Höstens 2011 övergick svensk gymnasieskola till ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” (Lgy 11) och i samband med detta lyftes sex- och samlevnads-undervisning in i flera ämnen, bland annat i naturkunskap. Eftersom sex och samlevnad i alla tidigare läroplaner legat utanför ämnena uppkom en unik situation när området skulle implementeras. Syftet med denna studie har varit att få en bild av hur detta nypålagda uppdrag kunde lösas. Empirin i studien utgörs av transkriberade samtal förda under seminarier i ett arbetslag med naturkunskapslärare som läste en fortbildningskurs i sex- och samlevnadsundervisning. Studiens bakgrund ger en historisk resumé över sex- och samlevnadsundervisning i Sverige med gymnasiefokus och har ett lärarperspektiv. Kapitlet ger inblick i frågor som rör undervisningens komplexitet där personliga gränser, jämställdhet, elevperspektiv, hälsofrämjande perspektiv och alla elevers delaktighet är centrala. Det insamlade materialet har behandlats med en diskursanalytiskt inspirerad metod. Av resultatet framgår att lärargruppens funderingar ligger i linje med en hel del av litteraturen, men en markant skillnad framträder. Dikotomin mellan risk och bejakande, som belyses i flera texter, är inte tydligt framgående i samtalen. Istället binds samtalen om undervisning samman av lärarnas omtanke om eleverna. I omtanken ryms flera aspekter av elevernas liv och leverne, men utan litteraturens motsättningar. När de diskursliknande sammanhangen skola samt hälso- och sjukvård ställs i relation till varandra framgår, av lärares och skolsköterskas resonemang, att det förutsätts finnas en större tilltro till hälso- och sjukvårdens fysiologiska kunskaper, oavsett faktiska förhållandena.

The aim of this study was to investigate the selections teachers have made from the Swedish curriculum for Religious Education, and explore if there were any similarities or differences between teachers who teach grades 7-9 and upper secondary school. Furthermore we wanted to investigate what previous knowledge the teachers expected from their students and how they took the already existing knowledge with the student under consideration when planninga lesson. The main methods applied were classroom observations and semi structured interviews with six teachers; three from grade 7-9 and three from upper secondary school. We have analyzed the criteria descriptions for the lowest passing grade “E” in both LGY11 and LGR11, as well as the aim of the subject for these two, this in relation to what the teachers have selected and have chosen to focus on in their teaching. The compiled results showed thatall teachers have interpreted the curriculum in a manner where they include almost everythingfrom the aim of the subject, but are also selective as to what they focus more on. The results also show that all teachers, in one way or another, inspect and contemplate their student's previous knowledge when planning a lesson or a course. However, they did this in various ways and to different degrees. In conclusion we would like to add that all interviewed teachers were positive to this project since they all expressed the lack of research within this area, and that they experience the similarities between the two curriculums to be strikingly similar.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lågstadielärare definierar och identifierar högpresterande respektive särbegåvade elever. Genom studien ville vi även undersöka vilka metoder som lärarna ansåg vara gynnsamma i mötet med dessa elever i matematikundervisningen samt se om lärarna får stöd av organisationen i bemötande av dessa elever. Undersökningen är av kvalitativ ansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer vid datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med åtta lågstadielärare i Skåne och Blekinge. Det teoretiska ramverk som användes i denna studie var Renzullis (2016) teori “The three-ring conception of giftedness” och som innefattar de tre klustrena “förmåga över genomsnittet”, “motivation” och “kreativitet”. För att få en matematisk inriktning i teorin, användes även Krutetskiis (1976) matematiska förmågor i Renzullis kluster “förmåga över genomsnittet”. Resultatet som framkom, visade att lärarna karakteriserade högpresterande respektive särbegåvade elever på samma vis, men använde inte samma begrepp för att benämna dessa elever. Ingen av lärarna hade någon specifik identifieringsmetod för att identifiera dessa elever, men hade genom erfarenhet fått fram olika metoder som ansågs fungera. Det visade sig att lärarna arbetade med undervisningsmetoderna acceleration, berikning och nivågruppering för att bemöta de högpresterande och särbegåvade eleverna i undervisningen. Alla lärare ansåg även att dessa eleverna behövde stöd i undervisningen för att komma vidare i sin utveckling. Några av lärarna ansåg att det stöd de hade behövt från organisationen uteblev i bemötandet av högpresterande och särbegåvade elever. Det var endast en av lärarna som presenterade att de hade gemensamma handlingsplaner för att bemöta dessa elever i matematikundervisningen.

Den pågående COVID-19 pandemin utmanar löftet om utbildning som en mänsklig rättighet (United nations, 2020). Syftet med examensarbetet är att bilda kunskap om lärarnas erfarenheter av undervisningen i hem- och konsumentkunskap under covid-19 pandemin vårterminen 2020. Sex stycken strukturerade intervjuer har genomförts för att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa under vårterminen 2020. Resultatet av en tematisk innehållsanalys visar att lärarnas arbetsbelastning ökat, mer utbildning i digitala verktyg behövs, det behöver utvecklas arbetssätt för att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar att studera i hemmet. Studiens resultat visar också att det är viktigt att skapa tydliga uppgifter som kan bedömas enkelt och därmed bidra till en mer likvärdig undervisningssituation och till förenklat arbete för vikarierande kollegor som då kan leda undervisningen trots att ordinarie lärare är sjuk. Utbildningsfrågan behöver prioriteras av regeringen för att kunna sätta in nationella riktlinjer som kan bidra till att avlasta lärarna och säkerhetsställa likvärdigheten för utbildningen.

Detta arbete syftar till att bidra med kunskap om hur lärare ser på elevers attityder till matematik, hur lärare arbetar med attityder till matematik, vilka faktorer de tror påverkar elevernas attityder samt om lärarna upplever någon koppling mellan inlärningsförmåga och attityder. Tidigare forskning har visat på att lärare kan ha en stor påverkan på elevernas attityd till matematiken, något som sedan påverkar eleverna såväl genom användandet av matematik i vardagen som när de står inför att söka utbildningar. För att söka svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem behöriga matematiklärare i åk 4–6. I studiens resultat uttrycker lärarna att det inte finns någon generaliserbar koppling mellan inlärningsförmåga och attityder i mellanstadiet. Däremot upplevs en ökad korrelation mellan dessa i takt med ökad ålder hos eleverna. För att stärka redan positiva eller vända negativa attityder använde sig lärarna av ett varierat arbetssätt, nivåanpassning samt vardagsanknuten matematikundervisning. Utifrån diskussionen av resultatet dras slutsatsen att lärarna har stor möjlighet till att påverka elevernas attityder, men att det även finns faktorer som är svåra för dem att påverka, såsom föräldrar, syskon och äldre kompisar.

Detta examensarbete avser att undersöka om och i så fall hur lärare märker av sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Examensarbetet har även som avsikt att undersöka hur lärare anpassar undervisningen och vilka hjälpmedel de använder för eleverna i läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Studien analyseras utifrån från ett sociokulturellt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. En semistrukturerad enkät skickades ut till rektorer runt om i Sverige och lades ut på sociala medier där vi var noga med att endast matematiklärare i årskurs 1–3 skulle svara eftersom studien riktar sig mot tidiga insatser. Resultatet som baseras på 25 fullständiga enkätsvar visar att lärare märker av sambandet framför allt genom läsförståelsen men även genom arbetsminnet samt automatisering av ord/bokstäver och siffror. Vidare visar resultatet att ett sociokulturellt och relationellt förhållningssätt tillsammans med multimodala arbetssätt är gynnsamma anpassningar och hjälpmedel.

Syftet med föreliggande studie är att ur ett lärarperspektiv, fördjupa kunskapen om hur lärare beskriver att de arbetar med och kartlägger matematiska begrepp i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv. Studiens resultat visar på en variation av arbetssätt som lärare arbetar utifrån för att undervisa om matematiska begrepp, exempelvis med hjälp av konkreta material. Kartläggningsstrategier urskiljs även, exempelvis via diagnoser och formativ feedback. Studien tar stöd av ett pragmatiskt perspektiv och har en kvalitativ ansats. I databearbetningen har ett ytterligare perspektiv trätt fram, makt. Slutsatsen är att elevers förmåga att ta till sig och befästa matematiska begrepp ligger på hur lärare förvaltar sin lärarprofession. Vår studies resultat kan vara ett bidrag till fortsatt forskning, om hur lärare upplever att undervisningen kan läggas upp och hur kunskaper kan kartläggas, för att på bästa sätt vara rättvisande och vägledande till det livslånga lärandet, i förhållande till matematiska begrepp.

Digitala verktyg blir alltmer synliga i klassrummen, med kursplaner och styrdokument som uppdateras regelbundet med hänsyn till den digitala värld vi bor i. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares implementering av och uppfattning på olika digitala verktyg. Resultaten baseras på 8 intervjuer med matematiklärare på gymnasiet. Efter analys av den information lärarna gav oss så fann vi att implementeringen varierade beroende på vilket digitalt verktyg, där dynamiska matematikprogram var mest använt medan presentationsprogram sällan användes. Mindre än hälften av lärarna använde Interaktiva whiteboards. Lärarna i denna studie ansåg att det är hur man använder ett digitalt verktyg som påverkar hur effektivt det är. Det fanns många faktorer som påverkade användningen av digitala verktyg; enkelhet i användning, förståelighet och ekonomi. Majoriteten av lärarna var ganska lika i sin implementering och uppfattning men det fanns avvikelser.

Studien fokuserar och belyser vilka kunskaper och erfarenheter lågstadielärare besitter för att undervisa högpresterande elever respektive särbegåvade elever i matematikklassrummet. Den undersöker vilka erfarenheter och kunskaper lärarna har sett utifrån Shulmans sju kunskapskategorier. Studien har genomförts för att få ökad kännedom om lärare i årskurs F-3 har kunskap och erfarenheter för att möta högpresterande och särbegåvade elever i ett matematikklassrum. Studien vill även ta reda på vilka kunskaper och erfarenheter lågstadielärare besitter för att undervisa högpresterande respektive särbegåvade elever på ett som främjar deras lärande inom matematik. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie. Sex legitimerade lågstadielärare har intervjuats med hjälp av en strukturerad intervjuguide. Intervjusvaren har sedan transkriberats, tolkats och analyserats efter studiens teoretiska referensram, vilken är Lee Shulmans teori. Den innefattar sju kunskapskategorier som både intervjuguiden samt resultatet är kategoriserad utefter.  Studiens resultat påvisar att lärarna som är delaktiga i studien besitter många delar från Shulmans sju kunskapskategorier, men inte alla. Resultatet visar på att lärarna har utvecklingsmöjligheter i sin yrkesroll vilket är något Shulman hävdar är möjligt genom att utveckla sina kunskaper. Utsagorna tyder på att kunskap om särbegåvade elever i matematik samt pedagogisk kunskap för att tillgodose dessa elever är bristande. Självständighet bland de särbegåvade eleverna samt att tiden mer läggs på elever som behöver stöd kan vara en anledning till att lärarna upplever det som tidsbrist.

Skolverket (2018) presenterar i rapporten Attityder till skolan under kapitlet Trivsel och motivation hur enbart 48% av eleverna från årskurs 7–9 tycker skolan ”oftast eller alltid” är rolig. Likaså visar rapporten hur enbart 15% flickor respektive 27% pojkar mellan årskurserna 7–9 upplever att skolan ”alltid” är meningsfull. Detta ger en överblick om att en hög andel elever inte upplever att skolan är särskilt motiverande. Vilket får en att fundera, hur ser egentligen motivationsfrämjande arbetet ut i bildundervisningen? I detta examensarbete genomförs en undersökning som ämnar att synliggöra hur motivationsfrämjande arbete ser ut i bildundervisningen med utgångspunkt i frågeställningen: hur och i vilken utsträckning arbetar lärarna för att motivera elever att tro på sin egen kapacitet i bildundervisningsmiljön? Kvantitativa och kvalitativa frågor via enkät användes som metod. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån teorin om tron på sin egen kapacitet (Skaalvik & Skaalvik, 2017). Resultatet visar att de lärare som deltog i undersökningen arbetar i hög grad med motivation på olika sätt i undervisningen. Lärarnas svar har mönster och tecken som är i enlighet med teorin om tron på sin egen kapacitet (a. a.). Det finns bland annat tankar och berättande om att skapa trygghet, arbeta för tillit, berömma elever, samtala om motgångar, anpassningar vid uppgifter och situationer, skapa utmaningar som är realistiska och låta elever vara styrande och påverka deras egen arbetsprocess och deras egen undervisning. Eftersom projektet fick genomföras på avstånd till människor på grund av pågående pandemin så valdes enkät som metod. Det har varit en utmaning att försöka skapa en enkätmetod som undersöker en undervisningspraktik på avstånd, och slutsatsen är att ett komplement av mer kvalitativa metoder hade behövts för att nå en djupare förståelse av lärares motivationsfrämjande arbete.