Den här studien har undersökt vad fyra elever i årskurs 3 och fem undervisande lärare i ämnet svenska anser påverkar elevers lust att läsa i svenskundervisningen. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av Aidan Chambers teori Läsandets cirkel och Kathleen McCormicks teori Generella och litterära repertoarer för att svara på studiens syfte. Enligt kursplanen för svenska ska eleverna utveckla ett intresse för läsning. Lärare står inför ett komplext uppdrag i att både lära eleverna att läsa, mäta deras kunskaper och samtidigt väcka deras intresse för läsning. Det har de senaste åren larmats i media att elevers läsförmåga och intresse sjunker år efter år vilket får negativa konsekvenser i samtliga ämnen. Arbetet synliggör att eleverna tycker om att läsa tyst i undervisningen men att det finns många faktorer som påverkar läslusten. Resultaten visar att lärare har svårt att skapa tid i undervisningen där eleverna enbart läser för nöjes skull. Det visar sig även att eleverna har svårt att hitta böcker som passar deras läsförmåga och intresse och att de behöver mer stöd av vuxna i valet av litteratur. Resultaten visar även att elever kommer med olika förutsättningar till skolan, i synnerhet svårigheter med läsutvecklingen men även att de bär med sig synen på att litteratur är tråkigt vilket blir viktigt i skolan att motverka. De viktigaste implikationerna för att väcka läslust är tid till läsning, läsmiljön, vuxenstöd och valet av litteratur enligt fynden i den här studien.

Regeringens beslut om tidiga stödinsatser samt läsa-skriva-räkna-garantin ställer krav på den undervisning som bedrivs i grundskolans lägre årskurser och i förskoleklass. Att bedriva läsundervisning som grundas på evidensbaserade metoder, som lär eleverna att läsa är en central del. Tidigare forskning visar att den fonologiska medvetenheten är betydelsefull för att uppnå en automatiserad nivå av läsning. Vidare ger forskning om undervisning och lärande en bild av att multisensoriska arbetssätt är gynnsamma för erövrandet av fonologisk medvetenhet. Ett material som används i svensk skola är Läsinlärning i 7 steg (Örtendahl, 2008). I materialets två första steg ges möjlighet att strukturerat träna förmågan att göra kopplingar mellan fonem och grafem. Materialet har dock inte tidigare prövats i vetenskaplig kontext. Studien syftade därför till att bidra med kunskap om vilken effekt en interventionsperiod med det multisensoriska materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder, hade på 16 förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet. Studiens metod var en kvasiexperimentell forskningsdesign, med en experimentgrupp (n=16) och en jämförelsegrupp (n=16). Genom 15 interventionstillfällen, med fokus på ljudsegmentering och ljudsyntes har majoriteten av förskoleklasseleverna i experimentgruppen visat positiv effekt avseende fonologisk medvetenhet efter interventionsperioden. Studiens resultat har analyserats utifrån den fonologiska utvecklingstrappan (Schuele & Boudreau, 2008) vilken tar sin utgångspunkt i modellen The Simple View of Reading (Gough & Tunmer, 1986). Att organisera tidiga insatser i grupp, med materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder verkar medföra att fler elever får möjlighet, att i årskurs 1, ta del av den första formella läsinlärningen. En specialpedagogisk implikation bör således bli att färre elever är i behov av särskilt stöd under sin fortsatta skolgång.

Svenskan och framför allt läsning har en central roll i vårt samhälle. Trots läsfrämjande arbete visar PISA och PIRLS mätningar att svenska elevers läsattityder och läsförmåga under de senaste åren har försämrats. I skolan används begreppet “läslust” i många olika sammanhang för att belysa läsning och arbeta läsfrämjande. Dock är det inte alltid självklart vad som menas med “läslust” då begreppet saknar en definition. Utgångspunkten för kunskapsöversikten tas därför i de mer specifika begreppen läsmotivation och läsattityd samt vilka faktorer som påverkar dessa. Därtill syftar kunskapsöversikten till att undersöka hur “läslust” går att förstås i relation till forskningen. Två forskningsfrågor har därför formulerats på följande vis: Vad säger forskningen om faktorer som påverkar elevers läsmotivation och läsattityd? Samt hur kan begreppet “läslust” förstås i relation till forskningen? Genom systematiska sökprocesser i två olika databaser valdes 10 vetenskapliga artiklar ut för noggrann granskning och kartläggning. Samtliga artiklar som ingår i kunskapsöversikten är genomförda i OECD-länder där PIRLS och PISA-undersökningar utförs. Efter tematiseringen av artiklarnas resultat framkommer det att “läslust” inte har någon specifik definition utan att det kan förklaras utifrån olika faktorer så som inre och yttre läsmotivation, läsmaterial, vårdnadshavare och lärares påverkan.

Syftet med den här studien är att få en bild av svensklärares syn på högläsning som ett didaktiskt verktyg för äldre elever. Genom en kvantitativ enkätundersökning med stort kvalitativt fokus gav 100 svensklärare sin syn på högläsning av skönlitteratur som en metod i undervisningen. Resultatet visar att svensklärare ställer sig positiva till högläsning för elever i årskurs 7–9 och att det finns fyra bakomliggande argument till anledningen. Svensklärarna menar att högläsningen väcker elevernas läslust, fungerar som ett kompensatoriskt verktyg, är ett bra sätt för modellering av lässtrategier samt att det bidrar till en känsla av gemenskap. Med hjälp av transaktionsteorin kan dessa bakomliggande argument klassas som lika delar estetiska som efferenta läspositioner. Resultatet kan också ur ett sociokulturellt perspektiv anses ha ett stort fokus på det gemensamma lärandet där utveckling sker i samspel med andra. Resultatet visar även att de svensklärare som är mest positiva till högläsning som ett didaktiskt verktyg är de med kortast erfarenhet av yrket. Vidare visar undersökningens resultat att de argument som framkommer mot högläsning är att det hämmade elevernas egen lästräning och att det är tidskrävande i en redan stressad undervisning. Dessa argument kan enligt transaktionsteorin klassas som efferenta och således framstår inga argument mot högläsning för äldre elever som grundade i oro för elevernas estetiska läsning.

Läsförståelse är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskapsutbyten, personlig utveckling, självständighet och deltagande i samhället. Att utveckla denna färdighet hos elever i lågstadiet kan vara en komplex och utmanande process för lärare. Denna studie syftar till att undersöka klasslärares perspektiv på de specifika utmaningar som elever i årskurs 1–3 möter under sin läsförståelseutveckling. Fokus ligger på svårigheter inom språkförståelse och exkluderar avkodningssvårigheter och språkstörningar. Studien utforskar hur dessa svårigheter identifieras samt vilka åtgärder och strategier lärarna använder för att underlätta för eleverna att förstå textens innehåll. Den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer användes, där sju klasslärare och en speciallärare från olika skolor och geografiska områden deltog. Data bearbetades och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att de vanligaste svårigheterna är begränsade ordförråd, bristande begreppsförståelse och svaga metakognitiva förmågor. Resultatet avslöjar även att det finns flera strategier att identifiera läsförståelsesvårigheter samt undervisningsmodeller som kan främja elevernas läsförståelse. Slutsatsen indikerar att valet av undervisningsmetod är utmanande för lärarna och bör anpassas efter de specifika förmågor som lärare vill utveckla hos elever.

The aim of this Master´s thesis is to examine how public library managers reflect on readers´ advisory and promotion of adult literature, and how they view and discuss the governmental proposition Läsa för livet (prop. 2013/14:3). Questions posed in this study are: What matters do public library managers think fiction have on adults? How do public library managers reflect on promotion of adult literature? What are public library managers´ views on the governmental proposition Läsa för livet and how it will affect the public library?The theoretical starting-points used in this study are views on literature by Magnus Persson and Gitte Balling, and views on literature promotion by Rasmus Grøn. Method chosen was semi-structured interviews with six library managers in public libraries. This empirical material was analyzed according to the questions above. The results show strong emphasis on patron acquisition in collection management and literary promotion, according to the respondents in this study. It also shows their lack of high expectations of the governmental proposition Läsa för livet. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

I denna intervjustudie får sju lärare berätta om hur de läsundervisar sina elever på mellanstadiet. Ämnet har valts för att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning i praktiken. Lärarna som tillfrågats läsundervisar genom högläsning och tyst läsning, läsgrupper och läsloggar om och i läsförståelse, lästeknik, språk och ordförråd och motiverar till läsning, inte bara i svenskämnet utan i alla ämnen. Studien visar att lärarna medvetet och omedvetet använder undervisningssätt som är väl förankrade i aktuell läsforskning. Lärarna i studien uttrycker en oro för att inte kunna hjälpa eleverna att välja rätt böcker, och en önskan om att ha mer tid för läsning, och att fler lärare lade mer tid på att arbeta med texterna före, under och efter läsningen. Studien visar också att lärarna inte alltid är helt medvetna om den fulla vidden av sitt läsundervisningsarbete, och att denna omedvetenhet kan bidra till att arbetet med läsundervisningen är mindre tydligt och synligt för elever i årskurs 4–6.

<p>Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ”läsa, skriva, räkna” år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen. Vidare framkom att skolorna bland annat använt pengarna på olika sätt; till intensivt individuellt stöd, till undervisning i små grupper och till kompensatoriska hjälpmedel.  En slutsats som dragits av detta är att dessa riktade pengar har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen av barn i skolår 1-3 med behov av extra stöd i svenska eller matematik.</p>

Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ”läsa, skriva, räkna” år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen. Vidare framkom att skolorna bland annat använt pengarna på olika sätt; till intensivt individuellt stöd, till undervisning i små grupper och till kompensatoriska hjälpmedel.  En slutsats som dragits av detta är att dessa riktade pengar har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen av barn i skolår 1-3 med behov av extra stöd i svenska eller matematik.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom huvudområdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textläsning och textarbete i en årskurs tre utifrån filmen Min granne Totoro. Filmen är en animefilm som kan placeras inom populärkulturgenren. Lärarens val av text var tänkt att bidra till att vidga såväl elevernas textvärldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte är att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehåll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och på vilka olika sätt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och även på vilka sätt och när eleverna utvecklar sitt språk och uttrycker förståelse av den egna identiteten och sin omvärld under textarbetet. Dessutom har studien som syfte att undersöka hur eleverna förhåller sig till en läsgemenskap med film som pedagogiskt redskap. Undersökningen har en kvalitativ metodansats och genomförs som lärarforskning i den lågstadieklass där författaren själv undervisar. Filmen tas emot positivt av eleverna och i analysen av deras skrivna och talade texter blir det tydligt att de är intresserade, engagerade och aktivt tar del av varandras tankar och förståelse. Analysen av det empiriska materialet visar även att en rad olika reflektioner, tolkningar och kunskaper kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, samt bilder. En slutsats som dras är att i elevernas tolkning och förståelse av texten, är samtal, text och bild tillsammans viktiga för att öka deras förmåga att skapa sig nya föreställningsvärldar. Då kan texten tala till och med dem i ett meningsskapande samspel.