Studien behandlar ämnet högläsning där syftet är att bidra med kunskap om hur förskoleklasslärare uppfattar arbetet med högläsning som ett pedagogiskt verktyg för elevers läs- och skrivutveckling. Utifrån syftet ställdes fyra forskningsfrågor: Hur beskriver förskoleklasslärare att de använder högläsning i undervisningen? Vilka hinder finns det med högläsning för elevers läs- och skrivutveckling enligt lärare i förskoleklass? Vilka möjligheter finns det med högläsning för elevers läs- och skrivutveckling enligt lärare i förskoleklass? Hur ser förskoleklasslärare på högläsning i relation till andra aktiviteter för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling?       Synen på lärande i studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Genom samspel mellan elever samt mellan elever och lärare kan kunskap utvecklas. Både kvantitativ och kvalitativ undersökning har använts genom en enkätundersökning och intervjuer. I enkäten deltog 75 lärare och i intervjuerna deltog fem lärare. I analysen av datainsamlingen användes kodning av nyckelord och tematiseringsarbete för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att förskoleklasslärare ser högläsning som ett viktigt och kompletterande pedagogiskt verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, där både möjligheter och hinder identifierades. De möjligheter som framkom var språkutveckling, läs- och skrivlust samt förståelsearbete för texter. De hinder som lärarna sade var främst anpassning till elevgruppers nivåskillnader i relation till språk, kunskap och skolmognad samt fånga elevers intresse för att skapa engagemang för högläsningen. / The study deals with the topic reading aloud where the aim is to contribute knowledge of how pre-school class teachers perceive the work of reading aloud as a pedagogical tool for pupils' reading and writing development. To achieve this purpose four research questions were used:  How do pre-school class teachers describe that they use reading aloud in teaching? What are the obstacles with reading aloud for students reading and writing development according to pre- school class teachers? What opportunities are there with reading aloud for students reading and writing development according to pre-school class teachers? How do pre-school class teachers view reading in relation to other activities to develop students' reading and writing development? In this study, the view of learning is based on the sociocultural perspective. Through interaction between pupils and between pupils and teachers knowledge can be developed. To collect data for this study, both a quantitative and a qualitative method were used. Data was collected through a survey and interviews. In the survey, 75 teachers participated, and in the interviews five teachers participated. In the analysis of the data, coding of keywords and thematic work was used to answer the study's research questions. The result shows that teachers in pre-school class view reading aloud as an important and complementary pedagogical tool for pupils reading and writing development. Furthermore, both opportunities and obstacles were identified. The opportunities were language development, desire to read and write and working with understanding texts. The obstacles that the teacher mentioned were mainly difficulties in adapting to the pupils’ level differences related to language, knowledge, school maturity and to interest as well as involve pupils in reading aloud activities.

Läsning och skrivning är förmågor som återkommer i skolans alla ämnen, inte bara i ämnet svenska. Därför är det mycket viktigt att alla elever får en god start på sin läs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krävs fler än en utvecklingsmetod. Det innebär att en pedagog som enbart bedriver läs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nå fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever får en anpassad undervisning hos specialläraren eller specialpedagogen på skolan. Detta trots att de egentligen inte har läs- och skrivsvårigheter, de har bara inte fått rätt verktyg. Svenska elever har under en tioårsperiod presterat allt sämre i olika undersökningar inom läs- och skrivutveckling, såväl i nationella som i internationella undersökningar. Detta var en av anledningarna till att vi ville fördjupa oss inom ämnet. Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur sex stycken pedagoger i årskurs 1 resonerar kring sin läs- och skrivundervisning. Vi kommer även att undersöka vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder de använder sig av, vilka faktorer de stödjer undervisningen på samt hur dessa pedagoger resonerar om individualisering. I undersökningen kommer vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att därigenom få en djup förståelse av pedagogers val av metoder kring läsutveckling.  Resultatet visar att pedagogerna i undersökningen är medvetna om fördelarna med en varierad läs- och skrivundervisning som bygger på fler än en metod. Det var däremot få som beskrev sin undervisning som varierad. Intervjupersonerna beskrev fyra faktorer som påverkar deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod: skolans påverkan, elevernas lust att lära samt erfarenhet och utbildning. De hade svårigheter att uttrycka vad de grundade sin läs- och skrivundervisning på. Faktorer som framkom var styrdokumenten och Vygotskijs teorier om lärande. Pedagogerna uttryckte att de individualiserar sin undervisning, men främst för de elever som var i behov av särskilt stöd.

Denna studie har till uppgift att undersöka hur lärare och föräldrar ser på klassbloggen som redskap i den tidiga läs- och skrivinlärningen, i syfte att visa på vilket sätt arbetet med blogg kan bidra till att uppfylla kunskapskraven i Lgr 11.   Undersökningen gjordes via webbenkäter. Dessa delades ut till åtta lärare som arbetar med elevaktiva bloggar. Dessutom besvarades enkäter av föräldrarna i tre av dessa klasser. Av studien framgår att enligt lärarna bidrar bloggen till att eleverna uppnår kunskapskraven med avseende på läsande och skrivande på ett lustfyllt sätt. Vidare upplevs det positivt att språkets struktur och nät- etikett kan behandlas i ett verklighetsbaserat sammanhang. Att publicera sina arbeten gör eleverna mer noggranna i sitt arbete eftersom det upplevs som viktigt att bli uppfattad på rätt sätt.   Klassbloggen ger eleverna goda möjligheter att utveckla digital kompetens och att använda olika slags texter och skilda medier då de uttrycker sig.    Föräldrarna värderar inte bloggen som läsinlärningsverktyg i samma utsträckning som lärarna. Föräldrarna anser däremot att kunskaper om digitala verktyg är positivt för barnen och uppskattar den insyn de får i skolvardagen genom bloggen. / Abstract The purpose of this study was to show how blogs can be used as a method in teaching reading and writing, according to teachers and parents at primary school in Sweden. The aim also was to see how blogs can contribute to implement knowledge standards for reading and writing. The study is based on surveys with eight teachers working with blogs that involve pupils. In addition, surveys were made with parents of three of these classes. The study has shown that working with blogs leads to implement knowledge standards for Swedish of the curriculum for the compulsory school. Teachers in this study find that teaching with blogs makes pupils motivated and that spelling and net-etiquette can be discussed in reality-based context. When student publish their work it makes them more critical as they wish to be understood correctly.  Blogs in education give good opportunities for pupils to develop digital competence and to use different kind of texts and media in order to express themselves. Parents do not value blogs as a way to acquire reading knowledge in the same way teachers do. On the other hand, parents find good digital competence positive for their children and they value the insight they get in daily schoolwork.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Syftet är också att undersöka hur lärare anser att digitala verktyg kan påverka elevers läs- och skrivutveckling. Genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i svenskämnet i årskurs 4–6 visar undersökningen att lärares inställning till att använda digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen är positiv överlag och framför allt gäller det i skrivundervisningen. Enligt informanterna motiveras eleverna till skrivandet och till att bearbeta sina texter när det görs genom digitala verktyg. Samtidigt finns det också enligt informanterna vissa negativa aspekter med användningen av digitala verktyg såsom att handstilen försämras och att digitala verktyg kan leda till onödig distraktion av olika hemsidor. Sammanfattningsvis visar studien att de intervjuade lärarna inte anser att digitala verktyg. / The aim of this study is to examine teachers’ attitudes towards the use of digital tools in the teaching of reading and writing. The aim is also to find out how teachers perceive the impact of digital tools on pupils’ development in reading and writing. Based on semi-structured interviews with teachers teaching Swedish in year 4-6, the study finds that teachers’ attitudes towards digital tools is positive overall, especially in relation to the teaching of writing. According to the informants, digital tools provide motivation for pupils to write and rework their texts. However, the informants also addressed certain negative aspects of the use of digital tools, such as possible deterioration in pupils’ handwriting and unnecessary distraction of different web pages. To sum up, the study shows that the interviewed teachers do not think that digital tools alone, have any great effect on pupils’ development in reading and writing. Rather, the teachers believe that a varied approach to teaching is necessary and that digital tools can be useful in such an approach.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.

Syftet med arbetet är att undersöka hur språk- och skrivsvårigheter kan påverka ett ämne som SO då detta ämne lägger stor fokus på innehållet. Det är svårt att lära sig och förstå ett innehåll i en text om du måste lägga största fokuset på att ens kunna läsa texten. För att komma fram till ett resultat har vi valt ut artiklar och använt oss av äldre forskning utifrån dem. Vi har valt ut 8 forskningsartiklar samt avhandlingar och böcker som vi arbetat med. Vi har använt oss av både internationell forskning samt svensk forskning i våra valda artiklar.

Denna studie syftar till att undersöka hur digitala verktyg kan användas som stöd för elever med svenska som andraspråk i deras skrivutveckling. För att förstå hur lärare arbetar med verktygen för att stötta elever och vilka faktorer som påverkar detta behövs det få svar på olika frågor. Studien undersöker vilka möjligheter och utmaningar det finns med användandet av det digitala verktyget, lärares beskrivning av användandet med digitala verktyg och hur lärares digitala kompetens påverkar användandet.  Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i ramfaktorteorin och teoretiska begrepp från det sociokulturella perspektivet om den proximala utvecklingszonen och scaffolding. För att uppfylla syftet med studien har en kvalitativ datasamlingsmetod genomförts i form av intervjuer. Fem intervjuer med sex olika lärare genomfördes för att få svar på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar på att respondenterna uttrycker att de digitala verktygen är en positiv faktor för att utveckla elever med svenska som andraspråk i deras skrivutveckling. Det huvudsakliga resultatet i studien var de olika funktionerna med verktygen som ansågs som en givande möjlighet. Digitala verktygets korrigeringsfunktioner, talsyntes och översättning ligger till grund för elevers skrivutveckling. Utmaningar med digitala verktyget berörs också i studiens resultat. Arbetet med verktygen ger krav på lärare och deras digitala kompetens för att använda verktygen på ett effektivt sätt. Studiens metod och resultat diskuteras slutligen i samband med teori och syfte. / This study aims to investigate how digital tools can be used to support pupils with Swedish as a second language in their writing development. To understand how teachers work with digital tools to support pupils and what factors influence this, it is necessary to get answers to various questions. The study investigates what opportunities and challenges there are with the use of the digital tool, teachers’ descriptions of the use of digital tools and how teachers’ digital competence affects their use. The study’s theoretical standpoint is based on the framework factor theory and theoretical concepts from the sociocultural perspective on the proximal development zone and scaffolding. To fulfill the purpose of the study, a qualitative data collection method was conducted in form of interviews. Five interviews with six different teachers were implemented to get answers to the study’s questions. The result of the study show that the respondents express that the digital tools are a positive factor for developing student with Swedish as a second language in their writing development. The main result of the study was different functions with the tool which was considered a rewarding opportunity. The digital tool’s correction functions, speech synthesis and translation form the basis for pupils writing development. Working with the tools places demands on teachers and their digital skills to use the tools effectively. The study’s method and results are finally discussed in connection with theory and purpose.

The purpose of this study is to investigate task types in learning materials for Swedish in school year 3. The research questions are: 1. Which types of assignments for reading and writing tasks are included in the learning materials? 2. What are the purposes of the reading and writing tasks in the learning materials? 3. How do the tasks in reading and writing assignments relate to High Literacy? The study is limited to three learning materials, each consisting of a workbook and a textbook. A total of 1032 assignments have been examined. The theoretical framework consists of Bakken and Andersson-Bakken ́s (2016) division of task types, Gee ́s (2007; 2015) theories about literacy as social practice, Ivanič ́s Pedagogical Framework for Writing and Langer ́s (2001; 2017) theories about kinds of reading and High Literacy. The results of the study show that closed reading tasks for fiction texts are common, while open reading tasks for non-fiction texts are few. Narrative, open tasks dominate the writing assignments. Reading and writing tasks to practice skills are common, while reading and writing tasks that involve social interaction are rare. Reading and writing tasks that train critical thinking are extremely rare. Several data points to opportunities for learning materials to support learners towards High Literacy within their zone of proximal development. Didactic implications are that future learning materials have the potential to convey reading and writing as multimodal, social activities, where skill training is integrated with holistic deep learning through a variety of functional contexts. / Syftet med studien är att undersöka uppgiftstyper i tre läromedel i svenska för årskurs 3. Forskningsfrågorna lyder: 1. Vilka uppgiftstyper för läs- respektive skrivuppgifter ingår i läromedlen? 2. Vilka syften har läs- respektive skrivuppgifterna i läromedlen? 3. Hur förhåller sig läs- och skrivuppgifterna till High Literacy? Materialet avgränsas till läromedlens arbetsböcker och läseböcker. Sammanlagt har 1032 läromedelsuppgifter undersökts. Studiens teoretiska inramning är Bakken och Andersson-Bakkens (2016) indelning av uppgiftstyper, Gees (2007, 2015) teorier om litteracitet som social praktik, Ivaničs (2004) skrivpedagogiska ramverk samt Langers (2001; 2017) teorier om läsarter och High Literacy. Resultaten visar att slutna läsuppgifter till skönlitterära texter är vanliga, medan öppna läsuppgifter till sakprosa är få. Öppna skrivuppgifter med narrativ skrivart dominerar skrivandet. Uppgifter som tränar färdigheter är vanliga, medan uppgifter som rymmer socialt textarbete är sällsynta. Uppgifter som tränar kritiskt tänkande är ytterst ovanliga. Flera uppgifter visar på möjligheter för läromedel att stötta inlärare mot High Literacy och deras närmaste utvecklingszon för lärande. Didaktiska implikationer är att framtida läromedel har potential att i högre grad förmedla läsande och skrivande som multimodala, sociala aktiviteter, där färdighetsträning integreras i större helheter och funktionella sammanhang.

<p>Stavning handlar ej enbart om att stava rätt! Att lära sig stava kan vara en hjälp i en individs läs- och skrivutveckling. Genom att lära sig stava kan det bli lättare att lära sig läsa, samtidigt som läsningen kan bidra till att lära sig stava. Genom att skriva kan en elev lära sig stava bättre samtidigt som goda stavningskunskaper kan skapa en känsla av trygghet och säkerhet i skriftspråket som gör att han/hon vill skriva. Syftet med studien är att ta reda på när, hur och varför lärare arbetar med stavning i de tidiga skolåren och att skapa en överblick över olika synsätt på stavning samt hur dessa kan påverka undervisningen. Studien tar upp stavning ur olika perspektiv, från det teoretiska till det praktiska samt hur elever uppfattar stavning. Studien har en tvärsnittsdesign med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Datainsamlingsmetoder som använts har bestått av intervjuer, enkätförfrågningar samt dokumentstudier. Studien har visat att synen på stavning delvis har förändrats de senaste decennierna. Gemensamt för lärare och elever är att det är viktigt att kunna stava rätt. Skillnader mellan lärarna framkom genom att de har olika syn på hur den bästa vägen till korrekt stavning går. Trots dessa skillnader har eleverna väldigt lika uppfattningar i synen på stavning. Dessutom har studien visat ett samband mellan lärares arbetssätt, deras respektive lärarutbildning och styrdokumenten för grundskolan. Synen på stavning har förändrats både inom styrdokument samt lärarutbildning. Gemensamt för lärarna är att de verkar behålla grunden de får med sig från sin utbildning. Äldre lärare fick enligt vår studie lära sig mer om metoder för stavning medan detta uteblivit hos de yngre lärarna. I studien har också berörts vilka konsekvenser lärares olika syn på hur de bäst lär elever stava kan få för det praktiska arbetet och eleverna. Nyckelord stavning, stavningsutveckling, stavfel, stavningsundervisning, läs- och skrivutveckling, läsning, skrivning, styrdokument, lärarutbildning, elevers tankar</p><p>Spelling involves more than spelling correctly! Learning to spell could be useful for an individual’s reading and writing development. The ability to spell could facilitate learning to read, as well as reading could facilitate learning to spell. By writing children become better spellers, at the same time as good spelling ability can create a feeling of confidence in written language that impels children’s will to write. The purpose with our study is to investigate when, how and why teachers work with spelling in the early grades. Different views on spelling and how these can effect the teaching are also examined. Our study includes spelling in different perspectives, from the theoretical to the practical and also pupils’ thoughts on spelling. The study has a cross-sectional design with both qualitative and quantitative parts. The methods that have been used are interviews, questionnaire and document studies. The study has shown that the views on spelling have changed the last decades. The ability to spell correctly is considered to be important by both teachers and pupils. The teachers have different views on what the best way of learning correct spelling looks like. Despite these differences their pupils share common views. This study has also shown a connection between ways of teaching, different periods within the Swedish teachers’ education system and curriculum standards for compulsory grades. The views on spelling have changed both within curriculum standards and teachers education. The teachers seem to keep the foundation from their education. The older teachers learned, according to our study, more teaching methods in relation to spelling while this was not the case regarding the younger teachers. This study has also shown what consequences different views on spelling and teaching techniques may lead to when learning pupils to spell. Keywords spelling, spelling development, spelling mistakes, teaching spelling, reading and writing development, reading, writing, curriculum standards, teacher education, pupils’ thoughts</p>

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling.</p><p>Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull.</p> / <p>The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement.</p><p>The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.</p>