Under senaste åren har Sverige mottagit en stor ökning av migranter. Några av migranterna är nyanlända barn. Barn som har rätt till utbildning. Vid skolplacering av nyanlända möts skolorna av utmaningar, där lärares kunskaper är avgörande för att nyanlända ska lyckas i skolan. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur mellanstadielärare ser på arbetet med nyanlända elever. En studie ur lärarperspektiv behövs för att höra hur lärarna upplever arbetet och ser på mottagandet av nyanlända. Forskningsfrågorna i denna studien är: Hur tar skolorna emot nyanlända? Hur ser mellanstadielärare på arbetet med nyanlända elever? Hur syns kulturmöten och mål för utbildningen i lärarnas och skolornas arbete? Vilka stöd kan skolorna erbjuda mellanstadielärare & nyanlända elever? Undersökningen är av kvalitativ metod. Det insamlade materialet består av intervjuer med fyra mellanstadielärare från två olika skolor. Slutsatserna visar på skolornas mottagande av nyanlända som en socialisering. Lärarna vill förmedla den svenska kulturens normer och värden. Lärarna ser på arbetet med flexibilitet och där ett förmedlande av bestämda kvalificeringskrav måste införlivas hos eleverna. Målet med nyanländas utbildning är att förse eleverna med baskunskaper och språkkunskaper i svenska. Detta genomförs för att eleverna senare ska kunna delta i samhällslivet. Det stöd som eleverna och lärarna erbjuds behöver finnas för att eleverna ska lyckas i skolan. Stöden är bland annat: studiehandledare, tolk och resurs. Lärarna får även kollegialt stöd som lärarna använder för att tillsammans kunna hantera de olika kulturmöten som lärarna möter inom skolan. Avslutningsvis framkom att alla verksamma behöver engagera sig i varje elev, eftersom lärarnas engagemang och kompetenser är avgörande för elevernas skolframgångar.

Denna studie syftar till att undersöka hur religionslärare på gymnasieskolan anser att de arbetar med inkludering, samt vilka utmaningar de upplever med detta. Undersökningen har utgått ifrån en kvalitativ metod, för att kunna skapa en djupare och mer nyanserad bild av lärarnas uppfattning. Studien bygger på fyra intervjuer av behöriga religionslärare i gymnasieskolor, i storstad och mindre stad. Resultatet har relaterats till ramfaktorteorin, för att undersöka vilka faktorer som främjar och begränsar ett inkluderande arbete.   Resultatet visade att samtliga lärare använde sig av en varierande undervisning, samt diskussioner i syfte att skapa en inkluderande undervisning. Den mest utmanande faktorn som alla lärarna nämnde var tidsaspekten, oftast i förhållande till den omfattande kursplanen. Detta påverkade bland annat de yrkesförberedande linjerna som var extra utsatta, på grund av de lektioner som gick förlorade under deras praktikperioder. Ett ämnesöverskridande arbete, samt samarbete mellan verksamhetens olika delar, såsom exempelvis specialpedagoger, lärare och ledning, var viktiga komponenter för att skapa en inkluderande undervisning. Slutsatsen som gick att dra utifrån resultatet var att undervisningen behöver anpassas efter alla elevers behov och intressen. Ett samarbete som genomsyrar hela skolverksamheten var en viktig förutsättning för ett fungerande inkluderingsarbete.

Grundskolans muntliga matematikundervisning behöver vara utformad så att den motiverar och engagerar eleverna. Tidigare forskning visar att utforskande matematiska samtal i helklass främjar elevers lärande och om de orkestreras på rätt sätt ska de engagera eleverna till att gemensamt nå kunskap genom att de delger och lyssnar på varandras matematiska tankar. I denna fallstudie orkestrerade en lärarstudent fyra matematiska samtal i en femteklass. Samtalen utfördes enligt ett ramverk som utformats av Stein et al. (2008) i syfte att ge lärare rätt sorts verktyg för att de ska lyckas orkestrera gynnsamma matematiska samtal. Ramverket är anpassat utefter diskussioner som kretsar kring kognitivt utmanande problemuppgifter med flera möjliga svarsalternativ. Syftet med att orkestrera dessa matematiska samtal var att undersöka vad eleverna bildat sig för åsikter om och relationer till de genomförda samtalen, men även utreda upplevelsen av att leda dessa samtal. Datamaterialet samlades in genom en enkät som 16 elever besvarade efter att alla samtalen genomförts, samt från reflektioner skrivna av lärarstudenten som handledde samtalen. Resultatet visar att eleverna var positivt inställda till de matematiska samtalen; de var engagerade i diskussionerna, tyckte det var roligt att delta i samtalen och ansåg att det var en bra inlärningsmetod. Vidare visar studiens resultat att det är de mer motiverade eleverna som var mest positiva till samtalen. I enlighet med både tidigare forskning och samtalsledarens reflektioner är det krävande att orkestrera matematiska samtal. Dock tyder resultatet på att det var givande att handleda samtalen av den anledningen att eleverna var engagerade och förkovrade sitt matematiska tänk och sin resonemangsförmåga.

No description available.

Högläsning är en viktig del av elevernas språkutveckling. Däremot finns det en stor andel lärare som väljer bort högläsningen i undervisningen eftersom de inte hinner med det i vardagen. Syftet med vår studie är att undersöka hur olika lärare tillämpar högläsning i undervisningen i årskurserna F-3. Syftet är också att undersöka sambandet mellan högläsning och språkutveckling hos eleverna. För att undersöka detta kommer vi utgå från tre frågeställningar: Hur utformas högläsningen? Vilken betydelse har de texter som används? Vilken roll spelar högläsning i lärares arbete med elevernas språkutveckling?  Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har utfört sex intervjuer med olika informanter på sex olika skolor. De flesta informanterna i vår studie högläser varje dag för sina elever. Resultatet visar att informanterna väljer högläsningsböcker som är åldersanpassade och som intresserar eleverna. Informanternas arbete med högläsning består oftast av ett samtal under eller efter högläsningen. svåra ord uppmärksammas samtidigt som innehållet i högläsningen  diskuteras. Det sociokulturella perspektiven kommer till uttryck när eleverna diskuterar med varandra om innehållet i de olika texterna. Tidigare forskning och våra informanter påpekar att högläsning bidrar till språkutveckling och utvecklar elevernas ordförråd. Även fonologisk medvetenhet utvecklas och högläsning bekantar eleverna med språket som används i olika texter och texters uppbyggnad.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 beskriver att de differentierar matematikundervisningen för högpresterande elever. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analys och Tomlinsons (2001, 2014) teoretiska ramverk för att uppnå studiens syfte. Resultatet visar att lärare differentierar matematikundervisningen för högpresterande elever med hjälp av acceleration, berikning och olika sätt att gruppera elever. Det indikerar att lärare är medvetna om att de behöver differentiera matematikundervisningen för att tillgodose högpresterande elevers behov.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare, elever på gymnasieskolan och Skolverket upplever vart religionsämnet är på väg, samt eventuella utmaningar med ämnet. De frågeställningar vi har utgått från är: vad anser religionslärarna är viktigt och relevant, finns det något som de hade önskat fanns med i kursplanen eller som skulle kunna tas bort? Vad anser eleverna i gymnasieskolan är relevant och viktigt innehåll i religionsundervisningen? Hur ställer sig Skolverket till kursplanen i religionskunskap, vad tycker de är viktigt och varför? Finns det något behov av att förändra innehållet? Vad är utmaningen med religionsämnet? Från studiens syfte och frågeställningar, skapades två intervjuguider, en till verksamma religionslärare och en till Skolverket samt så skapades en enkätundersökning som elever på gymnasiet fick ta del av. Resultatet har relaterats till delar av ramfaktorteorin samt till delar av sekulariseringsteorin.   Resultatet visade att samtliga lärare anser att deras största utmaning var tidsaspekten i förhållande till den omfattande kursplanen, medan Skolverket inte såg någon utmaning med ämnet. Både lärare och eleverna lyfter fram att de delar som var de mest relevanta och meningsfulla var livskunskapsfrågor, men detta moment är något som faller i skymundan då världsreligionerna tar upp mest utrymme i kursen. Slutsatsen vi kan dra utifrån vårt resultat är att både lärare och elever anser att det finns ett stort behov av att ämnet bör behandla existentiella frågor och identitetsfrågor. Skolverket anser att kursplanen behöver revideras och har kommit ut med ett nytt utkast, som samtliga lärare ställer sig positiva till.

Från och med våren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjälper dem framåt i strävan att uppnå målen. Syftet med det här arbetet, är att ta reda på hur lärarna själva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förändras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda på det genomför jag intervjuer med sex lärare i grundskolan, från förskoleklass till årskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lärarna på sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjälpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lärarna är också medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att kräva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet. Min slutsats är, eftersom det är upp till varje skola att utforma sin egen modell för arbetet med IUP, att det kommer att finnas stor variation mellan skolor och kommuner. Vikten av att förankra arbetet i den pedagogiska grundsyn som lärarna och skolorna arbetar mot, är avgörande för ett meningsfullt genomförande. / From the spring of 2006, every pupil in the Swedish comprehensive school, is to have an individual plan of development. This essay aims to find out how teachers think and reason about the introduction of the individual plan of development, IUP, in the Swedish comprehensive school. In order to find out, I interviewed six teachers in the Swedish comprehensive school The result shows that the attitude towards the introduction of IUP, on the whole was positive. The teachers hope that in the course of time it will develop into a great help for them in their profession. But the teachers are also a bit worried, that the introduction of IUP will require a lot of time and work before it has become a natural part of the daily school work. My conclusion is, since it is up to each school to develop their own model for the work with the IUP, that there will be a great variation between schools and municipalities. The importance of anchoring the work with the IUP in the basic pedagogic outlook which every school must work towards, is essential for a meaningful implementation.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever och lärare upplever de nationella proven i årskurs tre. Vilka tankar och åsikter de har om nationella proven och hur lärares tankar påverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar även upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta är en kvalitativ studie och det används intervjuer med lärare och en metod vid namn ”walk and talk” med eleverna. Resultatet visar att lärarna känner sig stressade över proven och huruvida tiden ska räcka till både undervisning och omdömen. Lärarna tar även upp hur tiden påverkar deras rättning och bedömning av proven. De visar sig att eleverna lyfter dilemman som omgivning och hur den påverkat dem.

Rylander Berlin, Linda (2011), Att skriva sig till läsning.Malmö högskola: LärarutbildningenDetta examensarbete handlar om läs- och skrivinlärning. Framförallt kommer jag att lyfta ASL (att skriva sig till läsning) för att få pedagogernas syn på metoden. Syftet med arbetet är att få fram hur eleverna utvecklas i skolan genom ASL och hur pedagogerna ser på detta, och hur det enligt tidigare forskning kommer sig att det är en stor del elever som har läs- och skrivsvårigheter. Arbetet kommer att utgå ifrån tre frågeställningar: Hur arbetar lärarna med läs– och skrivinlärning? Hur ser lärarna på elevernas läs- och skrivkompetens? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ASL? För att få svar på dessa frågor kommer jag att göra en kvalitativundersökning det vill säga, jag kommer att intervjua fyra olika lärare varav tre arbetar med ASL, den fjärde läraren arbetar med olika metoder, men är väldigt positivt inställd.Undersökningsresultatet visar att lärarna är väldigt positivt inställda. Enligt lärarna är eleverna positiva till metoden och visar ett stort intresse. Resultatet visar att det finns många fördelar, och väldigt lite nackdelar. Istället för som forskningen visar att läs- skrivsvårigheter har ökat, tycker pedagogerna till skillnad ifrån detta att eleverna kan väldigt mycket.