisningen samt i ett exempel på undervisningsplanering enligt denna idé.

Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning. Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena.  Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen. Dessa presenteras i fyra teman med utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet som användes gör att analysera vår data. Dessa fyra temans namn är språket som redskap för lärande, fysiska redskap för lärande, lärandet i ett större perspektiv och lärandet har inga gränser. Centralt i resultatet är att språket skall användas för att ett lärande skall uppstå. I diskussionen sätts resultatet i relation till relevant litteratur, forskning samt delar från styrdokumenten. Vi drar följande slutsats utifrån läst litteratur och studiens resultat; För att eleverna skall få möjligheter till lärande krävs det att undervisningen är utformad så att språket används aktivt. Läraren skall väcka elevernas intresse och utgå från deras erfarenheter och sedan skall detta förklaras och diskuteras så förståelse utvecklas. Utan förklaring och diskussion uppstår ingen förståelse för det upplevda och därmed inget lärande. / The purpose with the study was to describe seven teachers reflections around how they give their pupils the opportunity to learn in science-education.  The teachers are working up to 6th grade and they are recognized as competent. Through our teacher education at University of Skövde we have become interested in how we as teachers can give pupils the opportunity to learn. On the basis of our own experience we can see certain insufficient in science-education.  We choose to write about science-education with these two points as a base. We used a qualitative method in the study where our selection gave us the opportunity to interview seven recognized competent teachers. The selection was strategic because we wanted to interview teachers with teaching of high quality. With the base in the teachers reflections have we found opportunities for pupils to learn in science-education.   These are presented in four themes with a base in the sociocultural perspective which we used to analyse our data. The names of the themes are language as a tool for learning, physical tools for learning, learning in a bigger perspective and learning without boundaries. A central part of the result is that language is important for learning to take place. In the discussion the result is related to relevant literature, research and parts from rule documents for Swedish school. We draw following conclusion from read literature and our result; to give the pupils the opportunity to learn the education must be formed in a way that makes the language being actively used. The teacher has to arise the pupils interests and take base in their experience and then should this be discussed and explained. Without the explanation there will be no understanding of the experienced and no learning will occur.

<p>Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning.</p><p>Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena.  Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen. Dessa presenteras i fyra teman med utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet som användes gör att analysera vår data. Dessa fyra temans namn är språket som redskap för lärande, fysiska redskap för lärande, lärandet i ett större perspektiv och lärandet har inga gränser. Centralt i resultatet är att språket skall användas för att ett lärande skall uppstå. I diskussionen sätts resultatet i relation till relevant litteratur, forskning samt delar från styrdokumenten. Vi drar följande slutsats utifrån läst litteratur och studiens resultat; För att eleverna skall få möjligheter till lärande krävs det att undervisningen är utformad så att språket används aktivt. Läraren skall väcka elevernas intresse och utgå från deras erfarenheter och sedan skall detta förklaras och diskuteras så förståelse utvecklas. Utan förklaring och diskussion uppstår ingen förståelse för det upplevda och därmed inget lärande.</p> / <p>The purpose with the study was to describe seven teachers reflections around how they give their pupils the opportunity to learn in science-education.  The teachers are working up to 6th grade and they are recognized as competent.</p><p>Through our teacher education at University of Skövde we have become interested in how we as teachers can give pupils the opportunity to learn. On the basis of our own experience we can see certain insufficient in science-education.  We choose to write about science-education with these two points as a base. We used a qualitative method in the study where our selection gave us the opportunity to interview seven recognized competent teachers. The selection was strategic because we wanted to interview teachers with teaching of high quality. With the base in the teachers reflections have we found opportunities for pupils to learn in science-education.   These are presented in four themes with a base in the sociocultural perspective which we used to analyse our data. The names of the themes are language as a tool for learning, physical tools for learning, learning in a bigger perspective and learning without boundaries. A central part of the result is that language is important for learning to take place. In the discussion the result is related to relevant literature, research and parts from rule documents for Swedish school. We draw following conclusion from read literature and our result; to give the pupils the opportunity to learn the education must be formed in a way that makes the language being actively used. The teacher has to arise the pupils interests and take base in their experience and then should this be discussed and explained. Without the explanation there will be no understanding of the experienced and no learning will occur.</p>

Jag har valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur lärare arbetar eller har arbetat med Natur och Teknik för Alla (NTA), som är ett verktyg till för att stödja lärares kompetensutveckling och undervisning i naturvetenskap och teknik (Anderhag &amp; Wickman 2006). NTA inkluderar fortbildning, ett nätverk av pedagoger, samt tillgång till temalådor att ta med in i klassrummet som bygger på ett undersökande och praktiskt arbetssätt. Syftet med undersökningen är att få ta del av hur lärare väljer att arbeta med NTA i NO-undervisningen. Vidare undersöks om lärarna upplever att NTA underlättar genomförandet av praktiska inslag i undervisningen, om NTA synliggör kopplingen mellan teori och praktik, samt om de anser att NTA höjer kvaliteten på deras planering och undervisning. Undersökningen baseras på sex genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 1-6.I Bakgrund tydliggörs vad NTA är för något; var det har sitt ursprung, vad NTA-konceptet innebär, hur man undervisar på klassrumsnivå samt hur relationen mellan NTA och de aktuella styrdokumenten ser ut. Förutom detta finns ett avsnitt som förklarar experiment och praktiskt arbete i NO-undervisningen.I Tidigare forskning presenteras tidigare analyser av NTA, Skolinspektionens kvalitetsgranskning av NO-undervisningen och Skolverkets kunskapsöversikt över NO-undervisningen. I detta kapitel redogörs likaså för det teoretiska perspektivet, konstruktivism, som ligger till grund för denna undersökning. Konstruktivism innebär att det finns en bestämd syn på individers lärande och på den organiserade kunskap som överförs från en generation till en annan (Sjøberg, 2010)Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga lärare tycker att NTA-undervisningen stödjer deras utförande av praktiska moment. De tycker även att NTA förenklar arbetet med att sträva mot det som står i kursplanerna, men fem av sex lärare anser att NTA inte är heltäckande i det avseende att det täcker vad som står i styrdokumenten. Detta medför att man måste vara noggrann i sin planering och undervisning. De sex lärarna berättar likaså att de inte väljer att fullfölja den lärarhandledning som finns att tillgå fullt ut i sin undervisning.

Syftet med studien är att se vad lärare som undervisat årskurs 1 i matematik har för tankar kring vad taluppfattning är och hur de huvudsakligen undervisar eleverna i ämnet. I studien har det även undersökts vad lärare anser att eleven har för användningsområden av taluppfattning, både i den grundläggande matematiken och senare i livet.   Studien har genomförts med hjälp av en elektronisk enkät där 75 lärare har besvarat frågorna. Enkäten har lagts ut i tre valda Facebookgrupper och lärare som undervisat inom matematik i årskurs 1 har fått möjlighet att svara på frågorna under en treveckorsperiod.   Resultatet av studien visar på att majoriteten av lärarna anser att taluppfattning ingår inom de allra flesta av de matematiska områden som uppges i enkäten. Lärarna anser också att taluppfattning är mycket viktigt för eleven både i den grundläggande matematiken och längre fram i livet. Antalet områden som lärarna anser att eleverna har användning för sin taluppfattning inom var väldigt många, vilket visar att det kan vara svårt för en lärare att precist definiera vad taluppfattning är. De undervisningsstrategier som lärarna använder mest frekvent i sin matematikundervisning är genomgång och konkret material. / The aim of this study is to investigate how teachers teaching 2nd Grade primary school in mathematics work with number sense and what methods they primary use in their teaching. This study also investigates, from a teacher’s perspective, the extent of which the pupils are using their number sense both in basic mathematics and later in life.    The study has been conducted by a questionnaire where 75 teachers answered the survey. The survey was submitted through three Facebook groups and teachers who have been teaching 2nd Grade mathematics got the possibility to answer the questionnaire during a period of three weeks.    The result of the study shows that most teachers believe that number sense is vital in almost all areas of mathematics stated in the survey. Teachers also believed that number sense is of great importance for the pupils, both when it comes to the basics of mathematics but also later in life. Teachers find it difficult to precisely define number sense. However, the teacher considers number sense to be of significant importance for the pupils. According to the survey, most frequently used teaching methods in early mathematics are review and concrete material.