Lärare möter ständigt utmaningar i alla dess former, som lärare i svenskämnet är en utmaning att motivera elever till att läsa skönlitteratur. Jag har genom årens gång blivit uppmärksam på att dagens ungdomar läser i allt mindre utsträckning och de tycks ha tappat motivationen till läsning av skönlitteratur. Denna nedåtgående trend är något jag vill vara en del av att vända, men för att kunna förändra något måste man förstå hur det verkligen ser ut i klassrummet, bland eleverna och hur eleverna själva uppfattar detta. Därför har jag valt att undersöka just högstadieelevers läsvanor, attityder och hur de arbetar med skönlitteratur. Jag har använt mig av både enkäter och fokusgrupper för att komma fram till mitt resultat som visar att det kräver mycket av läraren för att eleverna ska finna läsning av skönlitteratur meningsfull. / Teachers constantly face challenges in all their forms, as teachers in the Swedish subject is a challenge to motivate students to read fiction. Over the years, I have become aware that today's young people are reading to an ever lesser extent and they seem to have lost the motivation to read fiction. This downward trend is something I want to be a part of reversing, but in order to be able to change something, you have to understand what it really looks like in the classroom, among the students and how the students themselves perceive this. That is why I have chosen to examine high school students' reading habits, attitudes and how they work with fiction. I have used both questionnaires and focus groups to arrive at my result which shows that it takes a lot of the teacher for the students to find reading fiction meaningful.

Syftet med den här undersökningen att få en inblick i hur lärare och skolbibliotekarier arbetar när de undervisar i läsförståelse samt att undersöka de didaktiska val de gör för att elever i årskurs 4-6, läsintresse och läsförståelse ska öka. För att undersöka detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med lärare och skolbibliotekarier i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att det är viktigt att låta eleverna välja sina egna böcker, arbeta med läslustfrämjande aktiviteter, diskutera det lästa och blanda högläsning med tystläsning.

Den livsviktiga läsningen - Hur väcker vi elevernas läslust i en digitaliserad värld, är en undersökning grundad i den ökade digitaliseringen och sjunkande läslusten bland dagens elever. Det valda undersökningsområdet bottnar i det faktum att dagens skolungdomar har en generellt negativ attityd till läsning och brister i läsförståelse. Läskunskap är viktig inom alla skolans ämnen i syfte att tillägna sig de kunskaper samhället efterfrågar och kräver. Kunskap att läsa är också viktigt utanför skolans värld och för att fungera som en aktiv medborgare i vårt demokratiska samhälle krävs grundläggande läskunskaper. I syfte att få både ett lärar- och elevperspektiv innefattar studien en metodkombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden användes genom semistrukturerade intervjuer med lärare och den kvantitativa metoden användes genom en enkätundersökning riktad mot elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory), utvecklad av Richard M. Ryan och Edward L. Deci och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Studiens resultat visar att elevernas läsmotivation och läslust är låg samt att elevernas läsvanor, i hög utsträckning, är kopplade till skolsammanhang, där de läser för att de måste. Som ett resultat av elevernas låga läsmotivation och läslust upplever lärarna i undersökningen att läsundervisningen kan vara en utmaning. Resultatet påvisar även att elevernas medievanor och tiden eleverna spenderar på skärmanvändning konkurrerar med tiden de lägger på läsning. Resultatet visar därutöver att digitala verktyg kan ha både positiva och negativa effekter på läsundervisningen.

The aim for this essay is to investigate which relations there are between reading motivation among students in the eighth grade and the reading activities performed in school. A survey is used to investigate the phenomenon. The survey contains open and closed questions. The survey is implemented on students in the eighth grade in a school in Sweden. The essay is based on the sociocultural theory perspective. This perspective see education as a process in which the students knowledge develops with help from either a teacher or an other student. Students become more motivated to read if they are able to choose their reading and if they are able to discuss their experience of the book with other students. It helps them to better understand what they read and this leads to more motivation to read other books and texts. The results show that the reading motivation has a relation to the reading activities which are performed in school.

I detta arbete är författarnas syfte att utifrån ett urval av unga män och kvinnor undersöka flickors läsvanor och attityder till läsning, hur relationen mellan skolans och unga män och kvinnors literacy förefaller, samt hur olika lärare bedriver och utformar litteraturundervisning utifrån olika ämneskonceptioner. Parallellt med detta har arbetet har arbetet ämnat att berika deras didaktiska kompetens inför den kommande professionen som svensklärare på gymnasiet. Metoden består av kvalitativa studier i form av semistrukturerade intervjuer, samt en kvanitativ enkätundersökning. I interjvuerna undersöktes svaren från två gymnasielärare på en gymnasieskola i en svensk storstad. Dessa hade varit verksamma lärare under en längre tid. Därtill intervjuade författarna sju gymnasieelever ¬¬– fyra manliga och tre kvinnliga – i årskurs tre på en skola i södra Sverige. Eleverna studerade vid det samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna ekonomi och media. I den kvantitativa studien undersökte författarna läsvanor och attityder till läsning i skolan och på fritiden bland 47 gymnasieelever på samma skola som de intervjuade lärarna arbetade på. Eleverna var mellan 16 och 19 år och studerade vid det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga programmet. Ett av resultaten som författarna kom fram till är att flickor i deras material inte tycktes läsa mycket mer än pojkar. Dock pekade enkätundersökningen på en genomgående entusiasm till läsning av olika slag bland pojkar och flickor. Utöver detta vittnade de intervjuade flickornas svar om att de uppskattade texter som förefaller verklighetstrogna. Författarna upptäckte också att många elever önskade att få sina textvärldar erkända i undervisningen. Samtidigt ställde sig lärarna kritiska till vissa av de texter som ingår i ungdomars textväldar. Det var i synnerhet kortare, splittrade blogginlägg och andra nätbaserade texter som lärarna var skeptiska till. I arbetet visade det sig dessutom att eleverna uppskattade en undervisning som byggde på en erfarnhetspedagogisk ämneskonception. Lärarna i studien gav intrycket av att de utformade sin undervisning utifrån en sådan ämnessyn, även om deras undervisning hade inslag av andra ämneskonceptioner. Ett annat resultat som författarna kom fram till är att många elever inte tycks få sina skriftpraktiker erkända i klassrummet. Slutsatserna som författarna drar är först och främst att flickor uppskattar att läsa om sådant som påminner om det verkliga livet och sådant de möter i vardagen, men också om sådant som gör det möjligt att drömma sig iväg från verkligheten. Därutöver drar de slutsatsen att unga kvinnornas textvärldar består av olika nätbaserade texter, så som nättidningsmagasin, bloggar och sociala medier, men även av visuella medier så som TV-serier och filmer. Den tredje slutsatsen som dras i arbetet är att det förekommer ett ömsesidigt motstånd gentemot olika literacyformer mellan elever och lärare. Författarnas fjärde slutsats är att elever inte har en negativ inställning till skriftpraktikers form, utan att det är det innehåll som behandlas vid läsning som de är skeptiska mot. Slutligen drar de slutsatsen att elever tycks uppskatta ett erfarenhetspedagogiskt svenskämne som tillgodoser deras litterära preferenser och att lärarna i studien till viss del förespråkar en sådan ämnessyn, även om deras undervisningen inte genomsyras av en helt entydig ämneskonception.

Studien behandlar gymnasieelevers läsvanor och läsupplevelser på fritiden där svar på bland annat läsfrekvenser och litteraturpreferenser eftersöks. Därmed undersöks även vilka mediepreferenser gymnasieeleverna har vid läsning, såsom fysiska böcker, e-böcker och ljudböcker samt vilken påverkan det har på deras läsvanor, läsupplevelser och läsförståelse. I studien presenteras teoretiska utgångspunkter som behandlar ungdomars läsvanor och läsupplevelser, digitaliseringens och medieanvändningens påverkan samt läsmotivation på fritiden. Studien är baserad på en enkätundersökning som genomfördes bland elever som läser ämnet svenska i gymnasieskolor runtom i Sverige. Totalt deltog 29 gymnasieelever i enkätundersökningen. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna inte läser på sin fritid och att läsandet på fritiden minskar med åldern. Gällande litteraturpreferenser är fiktion den mest populära kategorin och e-böcker är det mest föredragna medieformatet för läsning på fritiden. Visuell trötthet och koncentration påverkar läsupplevelsen och olika medier har olika effekter på läsförståelsen, koncentrationen och läsupplevelsen. Resultaten ger insikter om ungdomars läsvanor samt läsupplevelser och kan därför vara användbara för att utforma läsmiljöer som främjar läsning och läsmotivation.

The purpose of this study is to investigate and analyse how the relationship between poetry readers and poetry looks like on Instagram. This can provide new knowledge to librarians to facilitate their work on reading promotion. The objectives of the study will be reached by answering the following research questions: 1. Why do readers of poetry on Instagram choose to read poetry on Instagram, and what kind of poetry do they follow and read? 2. How do the reader interact with the poetry, and how do they experience their reading? The theoretical framework of the study is based on Long's (2003) and Fuller and Rehberg Sedo’s (2013) theories about reading as a social activity, and also Wolf and Barzillai’s (2009) theories about deep reading vs. distracted reader. The methods applied are semi-structed interviews and document collection that are then given a qualitative content analysis. The analysis arrives at several results. The use of Instagram is an easily accessible way for more poetry in the participants everyday life. It serves as a way to find new literature and provides a feeling of community. The accessibility of Instagram also changes how readers interact with the poetry; making it more fleeting and stressful. The study's conclusions are that the interaction between poetry readers and poetry is characterized by a social reader, who, however, does not always want to communicate. A reader who is distracted, but who sometimes can find breaks in the poetry on Instagram, or, in printed books.

The aim of this essay is to examine how men and women approach literature, and how it differs from each other. Earlier studies focus on children’s reading habits, and this study will compare this to how men and women read as adults. From this it discusses how this information could be used to increase men’s reading. With gender studies made by Raewyn Connell and Rebecca Pearse, and dr Elaine Millard as a background, ten interviews with five men and five women were conducted. The interviewees were asked questions regarding their reading habits, approach to reading and their opinion on audiobooks and physical books. The answers collected in many ways mirrored earlier research done on the subject, showing similar patterns in reading habits both for physical books, e-books and audiobooks. This showed that women in general read more books than men, but the difference were much smaller when looking at the use of audiobooks. The examination of the sources and the interviews show the possibility of increasing men’s reading with the use of audiobooks.

Det självständiga arbetet analyserar tillkommande och bortfall från originalboken AnneFranks dagbok (1982) av Anne Frank till serieboken Anne Franks dagbok (2020) av AriFolman. Syftet med analysen är att undersöka om en seriebok kan användas för att nå målenkopplade till läsning i ämnet svenska. Detta är en kvalitativ studie som utgår från enkomparativ analysmetod och en ikonografisk bildanalysmetod. Analysen bygger på valdadelar ur de båda versionerna av Anne Franks dagbok och tidigare forskning. Ur analysenframkommer det att en seriebok kan användas i undervisning om valet är noggrant övervägtav läraren.

Det här arbetet är inriktat mot elevers läsvanor och läsattityder. Eleverna som deltar går i grundskolans årskurs två och tre. Förmågan att kunna läsa är värdefull. För att kunna utveckla läsförmågan är både tid spenderad på denna aktivitet samt motivation till att läsa viktig. Syftet med detta arbete är att undersöka elevers läsvanor och läsattityder samt att undersöks om dessa påverkas av vilken plats eleverna befinner sig på, skolan eller hemmet. För att läsning ska utvecklas är det viktigt att vara motiverad. Därför undersöks vad eleverna själva väljer att läsa när det valet erbjuds. Arbetet utgår från två frågeställningar: Hur ser elevernas läsvanor och läsattityder ut och skiljer de sig mellan skolan och hemmet? Vad läser eleverna helst när de själva får välja? Denna studie använder sig av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, så kallad triangulering och hela arbetet vilar på ett socio-kulturellt perspektiv. Det material som studien utgår från har samlats in via enkäter och enskilda intervjuer med elever. I resultatet framkommer det att elever som gillar att läsa läser oftare än övriga elever och gärna längre stunder. Elever upplever en skillnad mellan att läsa hemma och att läsa i skolan men skillnaden är mer kopplad till deras läsvanor och läsintresset än till platsen där läsningen sker. Om eleverna får välja läser de helst en spännande bok. Skolbiblioteket visade sig vara viktigt för var eleverna får tag på böcker att läsa. Eleverna i den här studien har en återkommande tid varje vecka då de går till skolbiblioteket. Det kan konstateras att läsattityden påverkar elevens läsvanor. En elev som inte gillar att läsa kommer att göra det mer sällan, troligtvis endast om hen känner att hen måste. Hur ofta eleven läser kommer därför att påverka i vilken takt läsförmågan utvecklas. / This study is focused on pupils’ reading habits and attitudes towards reading, the pupils partaking in this study are attending grade two and three in primary school. The ability to read is a most valuable skill. To develop this ability both the time spent on this activity and the motivation for why you are doing it is important. The aim of this study is to examine pupils’ reading habits and attitudes towards reading and see if they are affected by the place where the pupil is doing his/her reading, in school or at home. To improve your skills in reading it is important to be motivated, therefore I want to investigate what pupils choose to read when they have the opportunity to decide that for themselves. This study is based around two questions: What does the pupils’ reading habits and attitudes towards reading look like and is there any difference between school and home? What do the pupils prefer to read when they have the option to choose for themselves? This study will use a combined method of quantitative and qualitative methods, called triangulation. The material in this study is collected from questionnaires and one-on-one interviews. The result shows that pupils who like to read, read more often than other pupils, they also read for longer periods of time. The pupils experience a difference between reading at home and reading in school but the difference is connected more to their reading habits and their interest in reading than the actual place where they read. If pupils are allowed to choose their own reading most will premiere suspense. The school library proved to be important to where the books are found. In conclusion, reading attitudes affect the reading habits; a pupil who doesn’t like to read will read more seldom. How often the pupil will read therefore affects the speed in which the reading skill develops.