Syftet med denna studie var att få en bättre bild av hur lärare ser på sina erfarenheter av att använda det särskilda stödet elevassistenter i lågstadiet. Lärares attityder till stödet, hur läraren uppfattar elevens undervisning och hur skolorna använde sig av elevassistenter enligt lärarna var centrala frågor i undersökningen. Detta undersöktes med semistrukturerade intervjuer av sex lärare i lågstadiet om deras erfarenheter och bild kring arbetet med elevassistent som särskilt stöd. Vi använde oss av en intervjuguide som var skapad för att få svar på våra frågeställningar. Datan analyserades med tematisk analys. De teoretiska utgångspunkter vi använde oss av var ramfaktorteorin och Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visade att lärarna var positiva till användandet av elevassistent till elever i behov av särskilt stöd. Skolans organisering av elevassistentens arbete varierade mycket mellan skolorna när det kom till planeringstid och vilken typ av arbetsuppgifter elevassistenterna hade. Resultatet visade också att majoriteten av elevassistenterna saknade pedagogisk utbildning. Det visade också att elevassisterna används både i klassrummet som stöd för eleven och lärare samt som primär undervisare som får ta egna pedagogiska beslut utanför klassrummet vilket ledde till att vissa elever inte fick ta del av samma undervisning som sina klasskamrater. I de fall läraren inte var den primära undervisaren framstod det som att eleven i behov av särskilt stöd inte fick en likvärdig utbildning.

Abstract Citatet, "Du är duktig på att skriva precis som din bror" är hämtat från en skrivbok där läraren kommenterat en elevs skrivläxa. Den här studien behandlar lärares reflektioner kring syskonskarans prägling i skolmiljön. Syftet är att genom intervjuer med arbetslag belysa hur syskonjämförelser görs i skolmiljö. Utifrån vår valda teori, socialpsykologin förklaras grupprocesser, interaktioner, roller och attityder för att besvara studiens syfte. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod med öppna intervjufrågor i arbetslag och med en hermeneutisk analysmetod tolkar vi det empiriska materialet. Vårt resultat har analyserats med hjälp av tidigare forskning. I resultatet framgår det att lärarna i arbetslagen menar att deras syn på elever kan förändras utifrån erhållen information om syskonskaran och att det bidrar till att de vill minska informationsflödet i skolmiljön. I vårt diskussionskapitel kommer studiens frågeställningar att besvaras för att avslutas med tankar om framtida forskning. Nyckelord: Syskonjämförelser, arbetslaget, lärarperspektiv, bemötande, information

Undervisningens syfte i naturkunskap är att ge eleverna förståelse för sig själva och omvärlden de lever i (LGR11 rev. 2019). Vår skyldighet som blivande lärare är att se till att alla elever lyckas, därför ligger det i vårt intresse att hitta samt tillämpa arbetssätt som främjar undervisningen i ämnet. Det finns omfattande forskning som redogör för att utomhuspedagogik är ett främjande komplement för att uppnå en framgångsrik undervisning i naturkunskap. Kunskapsöversiktens syfte är att lyfta lärares syn på utomhuspedagogik i naturkunskap, vad de ser för möjligheter samt hinder med detta. Kunskapsöversikten är avgränsad till endast nordisk forskning och inkluderar studier med lärare verksamma i grundskolan. För att uppnå syftet granskades artiklarna utifrån följande frågeställningar:  - Vad ser lärare för möjligheter med utomhuspedagogik i naturkunskap?  - Vad ser lärare för hinder med utomhuspedagogik i naturkunskap? Kunskapsöversikten innefattar sex vetenskapliga artiklar med fokus på lärares syn på utomhuspedagogik i naturkunskap. Urvalet grundar sig på systematiska litteratursökningar genom databassökningar i två olika sökmotorer, samt genom manuell sökning. Utifrån forskningsfrågorna formulerades sökord som tillämpades vid databassökningen. Urvalet begränsades sedan utifrån inkluderingskriterier som var anpassade efter översiktens syfte. Därefter genomfördes en kartläggning för att styrka artiklarnas relevans för vår frågeställning och syfte. Resultatet av kartläggningen belyser likheter respektive skillnader i lärare syn på utomhusundervisning i naturkunskap. Lärarna betonar flera möjligheter med utomhuspedagogik i naturkunskap som de menar gynnar elevers lärande. Konkretisering med autentiska upplevelser, affektiva känslor och rumsliga möjligheter lyfts som gemensamma faktorer i lärarnas utsagor. De framhäver även hinder för att bedriva utomhuspedagogisk undervisning. Dessa berör aspekter som lärarkompetens, måluppfyllelse samt organisatoriska aspekter. Det framkommer att lärare saknar tydlig struktur och vägledning för att kunna utforma en framgångsrik utomhuspedagogisk undervisning som kompletterar den traditionella lärandekontexten inomhus. Vidare forskning erfordras för att kunna tillgodose lärares behov av resurser och vägledning.

Syftet med detta arbete är att redogöra för vilka attityder som förekommer i spansklärares utsagor beträffande grammatikens roll och utrymme i deras undervisning, metoder för att behandla grammatik samt anledningarna till det tillvägagångssätt som de medger ha. En kvalitativ metod, nämligen ett online frågeformulär som har svarats av fyra verksamma lärare i grundskolan, har använts för att samla in data om deras uttalande och åsikter kring de nämnda frågorna. Resultatet har blivit att de deltagande lärarna är eniga om att uppge grammatiken en viktig roll och en prioriterad plats i sin undervisning och beskriver grammatiken som ett viktigt verktyg som kan underlätta språkinlärning. Metoderna som de säger använda sig av för att inkludera grammatik i undervisningen visar att olika kombinationer av deduktiva, induktiva, explicita och implicita metoder förekommer. Den gemensamma anledningen till att de väljer en sammansättning av metoder är strävan efter anpassning till elevens förmågor, behov och förutsättningar i den svenska skolmiljön.

Studiens syfte är att utifrån två formulerade frågeställningar undersöka hur NO-lärare arbetar språkutvecklande i sin undervisning samt hur de kopplar elevers vardagsspråk till det naturvetenskapliga fackspråket. Språkutvecklande arbetssätt är idag relevant för lärare i samtliga skolämnen och gynnar alla elever. Studiens fokuserar på relationen mellan och vardagsspråk och ämnesspråk samt växling mellan dessa i NO-klassrummet. Insamling av empiri har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med NO-lärare som har arbetat eller är aktiva i arbetssättet. Analys av intervjuerna har gjorts utifrån Cummins modell som har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att språkutvecklande undervisning och dess metoder är ett medel som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Gynnsamma metoder handlar om lärares språkbruk i NO-klassrummet, kontextualisering och visualisering av ämnesbegrepp samt tydlig rörelse från konkret till abstrakt ämnesinnehåll. Vidare pekar resultatet på vikten av att tillåta växling mellan vardagsspråk och ämnesspråk som förutsättning för språk- och kunskapsutveckling i ämnet. Slutsatsen indikerar att språk- och ämnesintegrerad undervisning bidrar till djupare språk- och ämneskunskap.

Forskning idag menar att grupparbete är en undervisningsmetod som främjar elevers sociala och ämneskunskapsmässiga förmågor. Det är därför viktigt att lärare är väl medvetna om grupparbetets många fördelar och hur grupparbetet bör läggas upp. Denna litteraturstudie behandlar grupparbete inom läsförståelse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Den sociokulturella teorin och i synnerhet appropriering ligger till grund för arbetets utgångspunkt. Det som litteraturstudien är ämnad att undersöka är vad forskningen säger om elevers förutsättningar att arbeta som grupp inom läsförståelse. Material har samlats in från databaserna Primo, ERIC, SwePub och EBSCO med hjälp av olika kriterier för inklusion. Materialet som undersökts och analyserats består av två doktorsavhandlingar och åtta vetenskapliga artiklar, både nationella och internationella. Resultatet visar att fördelarna med grupparbete är betydligt större än nackdelarna och att det är någonting som man bör arbeta med i verksamheten. Resultatet visar även på att lärare som inte arbetar kontinuerligt med grupparbete har som argument att de tycker att det är svårt att genomföra undervisningen på grund av att de inte har redskap för att ha uppsikt över klassen när de arbetar i grupper. Slutsatsen utifrån resultaten är att det finns många fördelar med grupparbete om läraren är väl förberedd och använder sig av väl utvalda strategier.

Under 2019 drabbade covid 19 hela världen och även skolan har drabbats av pandemin liksom andra verksamheter i Sverige. Universitet, Folkhögskolor och gymnasieskolor har omvandlat klassrumsundervisning till distans/fjärrundervisning. Syftet med studien är att öka kunskap om engelsklärares erfarenheter av att undervisa nyanlända elever under covid 19 pandemin. För att belysa engelsklärares upplevelser av distansundervisning har jag valt att använda kvalitativ metod för insamling av material i form av semistrukturerade intervjuer. Sex lärare inom grundskola 7–9, som jobbar med att undervisa i engelska för nyanlända elever på olika skolor, intervjuades. Lärarna måste både stödja eleverna i engelska och samtidigt ge dem tillräckliga digitala kunskaper. Studien visade att lärarna upplevde att problemet inte var bristande digital kompetens utan problemet var pedagogiken under distansundervisningen. Resultaten visar att lärarna upplevde en stor brist i elevernas kunskaper gällande både engelska och digital kunskap. De två problemen existerar parallellt och tillsammans är det en utmaning för lärarna att stödja elevers utveckling och kunskapsinhämtning. Vidare forskning behövs för att ge en tydlig bild av pandemins påverkan på undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare och elever kan uppfatta och tolka begreppetelevinflytande. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur uppfattar lärare och elever begreppetelevinflytande? Hur beskriver lärare och elever elevinflytande i klassrummet? Hur ser lärare ochelever på eventuella kopplingar mellan elevinflytande och studiemotivation?De teoretiska perspektiv vi använt oss av är John Deweys Reformpedagogik och Edward DecisSelf-Determination Theory. Som undersökningsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuerpå en grundskola i södra sverige. Respondenterna består av totalt trettio elever från enlågstadieklass och en mellanstadieklass. Samt deras tre lärare.Resultatet i undersökningen visar att det inte finns en entydig uppfattning eller någonarbetsbeskrivning gällande begreppet elevinflytande. Ingen av eleverna vet vad begreppetinnebär. Två av lärarna beskriver elevinflytande som en övning i demokratiskt beslutsfattande.Den tredje läraren använder elevinflytande som ett verktyg i undervisningen för att ökastudieresultatet. Både elever och lärare beskriver att det finns ett samband mellan den upplevdagraden av elevinflytande och studiemotivation. Tidigare forskning visar och vår undersökningbekräftar att det finns ett tydligt samband mellan elevens inflytande i undervisningen ochstudiemotivation.

Sammanfattning/AbstractBlomberg, Johan (2018). Lärares uppleveseler av relationell pedagogik i grundskolan –en intervjustudie. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAktuell studie bidrar med fem lärares kunskap om och erfarenheter av relationell pedagogik som teoretiskt begrepp och i praktiken.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om lärares erfarenheter och tankar om relationell pedagogik samt hur deras praktiska erfarenheter av relationell pedagogik ser ut i klassrummet. Vidare är syftet att öka kunskapen om vilka strategier lärare använder för att skapa relationer till elever, även till elever i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar är: Vilken kunskap har lärare om begreppet relationell pedagogik? Vilka strategier använder lärarna för att skapa relationer med eleverna? Anpassar lärarna strategierna för att skapa relationer till elever i behov av särskilt stöd? I sådana fall hur? TeoriStudien baseras på Vygotskijs sociokulturella teori om utveckling och lärande. Vidare har även teoretiska grunder för relationell pedagogik, specialpedagogisk perspektivet på lärande och teorin om praktikgemenskaper använts i analysarbetet. MetodStudiens empiri insamlades med hjälp av kvalitativ metod. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en intervjustudie med fem låg-och mellanstadielärare. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av analysmetoden Interrogative Phenomenological Analysis, IPA. Metoden utgår från hermeneutisk och fenomenologisk utgångspunkt. ResultatSamtliga informanter uttrycker att de saknar teoretisk kunskap om begreppet relationell pedagogik, dock använder de sina praktiska erfarenheter av att skapa relationer med elever för att definiera begreppet. Resultatet visar även att informanterna använder sig av strategier för att skapa relation till sina elever. Dessa strategier innefattar både användande av egenskaper och aktiviteter för att skapa relation till elever. Samtliga strategier som informanterna beskriver syftar till att skapa samspel. Vidare visar resultatet att informanterna till stor del använder sig av samma strategier när de skapar relationer med elever i behov av särskilt stöd, men även att vissa strategier framträder tydligare eller blir särskilt betydelsefulla. Informanterna återkommer även till beskrivningar av svårigheter med att skapa relation till elever i behov av särskilt stöd, speciellt när de exkluderas från ordinarie undervisning.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoger behöver ha ett nära samarbete med övrig personal i skolan. Det är med anledning av detta användbart att känna till mer om hur lärare uppfattar begreppet relationell pedagogik, vad de kan om denna teori och hur de använder den i praktiken. Som specialpedagog är det aktuellt att delta i utvecklingsarbete i den pedagogiska verksamheten. Ett led i detta skulle kunna vara att aktivt arbeta för att skapa alternativ till det kategoriska perspektivet, det vill säga att i större utsträckning föra in ett relationellt perspektiv. Detta kan vara särskilt aktuellt i arbete med elever i behov av särskilt stöd. I rollen som specialpedagog kan en del av uppdraget vara att handleda skolans övriga personal i frågor kring elever i behov av särskilt stöd. Det är möjligt att en del av handledningen kan beröra lärares utmaningar med att skapa relation till vissa elever. I rollen som samtalspartner kan specialpedagogen skapa utrymmen för reflektion över strategier och förhållningssätt som syftar till att skapa relationer till eleverna. Detta kan medföra skifte i fokus från bristperspektivet till att implementera förändringar i omgivning snarare än inom individen.

The purpose of this study has been to investigate how social science teachers experience the relationship between the following missions: 1.) give pupils the opportunity to develop abilities for critical thinking, and 2.) reproduce democratic societal values permeated in the curriculum. The study has focused on two research questions; what teachers express to be their interpretation of the relationship between these missions, and in what way the missions are implemented in their subject-specific didactic work. In order to answer these questions the study was conducted through interviews with social science teachers and the empirical data collected from these interviews was then analysed through a discussion of Biesta's theory regarding the three societal functions of education in combination with Sandahl's definition of two tiers of knowledge within the teachings of social science.The conclusions reached by this study are the following: The relationship between the aforementioned missions is complex and the expressed nature of it differentiates between teachers depending on their fundamental interpretation of the missions. Therefore, whether this relationship is found to be in dichotomy or dynamic by social science teachers cannot be given a general answer. Furthermore, the conclusions that can be drawn regarding how social science teachers implement these missions in their didactic work is that the approaches are many and that these approaches are impacted the conditions given in certain contexts and can be different from class to class. A common ground among the interviewees is that the classroom should be an arena where the students can discuss.