Detta examensarbete belyser vikten av att barn kommer i kontakt med val av böcker inom förskolan. Syftet med studien är att studera hur barn reflekterar kring böcker, vilka faktorer som påverkar deras bokval samt belysa om och hur läsaren och hemmets läsvanor påverkar barns sätt i att uttrycka sig kring böcker. Idag innebär förskolan stora barngrupper för både förskollärare, föräldrar och barn. Detta medför att det blir allt svårare att tillgodose det enskilda barnet i en allt mer växande verksamhet. Idag finns det liten möjlighet för förskollärare att tillgodose samtliga barns intressen även om kraven finns enligt nationella styrdokument. Därför finns det ett intresse i att erhålla kunskaper om hur förskollärare kan anpassa delar av verksamheten i den mån det går efter det individuella barnet när möjligheten väl dyker upp. Ett sätt att anpassa verksamheten till det enskilda barnet är genom att läsa för barnen samt låta dem göra valet av böcker. Studien har genomförts genom intervjuer med barn i femårsåldern, två pojkar och tre flickor. Resultatet visar att tydliga könsskillnader finns gällande val av bokgenre, samt att barn i stor utsträckning har en djup förståelse kring böcker. Det framgår även att barn redan vid denna ålder uttrycker en förståelse för hur beroende de är av att vuxna läser för dem. Studien belyser ett tydligt mönster av hur läsvanorna i hemmet ser ut samt visar skillnader gällande vem som barnet helst ser läser för honom/henne.

Avsikten med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur elevers läsvanor på fritiden påverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförståelse och språkbehandling. En grupp om 75 elever i år 8 fick skriftligt redogöra för sina läsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga ämnena. De ombads även förklara några vetenskapliga begrepp och sätta de naturvetenskapliga ämnenas svårighetsgrad i förhållande till övriga ämnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena. Undersökningen visar en varierande kvalitet beträffande elevernas skriftspråk utan egentlig koppling till läsvanor. En majoritet har svårt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte läser alls eller endast seriemagasin har dock till övervägande delen svaga prestationer i undersökningen och låga betyg, medan kopplingen är tydlig mellan goda läsvanor och höga betyg. I fråga om begreppsförståelse och språkbehandling tycks det inte spela så stor roll om eleven läser ofta eller ibland. Den tyngst vägande förutsättningen verkar istället vara intresse. / The purpose of this diploma work is to investigate how leisure time reading habits of students affect their grades, understanding of concepts of science and language handling. A group of 75 pupils in the 8th grade gave written answers to questions about their reading habits and presumed autumn grades in the subjects Swedish and Science. They were also asked to explain some scientific concepts, compare the difficulty level of science to that of other school subjects and rate their interest in science The survey shows a variation in writing skills that has no actual connection to reading habits. The majority fails to explain the given concepts even from an everyday point of view. Students who don’t read at all or only read comic books achieves poor results in the survey as well as low grades and students who read every day achieves high grades. In the matter of understanding of concepts of science and language handling it doesn’t seem to matter whether a student is reading every day or more seldom. It appears that the most important factor in this case is the student’s interest in science.

Abstract This study is based on my work as a secondary school teacher of literature and the Swedish language and rooted in my interest in developing knowledge about the importance of teaching literature in order to both cultivate young people’s reading habits and their view of themselves as readers. The more concrete purpose of this study is to examine a reading project that focuses on theories of literary perception and teaching literature. I examine four pupils who, in 2003, participated in the reading project as readers and compare this description with their view of themselves as readers seven years later. I complete the study by examining how they discuss reading and the teaching of literature. The method is qualitative and the empirics include materiel collected in two different time periods: first in 2003, in a class I taught in a secondary school; and second in 2010, when I examined four of the former pupils who participated in the project from 2003. The material contains documentation of the reading project, teacher’s notes and observations during the reading project, transcribed recordings of interviews, the pupils’ written reading logs and written inquiries about reading habits. The study shows a variety in literary perception among the pupils and attitudes towards reading. The study also shows that enlightened teaching can contribute to pupils’ motivation to read literature. One of the didactic challenges concerning these findings is that the teacher — before planning and executing the lesson — should be aware of the pupils’ reading habits and attitudes towards reading in order to be able to adjust the teaching process to the pupils’ conditions. The teacher should also be aware of the societal context of which pupils are a part and try to integrate the use of media other than literature. Finally, the teacher should be both skillful at utilizing different literature teaching methods and at choosing literature.

Abstract The purpose of this work is to try to find out how young people's reading habits among students look at different types of secondary school, ie. both theoretical and practical, and what factors might encourage them to read more. My questions have been; do young people read today? Is there any difference between city, gender or program? What can a teacher do to inspire young people to read more?   I have made a questionnaire survey among different students at two different high schools in Skaraborg. The first school is a high school located in a medium sized town, where I made inquiries to the scientific program, social program, Business and Administration Program and the Electricity Program. The other school is Gymnasium 2 in a slightly smaller town, where I have given the questionnaires to the natural and apprenticeship program, children and Recreation program and electricity, vehicles and Handicraft program. No failure has occurred in addition to those students who were not in place at the distribution of the questionnaire. When you look at the results of all students from both schools, the majority reads and only a few do not read. The genre that is most popular among high school youth are fantasy and motivation to read are good books and because it is fun. The high school students that don't read is because they do not have time to read and that they would start to read if they got a good book. Tips for teachers who is given the most are the students should be allowed to choose books themselves. / Sammanfattning Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på hur ungdomars läsvanor ser ut bland elever på olika typer av gymnasieprogram, dvs. både teoretiska och praktiska, samt vilka faktorer som kan stimulera dem till att läsa mera. Mina frågeställningar har varit; läser ungdomar idag? Finns det någon skillnad mellan stad, kön, program eller ålder? Vad kan man som lärare göra för att inspirera ungdomar till att läsa mer?   Jag har gjort en enkät undersökning bland olika elever på två olika gymnasieskolor i Skaraborg. Den första skolan är Gymnasium 1 som ligger i en medelstor stad, där jag gett enkäter till naturvetenskapligaprogrammet, samhällsvetenskapligaprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet och elprogrammet. Den andra skolan är Gymnasium 2 i en något mindre stad, där har jag gett enkäter till natur- och lärlingsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet och el-, fordon- och hantverksprogrammet. Inga bortfall har förekommit förutom de elever som inte varit på plats vid utdelning av enkäten.   När man tittar på resultatet på alla elever från båda skolorna, så läser de flesta och endast några få läser inte. Genren som är populärast bland gymnasieungdomarna är fantasy och motivationen till att läsa är bra böcker och för att det är roligt. Att gymnasieungdomarna inte läser beror på att de inte har tid att läsa och att de skulle börja läsa om de fick en bra bok. Tips till lärare som flest har gett är eleverna ska få välja böcker själva.

Denna uppsats baseras på en enkätundersökning bland elever i årskurs 2 i gymnasiet. Den syftar till att undersöka om det finns skillnader i läsvanor och attityder till läsning när det gäller kön, klass och etnicitet. Undersökningen kommer fram till att de stora skillnaderna finns mellan könen. Flickor är mer positivt inställda till läsning än vad pojkar är och de läser mer. Drygt 85 procent av flickorna svarade att de tycker om att läsa, medan endast 47 procent av pojkarna har samma inställning. 70 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna angav att de inte läser på fritiden. Mer än dubbelt så många flickor som pojkar läser fler än sju böcker per år. Möjliga förklaringar till detta är att det saknas attraktiv litteratur för tonårspojkar, att pojkar finner det svårt att läsa, och att det anses omanligt att läsa. Även klass spelar roll. Den grupp av elever i denna undersökning som läser allra minst är pojkar med lågutbildade föräldrar som går ett yrkesförberedande program. Däremot visar inte undersökningen någon entydig bild av läsvanor när det gäller etnisk bakgrund. En slutsats som kan dras om elever som har ett annat ursprung än svenskt är att de utnyttjar biblioteket mer än andra.

Detta arbete har som syfte att undersöka gymnasieungdomars läsintresse och vilken inställning de har till skolans litteraturundervisning. Vidare studeras deras läsvanor under gymnasietiden för att se om någon förändring sker och vilka faktorer som i så fall påverkar en förändring. De metoder som har använts är en enkätundersökning samt intervjuer. 116 elever i årskurs 1-3 på två studieförberedande program, NV och SP, besvarade en enkät. Därefter intervjuades 8 elever om sin inställning till läsning av skönlitteratur och om sina läsvanorna. Enligt forskning som gjorts under åren är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är och samma resultat framgår även av min undersökning. Den här studien visar dessutom att många elever läser mindre under skoltiden på gymnasiet därför att skolarbetet kräver en större arbetsinsats och tar mer tid. Den visar också att de elever som redan har ett läsintresse behåller det och tänker sig att återuppta det efter gymnasietiden. Vissa elever visade svagt intresse redan när de började årskurs 1 och för en del av dem ändras inte inställningen efter den undervisning i litteratur som sker i svenska A och B. Andra anser att undervisningen stimulerat dem att välja litteratur de annars inte skulle ha valt.

Sammandrag Studiens syfte har varit att undersöka vilka attityder pojkar som läser svenska som andraspråk på högstadiet i årskurs 9 har till skönlitterär läsning. Metoderna för att samla in data har varit intervjuer och enkätundersökningar med fem pojkar. PISA-studien från 2009 delade in läsengagemang i fyra kategorier. Denna indelning har legat till grund för analysen: intresse för läsning, självbestämmande och läsning, tal om läsning och läsvanor med fokus på motivation och attityder till läsning. Av det analysmaterial som samlades in gick det att utläsa att pojkarna har en låg inre motivation beträffande läsning, vilket beror på att de upplever att de ofta inte själva får bestämma över när, var och hur de ska läsa. De tycker inte heller om att prata med sina vänner om läsning av skönlitterära texter. Fyra av fem informanter säger att de aldrig läser för nöjes skull utan bara när de är tvungna till det i skolan. I intervjuerna är ordet tråkigt frekvent återkommande hos samtliga informanter. Undersökningen visar att de inte får den hjälp de behöver för att välja böcker som intresserar dem och därför väljs ofta tunna böcker istället för sådana med ett intressant innehåll.

Uppsatsen är en undersökning om huruvida elever lättare förstår betydelsen av ord som de möter i textsammanhang jämfört med fristående ord. Syftet är även att undersöka olika bakgrundsvariabler för att se om dessa är bidragande faktorer för elevernas ordförståelse. Undersökningen behandlar även klasslärares uppfattning om ordförståelse och deras arbetsmetoder för undervisning om ordförståelse. För att besvara dessa frågor utfördes två ordförståelseprov, en enkät och intervjuer med lärarna i tre klasser i årskurs 5 och 6. Ordförståelseproven innehåller samma ord men orden förekommer fristående i det första provet och i textsammanhang i det andra. Proven har flervalsalternativ där eleven ska välja synonym till det ord som testas. Det första provet innehåller även en enkät där bakgrundsvariablerna läsvanor, kön och språkbakgrund undersöks. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av innehållsanalys och teorin om det subjektiva. Undersökningen utgår från Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet samt Josephsons teori om ordförståelse. Resultatet visar att eleverna påvisar bättre ordförståelse när ord förekommer i textsammanhang. Flickor har i båda ordförståelseproven högre medelvärde än pojkarna. Pojkarnas resultat visar dock på en markant skillnad i medelvärde när orden som testas förekommer i textsammanhang. Det syns även en skillnad på elevernas svarsalternativ som kopplas till deras läsförståelse. Bakgrundsvariabeln läsvanor visar att elever som läser mer än två timmar i veckan visar på högst resultat på ordförståelseprovet, bortsett från flickor som inte läser någonting som har högst medelvärde av alla. Elever som har läst svenska som andraspråk eller talar svenska och ett till språk hemma påvisar lägst resultat i ordförståelseprov 1 men de har störst poängökning när ord förekommer i textsammanhang.

Eftersom ungdomars läsvanor har ändrats över tid har vi valt att undersöka hur lärare talar om det läsfrämjande arbetet i skolan samt vilka faktorer som påverkar arbetet. Syftet med vårt examensarbete är att utveckla förståelsen för hur svensklärare ser på det läsfrämjande arbetet i grundskolan. För att få en djupare förståelse för svensklärares subjektiva upplevelser av och attityder till det läsfrämjande arbetet i skolan har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med en fenomenologisk ansats. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat ihop ett empiriskt material som vi sedan har transkriberat och analyserat tematiskt. Det empiriska materialet har delats in i olika teman och analyserats med hjälp av ett didaktiskt forskningsperspektiv som har fungerat som en teoretisk utgångspunkt. De teman som vi tog fram genom den tematiska analysen var det läsfrämjande arbetet, samarbete samt utvecklingsmöjligheter. Resultatet visar att svensklärare anser att det läsfrämjande arbetet är viktigt och något de redan arbetar aktivt med att utveckla. De är också överens om att det finns hinder i form av begränsningar på grund av ramfaktorer. Informanterna menar även att det finns utvecklingsmöjligheter i form av samtal och diskussioner där alla inom organisationen deltar för att utveckla samarbetet och samstämmigheten. Med mer kommunikation mellan alla parter i verksamheten skapas förutsättningar för att kontinuerligt utveckla det läsfrämjande arbetet.

Over the last few years, the reading of fiction by young people in Sweden has declined, and the comprehension of what they read has decreased. The purpose of this thesis is to increase the knowledge of how young people view their reading and their opinions on how schools and libraries can enhance students’ desire to read. The problem is targeting how schools and libraries can enhance the students’ desire to read, as well as what the students themselves consider competitors to their reading.  The research is based upon five qualitative, semi-structured interviews with five upper secondary school students (Gymnasium in Sweden). Hermeneutics is used as a theoretical foundation as well as a tool for analysing the empirics. Three of the five informants are avid readers, whereas two hardly ever read in their spare time.  The results of this study show that students generally have a relatively negative attitude towards required reading in school, whilst the attitude to the casual environment in the library is more positive. At the same time, they see potential for reading in school. Students’ motivation to read may increase if schools give students the possibility to choose their own fiction, give them the option to discuss literature before choosing and individually oriented book tips. For readers, the competition to reading is schoolwork and extracurricular activities but for non-readers, it is not lack of time but lack of motivation that make them choose not to read.