I denna studie presenteras en undersökning om hur samhällskunskapslärare på mellanstadiet upplever sitt ämne efter implementeringen av Lgr11. Lärarna som medverkat har erfarenhet av att arbeta under både Lpo94 och Lgr11. Genom kvalitativ intervju som metod och utifrån ett induktivt angrepssätt har datamaterialet samlats in och bearbetats genom en innehållsanalys. Resultatet visar att medverkande lärare upplever att Lgr11 är en styrande läroplan som gett samhällskunskapsämnet tydlighet. Vidare anser lärarna att trots att de enskilda SO-ämnena skrivs fram med egna kursplaner i Lgrl1 så kommer alla SO-ämnen in i varandra och behöver varandra i undervisningen. Slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att samhällskunskapslärarna upplever det positivt att deras ämne fått tydligare struktur än innan. Ämnet kan ses som svagt avgränsat men i och med Lgr11 skrivs ett tydligare innehåll fram. Ytterligare en slutsats är att lärarna ser ett behov av att integrera de olika SO-ämnena i undervisningen samt att det kan bidra till ökad kunskap hos eleverna.

Det svenska samhället är idag mångkulturellt och består inte av en homogen grupp individer.Svensk skola har dessutom i uppdrag att vara likvärdig och till för alla, varför nationella provgenomföres för att säkerställa likvärdighet men också för att se om den svenska skolafungerar. Proven är desamma för svenskämnet som för svenska som andraspråk, vilketantyder att svenskhet premieras i skolsystemet, och att skolan därför inte uppfyllerlikvärdighetsprincipen. Under min utbildning och verksamhetsförlagda utbildning gick det attana en obalans mellan Skolverkets skrivningar och lärares tolkningar och uppfattningar om denationella proven i svenska som andraspråk. Detta fångade mitt intresse och ledde till attdenna studie ville synliggöra lärares syn på proven. Därav är syftet med denna studie följande:Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare ser på nationella proven i svenska somandraspråk rörande dess syfte, innehåll, genomförande och bedömning.MetodStudien är kvalitativ och bygger på intervjusamtal med fem olika respondenter, samtligaverksamma andraspråkslärare på grundskolans 7-9 och gymnasiet. Metodvalet bygger påönskan om att få en djupare inblick i en viktig företeelse i skolan – i detta fall: nationellaproven i svenska som andraspråk. Samtliga intervjuer har bandats, transkriberats och vidanalys färgkodats utifrån studiens frågeställningar. Det empiriska materialet har ocksåpresenterats utifrån dessa aspekter och behandlar syfte, innehåll, genomförande ochbedömning av nationella proven i svenska som andraspråk.ResultatResultatet för studien är att respondenterna är väl förtrogna med de nationella proven, men attsynen på dem både sammanfaller och går isär. Detta bekräftar forskning kring en formellkontra upplevd läroplan och i relation till denna studie, de nationella proven. Det syfte och deintentioner som Skolverket har med proven tolkas och upplevs olika för olika lärare. Trots attSkolverket menar att proven säkerställer likvärdig bedömning anser lärarna att proven ärmissvisande då innehållet inte är anpassat efter målgruppen. De ifrågasätter ocksåuppgifternas karaktär och att dessa inte alltid gynnar andraspråkselever som har en annanskolerfarenhet med sig. Studien visar också att lärarna har höga förväntningar på sina eleveroch motsäger därmed forskning om att lärarens förväntningar är en av de mest avgörandefaktorerna för huruvida eleverna lyckas eller inte. Till syvende och sist upprätthållerSkolverket, genom de nationella proven de maktstrukturer som råder genom att skapa ettmissgynnande bedömningsunderlag för dem som läser svenska som andraspråk.

Syftet med arbetet är att jämföra Läroplan för den obligatoriska särskolan med Läroplan för grundsärskolan 2011 genom en dokumentanalys och användandet av nivåmodellen utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att Läroplan för grundsärskolan 2011 är mer kunskapsbetonad, dessutom är den mer kortfattad och fokuserad i sin formulering i jämförelse med Läroplan för den obligatoriska särskolan som i sina skrivningar tar med förklaringar, beskrivningar och motiveringar. Det framgick även att några läroplanskoder syntes i de teman som analyserades. Framförallt den rationella läroplanskoden och den demokratiska läroplanskoden.

Med utgångspunkt i FN:s årtionde för utbildning i hållbar utveckling 2005-2014 har begreppet hållbar utveckling vävts in i gymnasieskolans styrdokument. Uppsatsen undersöker vad som händer med begreppet hållbar utveckling när det översätts från läro- och ämnesplaner till läroböcker för gymnasieskola. Fyra olika ämnen ingår i studien: företagsekonomi, geografi, naturkunskap och samhällskunskap. Undersökningen bygger på en kvalitativ innehållsanalys gjord på fyra olika läroböcker, en i varje ämne. Analysen syftar till att visa huruvida begreppet används samt att mäta hur begreppet används i böckerna, med hjälp av en skala som avspeglar om hållbar utveckling gestaltas utifrån sin ”svaga” eller ”starka” variant. Resultatet tyder på att begreppet tillämpas i läroböckerna på ett ojämnt sätt. Böckerna i geografi och samhällskunskap ägnar lite plats åt begreppet och det nämns inte ens en gång. Böckerna i företagsekonomi och naturkunskap ägnar mer plats åt begreppet, nämner det och anknyter det dessutom bättre till respektive ämne. Beträffande gestaltningen är den starka varianten av hållbar utveckling något vanligare och till och med dominant i böckerna i geografi och naturkunskap. Dessa ämnesskillnader kan förklaras med olika faktorer: påverkan av ämnenas egna traditioner, begreppets grundläggande tvetydighet samt läro- och ämnesplanernas benägenhet att bli spänningsfält för olika kunskapssyner. Det är dock svårare att förklara varför två böcker (geografi och naturkunskap) använder en starkare variant av begreppet men inte de andra två böckerna (företagsekonomi och samhällskunskap).

Studiens syfte har varit att få fördjupad kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till den särskilda betoningen på kunskaper om arbetsmiljöfrågor i Musikproduktion 1 och vad som uppfattas centralt i kursen. För att få en djupare förståelse om vad som kan uppfattas som centralt har begreppet musikproduktion redogjorts med hjälp av tidigare forskning. Detta arbete har genomförts med kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma gymnasielärare inom ämnet musikproduktion. Fyra olika uttryck för förståelse har framkommit med hänsyn till ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. För samtliga informanter läggs det huvudsakliga fokuset på skapande och kreativitet i kursen Musikproduktion 1 och detta anses centralt i kursen. Studiens resultat visar att dessa fyra intervjuade gymnasielärare inte lägger särskild betoning på kunskaper om arbetsmiljöfrågor med fokus på elsäkerhet, ergonomi, hörselvård, belysning, arbetstidsregler och arbetsmiljöregler i utformningen eller genomförandet av kursen. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie har grundat sig i ett läroplansteoretiskt perspektiv tillsammans med ett ramfaktorteoretiskt tänkande och klassifikation, inramning och makt och kontroll.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika kommuner inom Stockholm stad beskriver och formulerar fritidshemsverksamheten i verksamhetsplaner i förhållande dels till skolans verksamhet och dels till läroplanen (Skolverket, 2018). För att kunna undersöka detta har det genomförts en textanalys av 15 verksamhetsplaner för att ta reda på likheter/skillnader i formuleringen av fritidshemsverksamheten i förhållande dels till skolans verksamhet och dels till några beskrivningar i läroplanen. Resultatet visar på att det finns likheter/skillnader i formuleringen av fritidshemmet i förhållande dels till skolans och dels till läroplanen. Slutsatsen är att fritidshemmet formuleras på olika sätt, men kortfattat i verksamhetsplanerna. I vissa verksamhetsplaner formuleras fritidshemsverksamheten som en målinriktad verksamhet, i andra som en verksamhet med en varierande pedagogik. Beskrivningar av skolan har mer fokus på kunskap och lärande medan fritidshemmet skall erbjuda en meningsfull fritid.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur personalen som arbetar på fritidshemmet uppfattar sina möjligheter att erbjuda eleverna en meningsfull fritid utifrån läroplanens mål och syfte för verksamheten. I strävan att komma fram till detta har vi valt att ta stöd av läroplansteoretiska begrepp såsom formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vi valde en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning ställd till fyra olika skolor, varav två kommunala och två privata i Mellansverige. Enkäten innehöll även tre öppna frågor vilket innebär att vår undersökning också har inslag av en kvalitativ metod. Svaren på enkätundersökningarna har vi valt att redovisa i form av diagram samt att tematisera i följande kategorier: resurser, kvalitetsarbete, samverkan och övrigt.   I resultatet och av vår analys framkommer det att personalen som arbetar på fritidshemmet anser att de har den kunskap som krävs för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid men att ramfaktorer som tid, budget, lokaler, personal samt storlek på barngrupper försvårar processen med att realisera läroplanens mål och syften. Vår studie lyfter fram glappet mellan de mål och syften för fritidshemmets verksamhet som formuleras på en nationell nivå och det som uppfattas vara möjligt att genomföra på lokal nivå.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter läromedel i religionskunskap ger lärare att undervisa om livsfrågor i enlighet med de skrivningar som är formulerade i läroplanen, Lgr 11. Vidare är syftet med denna studie att undersöka i vilken utsträckning livsfrågor behandlas i de utvalda läromedlen och vilka typer av livsfrågor som behandlas i dessa. Genom att genomföra en läromedelsanalys utifrån en kvalitativ innehållsanalys undersöktes tre olika läromedel inom religionskunskap som idag finns på marknaden. Studiens resultat visar att de läromedel som idag finns tillgängliga inom religionskunskap för årskurs 4–6 till stora delar har ett innehåll som motsvarar det centrala innehållet i ämnets kursplan, men att de ställer höga krav på de undervisande lärarnas religionsdidaktiska kompentens när det kommer till att finna och välja ut material som komplement till undervisningen inom livsfrågor. Vidare visar även studiens resultat att valet av läromedel ger elever och lärare olika förutsättningar att arbeta med livsfrågor. Dessutom tar läromedlen upp olika typer av livsfrågor ur mycket skilda perspektiv. / The purpose of this study is to investigate which possibilities teaching materials in religious education give teachers to teach about life issues in accordance to the curriculum, Lgr 11. Furthermore, the purpose of this study is to investigate to what extent life issues are addressed in the selected teaching materials and what types of life issues that are addressed in these. By conducting an analysis of teaching material based on a qualitative content analysis, three different teaching material in the field of religious education were examined. The study's results show that the teaching materials that currently are available in religious education for grades 4–6 largely have the central content written in the subject's syllabus, but that they place high demands on the teachers' religious didactic competences when it comes to finding and choosing material as a complement while working with life issues. Furthermore, the study's results also show that the choice of teaching material gives students and teachers different conditions for working with life issues and that these teaching materials also address different types of life issues from very different perspectives.

Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för pedagogisk dokumentation i fritidshemmets verksamhet. Vi har använt oss en kvalitativ metod där vi genomförde intervjuer i form av semistrukturerade frågor med sex fritidslärare i två olika fritidshemsverksamheter. Resultatet har diskuterats och jämförts med tidigare forskning och med nu gällande styrdokument för fritidshem. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation spelar enavgörande roll för fritidshemmets verksamhet. Resultatet visar även att pedagogisk dokumentation synliggör pågående processer i fritidshemmets varsamhet, vilket bidrar till utveckling av den pedagogiska verksamheten, elever och fritidslärarnas arbete. Resultatet visar också att fritidslärarna utifrån sina erfarenheter bekräftar pedagogisk dokumentation som ett redskap för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Fritidslärarna upplever att den pedagogiska dokumentationen på fritidshemmet inte är helt enkelt utan det krävs engagemang och kunskap. Resultatet påvisar även att kommunens fritidshemsverksamheter har sin gemensamma pedagogiska dokumentationsform som benämns FRIPP (Fritidspedagogisk planering) och denna utgör värdefullt underlag för att följa upp fritidshemmets resultat mot de nationella målen. Studiens slutsats är därför att den pedagogiska dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som har särskild betydelse för att utveckla fritidshemmets verksamhet och uppfylla styrdokumentens mål.

Genom en skriftlig och en gestaltande del ger undersökningen inblick i hur två aktiva bildlärare och två bild lärarstudenter förhåller sig till begreppet kreativitet. Undersökningens syfte är att få mer kunskap om begreppet kreativitet, då det är ett väsentligt begrepp inom bildämnet. Jag har haft semistrukturerade intervjuer med bildlärarna och studenterna där jag ställt frågor som handlar om begreppet kreativitet. Deltagarna var ombedda att ta med sig ett alster som hen tyckte var kreativt, och sedan förklara varför. Resultatet av undersökningen gestaltas genom en egen sammanställning som jag själv har gjort, där jag använt mig av bilderna som deltagarna tog med sig till intervjun. I gestaltningen har jag tagit med citat ur intervjuerna, och även bilder som jag själv ritat under uppsatsens gång. Undersökningen visade att kreativitet beskrevs som något positivt, men också på flera olika sätt. Problemlösning och nyskapande nämndes, men när vi pratade om kalkering var inte deltagarna lika överens om det var kreativt eller inte.