Syftet med detta arbete var att studera relationen mellan ämnesområdet friluftsliv och betygssättning. Arbetet har utgått från två frågeställningar: Vilka arbetsformer har lärarna i friluftslivsundervisningen och hur resonerar lärare kring betygsättning av friluftslivsundervisningen. Både i det svenska samhället och i den svenska skolan finns det en lång tradition av friluftsliv. Tidigare forskning visar att ämnesområdet friluftsliv är problematiskt att genomföra i skolsammanhang samt att ämnet präglas av en aktivitetsdiskurs där fokus inte ligger på lärande utan på prestation. Intervjuer genomfördes med sex lärare i grundskolans senare år från fyra olika kommuner. För analysen har Bernsteins tre begrepp klassificering, inramning och koder använts. Resultatet visade att friluftsliv i ämnet idrott och hälsa har en låg klassificering. Det innebär att lärarens tolkning av begreppet friluftsliv får en stor betydelse för arbetssätt och betygsättning. Trots en bred tolkningsmöjlighet väljer de intervjuade lärarna samma innehåll. Resultatet visar även på en komplexitet i betygssättningen av friluftsliv. Lärarna har svårt att skilja mellan kompetenskoden som råder i ämnets syfte och prestationskoden i idrottsdiskursen samt kunskapskraven. Utifrån dessa svårigheter blir slutsatserna att lärarna behöver konkretisera betygskraven innan aktiviteter genomförs. Detta medför även att lärarna behöver ta ställning till vilken kod som bör råda inför varje lektion.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka, analysera och diskutera hur idrott och hälsa-lärare på gymnasiet som arbetar på innerstadsskolor i Stockholm upplever möjligheterna att undervisa i friluftsliv.  rågeställningarna som besvaras i denna studie är: Hur förhåller sig lärare till det centrala innehållet för friluftsliv inom idrott och hälsa i gymnasiet? Vilka faktorer påverkar hur friluftsundervisningen utformas? Metod I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare i idrott och hälsa på gymnasiet, alla intervjuade lärare arbetade på skolor som är placerade i Stockholms innerstad, samtliga lärare följde den svenska läroplanen. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes. Frågorna i intervjuguiden behandlade tre områden, bakgrundsfrågor, frågor om hur olika faktorer påverkar friluftsundervisningen samt frågor kring vilket förhållningssätt lärarna hade till fem utvalda punkter ur det centrala innehållet i idrott och hälsa. Den insamlade empirin har analyserats utifrån läroplanens olika arenor samt ramfaktorteorin. Resultat Samtliga lärare inkluderar de utvalda punkterna ur det centrala innehållet i sin friluftsundervisning. Metoder och val av aktiviteter inom friluftsundervisningen skiljer sig dock bland lärarna. Olika ramfaktorer som tid, ekonomi, samarbete, skolans placering och gruppstorlek är faktorer som har störst effekt på hur friluftsundervisningen påverkas. Dessa ramfaktorer har ofta en negativ påverkan, men beskrivs i vissa fall också kunna leda till en positiv inverkan på undervisningen. Slutsats De intervjuade lärarna bedriver den största delen av sin friluftsundervisning i skolans närområde. Lärarna tolkar begreppet friluftsliv och det centrala innehållet på olika sätt. Detta resulterar i att lärarnas val av aktiviteter i vissa fall skiljer sig åt. De ramfaktorer som påverkade undervisningen är beroende av varandra då det ofta är mer än en av dessa faktorer som har sin påverkan på planering och genomförande av lektionen. / Aim The purpose of this study was to investigate, analyze and discuss how physical education teachers in high school working in inner city areas in Stockholm experience possibilities to teach in outdoor education. The questions that are answered in this study are: How does the teachers relate to the core content for outdoor education in physical education for high school? As well as: What factors affect how outdoor education is designed? Method The study was conducted with qualitative interviews from five teachers in physical education in high school, all interviewed teachers are working in schools that are located in the center of Stockholm, all teachers follow the Swedish curriculum. Semi-structured interviews were conducted. The questions in the interview guide addressed three areas, background issues, questions about how various factors affect outdoor education and issues concerning the approach that teachers have regarding five selected points from the curriculum of sport and health. The collected empirical data has been analyzed based on the curriculum of different arenas and frame factor theory. Results All teachers included the selected paragraphs from the central content in their outdoor education. Methods and choice of activities in outdoor education, however, differs among teachers. Different frame factors such as time, economy, cooperation, school location and size of group are the factors that have the greatest impact on how outdoor education is affected. These frame factors often have a negative impact, but described in some cases also lead to a positive impact on teaching. Conclusions The interviewed teachers carry out most of their outdoor education in the school area. The teachers interpret the concept of outdoor education and core content in different ways. This results in that the teachers selection of activities in some cases differ from each other. Frame factors that are affecting education are interdependent because there is often more than one of these factors that have their impact on the planning and implementation of lessons.

Bakgrund Kemiska processer pågår i allt det som kallas liv och hela vår omvärld består av fysikaliska fenomen. I förskolans verksamhet ska barn få möjlighet att utveckla en grundläggande förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Kommunikation mellan förskollärare och barn är en viktig del i lärandet av de naturorienterande ämnena. Begynnande naturvetenskap är ett begrepp som används i frågan om vilket innehåll naturvetenskap ska ha i det pedagogiska arbetet med barn i förskolan. Begynnande naturvetenskap tar utgångspunkt i samspelet mellan barn och förskolläraren, där barns intresse och nyfikenhet styr det pedagogiska arbetet. Studien utgår ifrån Läroplansteorin. Syfte Syftet i denna studie är att ta reda på hur förskollärare tolkar och omsätter det läroplansmål som handlar om att förskolan ska sträva mot att barnen ska utveckla förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet är sju förskollärare som varit verksamma i förskolan mer än fem år. Data har samlats in och sju intervjuer har analyserats. Resultat Resultatet visar att förskollärarna har olika tolkningar av kemiska processer och fysikaliska fenomen samt hur det omsätts i förskolans verksamhet. I följd av olika tolkningar framgår begränsningar som kan finnas i det pedagogiska arbetet med barnen. Kemiska processer relateras ofta till vattnets aggregationsformer, men även till kemiska blandningar och lösningar. Fysikaliska fenomen relateras till det fysikaliska området kraft och rörelse samt fenomenen lufttryck, friktion och flyta/sjunka. Majoriteten av förskollärarna beskriver utifrån erfarenheter att det finns en skillnad i arbetet med kemiska processer och fysikaliska fenomen med yngre respektive äldre barn i förskolan. Begränsningarna är förskollärarens egna inställning och kunskap till arbetet med kemiska processer och fysikaliska fenomen samt material- och tidsbrist och stora barngrupper.

Denna studie syftar till att belysa hur några förskollärare ser på begreppet undervisning och koppla detta till rådande styrdokument. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare har genomförts och data har bearbetats med kvalitativ innehållsanalys och analyserats med hjälp av läroplansteori. Resultatet pekar mot två teman som utgör både förskollärarnas transformering av undervisningsbegreppet utifrån deras egna praktiker men samtidigt deras negativa inställning till begreppet och deras syn på det som ett krav från den statliga nivån. Med detta i åtanke förstår vi att undervisningsbegreppet ännu inte har tagits emot i förskolan, vilket är förståeligt då det ännu inte har översatts till att passa i förskolan och framför allt att förskollärarna i studien inte har fått formulera sig kring vad begreppet betyder för dem tidigare. Vår slutsats är därför att förskollärare behöver få formulera sig kring vad undervisning är för dem samt att fortbildning behövs om undervisningsbegreppet ska kunna implementeras i förskolan.

The purpose of this study is to increase the understanding of which attitudes teachers in the Swedish school subject sloyd have to the revision of the curriculum and in which way the revision can reform the practical teaching in the classroom. The study deals whit questions about what sloyd teachers regard as the most important aim with the education, how they use the curriculum when they choose witch material they use as knowledge in their classroom and which practical consequences the revision of the curriculum will have in their teaching. The survey was performed through phone interviews with four sloyd teachers. Sloyd is a subject that consists primarily on doing, creating and developing handiness. The sloyd teachers had a close connection to the curriculum when they constituted their teaching and used the curriculum as a foundation of the teaching. Their most important aim with their teaching varied among the informants and consisted of pupils’ happiness and creativity as well as their belief in their own capability. The revision of the curriculum raises questions about teachers’ own space when the formulate their teaching. The teachers in the study opine that their own teaching will not have to change immense as the aim of the subject still is quite unchanged, but they will have to do some smaller changes to adapt to the reversion if it goes through legal binding.

Vilken historisk kunskap räknas som värdefull kunskap när det kommer till skolsammanhang och läroplansteori? Hur tolkar och använder skolans personal dessa kunskapsformuleringar i läroplanen i sin undervisning? Förra hösten presenterade Skolverket sina revideringsförslag av den nuvarande läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2019. Det första syftet med denna studie var att undersöka vad personalen i skolan ansåg om dessa revideringar och det tilltänkta implementeringsarbete de skulle innebära, med huvudfokus på historieämnet. Det andra syftet var att jämföra revideringsförslagen med den nuvarande läroplanen ur ett läroplansteoretiskt perspektiv, för att markera eventuella förskjutningar gällande kunskapssynen dem emellan. I denna studie användes kvalitativa intervjuer med skolpersonal samt kvalitativ textanalys av kursplanen i historia som metoder för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att skolpersonalen var väldigt positiva och trodde att det avsedda syftet med revideringen, att den skulle fungera som ett ännu bättre stöd och verktyg för dem i deras arbete, skulle uppnås. Resultatet visade också att för att utvecklas framåt har läroplanens formuleringar tagit ett steg tillbaka till att återigen betona begreppen kunskap om och förståelse för i flera skolämnen som exempelvis historia. I vilken utsträckning Skolverkets revideringsförslag når sin målsättning återstår dock att se. / What kind of knowledge about history counts as valuable knowledge when it comes to school context and curriculum theory? How does school staff interpret and transform these writings of knowledge and the curriculum framework into their teaching? Last fall, The Swedish National Agency for Education presented their revised version of the current curriculum: Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre (2011). The first purpose of this study was to investigate what school staff thought about this revised version and the implementation work that would follow, in particularly when it came to the syllabus about the history subject. The second purpose was to compare the revised curriculum with the current one from a curriculum theoretic perspective, in order to highlight potential differences between how they visualize their epistemic beliefs. For this study, I used qualitative interviews with school staff as well as a qualitative analyse of the writings in the syllabus for history as methods to answer the both issues of this study. The results show that the school staff were very positive and believed that the intended purpose for the revised version, to work as an even better tool and support for them in their work, would be achieved. The results also show that in order to move forward, the writings in the curriculum has taken a step back in development, to once again enhancing the terms knowledge- and understanding about in several subjects such as history. In what extent this revision will reach its aim is not yet evaluated.

Den här studien syftar till att undersöka hur förskollärare i förskolan reflekterar över och synliggör omsorgen genom dokumentation av verksamheten. För att få syn på förskollärarnas perspektiv har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat sex förskollärare i närförorter till Stockholm. När vi analyserat vårt material har vi använt oss av läroplansteori för att få syn på hur formuleringar i läroplanen påverkar vad som sker ute i verksamheten. Resultatet visar att de tillfrågade förskollärarna i studien har uttryckt svårigheter att definiera omsorgsbegreppet och att de ofta relaterar begreppet omsorg till lärande och/eller undervisning. Vidare visar resultatet av studien att omsorg i förskolan också handlar om omsorg om vårdnadshavare och kollegor. Ytterligare ett resultat av studien visar att det finns svårigheter att synliggöra omsorgen i dokumentationsarbetet på förskolorna. Utifrån studien har vi dragit slutsatsen att det blir svårt att dokumentera omsorg när detta inte efterfrågas i dokumentationsverktygen. Detta visar att dokumentationsverktyg ofta utesluter omsorgen vilket gör att vissa delar av verksamheten inte synliggörs. Ytterligare slutsatser av studien är att diskussion kan fungera som ett verktyg för att synliggöra omsorgen men att man bör dokumentera detta för att kunna utvärdera och utveckla. Slutligen visar vår studie att omsorgsbegreppet är mångtydigt och svårt att definiera, precis som forskning också visar.

Undervisningsbegreppet infördes inom förskolan i lagform 2010, och i styrdokumentet från 2018 betonas att undervisningen ska utveckla fakta- och färdighetskunskap. Detta upplevdes av verksamheten som något nytt som man inte hade arbetat med tidigare. Det visar sig dock att en viss undervisning sannolikt alltid har funnits i förskolan, men den har inte varit medveten och endast fragmentarisk. För att kunna utveckla fakta- och färdighetskunskap har den mänskliga hjärnan vissa biologiska förutsättningar vid informationsbearbetning, och det krävs kunskap av de som undervisar för att uppfylla dessa förutsättningar. Förutsättningarna har i studien har kallats faktorer som påverkar kognitivt lärande hos barn genom undervisning ur ett kognitionpsykologiskt perspektiv. I studien undersöks med innehållsanalys statliga utredningar och styrdokument med avseende på vilken information som dessa innehåller om ovanstående faktorer. Studien är gjord i ett historiskt perspektiv och omfattar den period där staten har haft inflytande på förskolans verksamhet, dvs år 1940 fram till idag. Resultaten i studien presenteras i diagram och analyseras teoretiskt utifrån normer om synen på lärandet, synen på hur verksamheten struktureras och på vilket sätt det uttrycks i dokumenten i respektive tidsepok. Resultaten jämförs med, och kompletterar, tidigare forskning om förskolans läroplaner och nutidshistoriska studier om förskolan. I resultaten framkommer att det finns viss information om de undersökta faktorerna i de tidiga dokumenten från den undersökta perioden, men i de senare dokumenten är det många faktorer som inte kan uttydas. Dokumenten ger alltså förskollärarna litet eller inget stöd eller vägledning i arbetet att skapa lärosekvenser som är avgörande vid undervisning i fakta- och färdighetkunskap. Detta gäller även förskolans läroplan från 2018. Denna kunskap måste alltså förvärvas på annat, t ex genom utbildningsystemet.

No description available.

Syftet med denna studie var att få en förståelse kring hur specialidrottselever upplever ämnesinnehållet i idrott och hälsa. Målet med studien var även att se hur elevernas upplevelser kring innehållet är i förhållande till den definierade ämnesplanen, det vill säga om undervisningen exempelvis anpassats utefter eleverna som specialidrottsklass. För att uppnå detta användes en kvalitativ intervjustudie för att på bästa sätt belysa hur respondenternas tankar och uppfattningar tedde sig utifrån idrott och hälsas innehåll. Där resultatet framhävde viktiga delar av respondenternas tankar såsom variationen av idrotter, korsning av fälten och anpassning av specialidrottselever som grupp. Intressant är deras skildring av hur lärarna inte förmedlar och bearbetar ämnesplanen tillsammans med dem. Därefter skildrades resultatet i en analys samt diskussion utifrån läroplansteori och den tidigare forskning som fanns tillgänglig. Några saker som diskuterades var dels hur deras lektioner var anpassade efter dem som specialidrottsklass, dels hur lektionerna var upplagda som ett smörgåsbord av aktiviteter, dels hur lika deras upplevelser av innehållet i idrott och hälsa var jämfört med deras diverse idrotter och dels deras okunskap om ämnesplanen för idrott och hälsa. Vidare visade det sig även att respondenternas tankar i mångt och mycket stod i linje med det som tidigare forskning sagt.