Kandidatuppsats i logistik för Civilekonomprogrammet (15 hp) Linnéuniversitetet, 2FE25E, VT16 Författare: Erik Karlsson, Faton Leku & Jeppe Lindström Handledare: Hana Hulthén Examinator: Åsa Gustavsson Titel: Effektivisering av lager för produkter i arbete Bakgrund: Ett tillverkningsföretag har ofta flera varianter av lager som till exempel färdigvarulager, säkerhetslager och produkter i arbete-lager. Produkter i arbete brukar benämnas som PIA. PIA-lagrets utformning är en viktig del för hur flödet i en verksamhet ser ut och fungerar. Syfte: Syftet är att föreslå en förbättrad hantering av PIA-lager för att bidra till ökad effektivisering av internt materialflöde. Metodval: Studien utgår ifrån en kvalitativ fallstudie. Studien utgår ifrån observationer på fallföretaget samt semistrukturerade intervjuer. Slutsatser: Vi kan efter genomförd studie påvisa att det finns skillnader mellan vad som beskrivs i teorin och hur PIA-lagret på Proton Lighting faktiskt ser ut. Det som har påvisats i jämförelsen mellan dessa är att MTO-artikeln är den som prioriteras före MTS-artikeln. Det innebär att lagringskostnaderna för MTS-artiklar automatiskt blir högre då MTO-artiklarna alltid har företräde i produktionen. Det finns inte heller någon fast artikelplacering i PIA-lagren vilket gör att artikelkomponenterna kan placeras var som helst i PIA-lagren, vilket leder till en ökning av de interna transporterna. Nyckelord: Produkter i arbete, lager, lagerlayout, make-to-order, make-to-stock, artikelplacering / Bachelor thesis, Program of Master of Science in Business and Economics School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö 2FE25E, spring 2016 Authors: Erik Karlsson, Faton Leku and Jeppe Lindström Advisor: Hana Hulthén Examiner: Åsa Gustavsson Title: Improving the efficiency of work in process inventory Background: A manufacturing company often has varieties of inventories, for example inventory of finished products, safety stocks and work in process inventory. The shaping of the WIP inventory is very important for a business since the other activities linked to the WIP inventory are effected of the shaping of the WIP inventory. Purpose: The purpose is to suggest an improved utilization process of WIP inventory in order to support an efficiency of internal flow of materials. Methodology: The study applies a qualitative case study. The study is based on observations at the case company together with semi-structured interviews. Conclusions: After concluded study we can show that there are differences between what is described in the theory and how the actual WIP inventory is constructed at Proton Lighting. What has been shown in the comparison between the theory and the collected data is that the MTO-flow precede the MTS-flow. Automatically the MTS-article gets a higher inventory cost because of the preceding of the MTO-article. There is not a fixed placement for the articles in the WIP inventories which can result in that the articles are placed anywhere in the factories WIP inventories, which leads to an increase of the internal transports. Keywords: Work in process, inventory, inventory layout, make-to-order, make-to-stock, article placement

<p>Denna rapport är resultatet av en analys som gjorts vid Vest-Woods fabrik i Forserum under våren 2007 i syfte att reducera interna transporter. Vest-Wood AB i Forserum tillverkar dörrar för den svenska marknaden men förser också en annan fabrik (Sdr</p><p>Felding i Danmark) i samma koncern med dörrstommar. Materialhantering för att förse Sdr Felding fabriken med dörrstommar medför i dagsläget mycket interna transporter i Forserumsfabriken. För att klara ojämn efterfrågan från Sdr Felding fabriken samt för att kunna jämna ut sin egen produktion har Forserumsfabriken valt</p><p>att lagerföra de tolv artiklar som beställs mest frekvent från Sdr Felding fabriken. Buffertlagret vid Forserumsfabriken där artiklarna lagerförs är placerat ca 200 m från produktionen vilket medför mycket intern transport för hantering av dessa. Uppgiften</p><p>som Vest-Wood AB i Forserum ville ha analyserad var hur de kunde hitta ett mer ekonomsikt fördelaktigt upplägg av de interna transporterna inom fabriken i Forserum. För att kartlägga nuläget beräknades medelvärdet av buffertlagret baserat på inventerade lagersaldo från 2006. I samma buffertlager lagerförs den buffert som</p><p>skall täcka efterfrågan för den veckas extra semester som Forserumsfabriken har jämfört med Sdr Felding fabriken. Den semesterbufferten fick räknas bort. Efter att ha fastställt medelvärdet på buffertlagret kunde lagerhållningskostnaden beräknas.</p><p>I den del av Forserumsfabriken som vi analyserat sker tillverkning i tre flöden där de tolv lagerförda dörrstommarna tillverkas i två av dem. Vi räknade ut att total kapacitet i dessa båda och fann att det finns en möjlig extra kapacitet på 25 %. Med medelvärdet och möjlig extra kapacitet som underlag kunde ett förbättringsförslag</p><p>tas fram. Förbättringsförslaget handlar om att ta bort buffertlagret, som ett led i att minska de interna transporterna. Förbättringsförslaget förutsätter att samarbetet och insynen mellan fabriken i Sdr Felding och fabriken i Forserum förbättras.</p> / <p>This report is the result of an analysis made at Vest-Woods factory in Forserum during the spring of 2007 with the purpose to reduce internal transports. Vest-Wood AB in Forserum produces doors for the Swedish market but is also a supplier of doorframes to another factory (Sdr Felding in Denmark) in the same group of companies. The material handling for supplying the factory in Sdr Felding with</p><p>doorframes causes a lot of internal transports. The factory in Forserum has chosen to keep the twelve most ordered doorframes in stock to keep up with varying demand from the factory in Sdr Felding and to smooth their own manufacturing. The warehouse in Forserum, where the doorframes are stored, is placed 200 m from the</p><p>manufacturing site and that contributes to the internal transport. The assignment that Vest-Wood AB in Forserum wanted analysed was how they could find a more beneficial arrangement of the internal transports from an economic point of view. To define the present situation we calculated the mean value based on inventory data</p><p>from 2006. The factory in Forserum is closed for one more week than the factory in Sdr Felding is during the summer. For that reason, a buffer is built to cover the demand from the factory in Sdr Felding during this week. This buffer is also kept in the warehouse. That buffer was subtracted from the inventory results. When the mean</p><p>value of the warehouse had been calculated, the yearly cost of storing the doorframes could be calculated. There are three different flows in that part of the factory in Forserum where our analysis has taken place. Production of the twelve doorframes</p><p>takes place in two of them. We calculated total capacity in these two flows and found that they have potential extra capacity of 25 %.</p><p>With the mean value of the warehouse and the potential extra capacity in the production we could work out a proposal of improvement. The proposal treats how to remove the warehouse as a way of reducing internal transports. The proposal assumes</p><p>that the collaboration and insight between the factory in Sdr Felding and the factory in Forserum is improved.</p>

Utgångspunkten i examensarbetet är flödesmässiga förbättringar. Vid kontakt med fallföretaget presenterades en för företaget viktig produkt. Värdeflödeskedjan för denna produkt går genom flera värdeadderande processer, samt flera icke värdeadderande aktiviteter, vilka företaget önskar kartlägga. Dessa aktiviteter utgörs både av icke värdeskapande, men nödvändiga, aktiviteter, likväl som rena slöserier. Därmed är studiens syfte: Att kartlägga det interna flöde produkten följer, i syfte att identifiera och minimera icke värdeskapande aktiviteter, för att slutligen utifrån teorin utforma förslag på flödesmässig effektivisering och förbättring För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats: ”Hur ser värdeflödet för aktuell produkt ut i nuläget, samt vilka slöserier kan identifieras?” samt, baserat på den första: ”Vilka aktiviteter kan uteslutas utan att kundens förväntningar påverkas negativt samt vilka förslag kan ges utifrån teorin för att effektivisera och förbättra flödet?” Frågeställningarna har besvarats genom analys av empiriskt material insamlat genom dokumentstudier, intervjuer samt observationer. Studiens resultat går i linje med de centrala teorierna inom konceptet Lean, vilket anammats och praktiseras av verksamheter av vitt skilda karaktärer. Utifrån den genomförda värdeflödesanalysen för aktuell produkt identifierades slöserier i det logistiska flödet, vilka analyseras och avhandlas. Utifrån den genomförda värdeflödesanalysen har förslag på önskat framtida läge formulerats och illustrerats med grund i befintlig processgruppering och - indelning, i vilken slöserierna minimerats. Utifrån studiens empiriska material och resultat skönjas ett utbildningsbehov i organisationen. Genom att öka den teoretiska och praktiska förståelsen för centrala delar, begrepp och verktyg inom konceptet Lean kan förbättringar inom företagets internlogistik uppnås, och i förlängningen, enligt teorin, för hela företaget. Arbetets flödesövergripande perspektiv medför vissa begränsningar. De ingående värdeadderande processerna har inte analyserats djupare än till deras flödesmässiga påverkan i form av takt och cykeltid, då detta är av processteknisk karaktär.

Spare parts are, for many companies, a complex product to logistically handle. This is in part due to the varying characteristics and sporadic demand patterns of spare parts. Obstacles can often arise when companies utilize the same approach to their spare parts stock as they do with their general warehouse manufacturing inventory. By using the same approach, companies risk neglecting the widespread variation of the spare parts. With the help of established routines, a clear set of guidelines and factors, the chances of a successful handling of spare parts inventory is increased. The study is a qualitative case study with the purpose of identifying specific factors and to make recommendations of models for companies to take into account when evaluating and storing spare parts. Through unstructured/semi-structured interviews conducted with four case company employees, information was gathered which was used to assist in identifying these specific factors and models for companies. A theoretical frame of reference was produced through analyzing research articles and was compared to the compiled empirical data in an analysis. The departments within the case study based their work on single factor which were considered important for each specific department, without inter-departmental communication. The factors that were identified in the study include service, competitive advantage, tied up capital, size capacity, complexity, sales frequency and material. Four of these were considered to be a priority for the case company. The study showed that different models for spare parts management and outsourcing could be implemented in the case company. By integrating the different models for spare parts management and outsourcing, combined with communication, a new model has been proposed for handling the spare parts storage. / Reservdelar är för många företag en komplex produkt att hantera utifrån dess varierande egenskaper och sporadiska efterfrågemönster. Problematiken härstammar ofta från att många företag hanterar reservdelslager utifrån samma förutsättningar som dess allmänna lagerhantering, därigenom försummas reservdelarnas olika egenskaper. Förutbestämda riktlinjer och faktorer krävs vid hantering av reservdelar och en viktig komponent för att lyckas med detta är kommunikation. Arbetet är en kvalitativ fallstudie med syftet att ta fram faktorer och rekommendationer av modeller att ta hänsyn till vid värdering och lagerhantering av reservdelar. För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes ostrukturerade/semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare på fallföretaget. En teoretisk referensram togs fram genom litteratursökningar som sedan ställdes i en jämförelse mot den sammanställda empirin i en analys. Studien visade att de olika avdelningarna på fallföretaget främst utgått från en enda faktor som ansetts vara viktig för den specifika avdelningen. Utifrån de framtagna faktorerna i studien; service, konkurrensfördel, kapitalbindning, fyllnadsgrad, komplexitet, försäljningsfrekvens och material, ansågs fyra av dessa vara av prioritet för fallföretaget. Studien visade att olika modeller för reservdelshantering och outsourcing skulle kunna implementeras på fallföretaget. Genom att integrera de olika modellerna för reservdelshantering och outsourcing, kombinerat med kommunikation, har en ny modell föreslagits för hantering av reservdelslager.

Detta arbete är utfört hos Hellgrens Lastvagnsservice i Skellefteå. Företaget tillverkar mest flisvagnar och påbyggnationer för flisbilar. Produkterna är relativt komplexa och består av många olika delmoment och produkter. I detta arbete kommer fokus ligga på en specifik kundorder vid skapande av en resursplanering. Uppgiften bestod i att utifrån en befintlig tillverkningsorder plocka ut ett antal delprodukter och utifrån dessa analysera de produktionsresurser, framförallt timmar, som krävs för varje delmoment. Detta skedde genom att analysera nuläget, genom intervjuer med personal samt ta fram en nuvarande produktionsplanering om hur arbetet utförs idag. Målet med projektet var att ta fram ett förslag till en resursplanering som företaget sedan kan tillämpa på andra ordrar. Idag använder företaget ingen resursplanering utan allt går via produktionsansvarige. De har tidigare haft en resursplanering men som inte är använd sedan 2016. På grund av att de inte har någon tydlig resursplanering leder detta ofta till att arbetarna är helt beroende av produktionsansvarig, samt att dem inte har någon koll alls när de olika delmomenten för ett bygge ska vara klart. Detta ledde ofta till ökad arbetsbelastning och långa övertider när personalen inte hunnit klart ett delmoment innan nästa operation efterfrågade denna del. Under arbetets gång identifierades problemområden inom produktionsplanering, resursbehov och arbetsbelastning. Utifrån problemområdena och via intervjuer med personalen skapades en kravspecifikation över vad resursplaneringen bör förbättra och visualisera, dess områden var, tydlig bild över vem som gör vad, hur lång tid momenten tar, jämnare arbetsbelastning, möjlighet att påbörja slutmonteringen så tidigt som möjligt samt att ha inget eller så litet mellanlager som möjligt. De framtagna kraven viktades utifrån egna åsikter samt från intervjuerna med tillverkningspersonalen, för att bestämma vilka krav som är viktigast att planeringen uppfyller. Genom en kreativ process skapades tre olika koncept, ett koncept som fokuserade på att visualisera de olika delmomenten i bygget med hur många arbetare som behövdes vid varje operation. Det andra konceptet låg största fokusen på att få ett så litet mellanlager som möjligt. Det sista konceptet byggde på att fördela arbetsbelastningen mellan arbetarna så lika som möjligt för att minska övertid för personalen. Utifrån utvärderingen hamnade koncept 2 minskat mellanlager och koncept 3 jämnare arbetsbelastning väldigt nära varandra. Detta ledde till att ett koncept inte kunde väljas enbart utifrån viktningen. Valet av slutgiltiga konceptet skedde då genom att gå tillbaka till intervjuerna med personalen och nulägesanalysen från företaget, för att se vad som verkade vara det största problemet.  Det som flest arbetare efterfrågade var en tydlig planering där dem kunde se vad som skulle göras och när allt skulle vara klara, detta för att inte vara beroende av produktionsansvarig, samt att de enklare kan se om de hinner klart i tid. Koncept 2 minskat mellanlager uppfyllde inte kravet av jämnare arbetsbelastning lika bra som koncept 3 jämnare arbetsbelastning gjorde. Men vid koncept 2 minskat mellanlager bildades nästan inget mellanlager alls. Eftersom alla i personalen efterfrågade någon typ av planering som visa vem som skulle göra vad och när det skulle vara klart, bedömde jag kravet jämnare arbetsbelastning som viktigare än kravet att inget eller ett litet mellanlager skapas.  Det slutgiltiga konceptet blir därför koncept 3 då den uppfyller detta krav bäst. Företaget bör använda sig av koncept 3 Jämnare arbetsbelastning som en mall för att lägga upp en planering för andra byggen. Detta koncept ger arbetarna en möjlighet att själva planera sitt arbete bättre och kan själv hålla reda på vad som ska göras och slipper vara helt beroende av produktionsansvarig. / This project has been performed at Hellgrens Lastvagnsservice in Skellefteå. The company manufactures most wood chip trucks and bodyworks for wood chips trucks. The products are relatively complex and consist of many different parts and products. In this work, the focus will be on a specific customer order when creating a resource plan. The task consisted of selecting several sub-products based on an existing production order and analyzing the production resources, especially the hours required for each component. This was done by analyzing the current situation, through interviews with staff, and looking into the current production plan on how the work is performed today. The aim of the project was to make a proposal for a resource planning that the company then can apply to other customers orders. Today, the company doesn’t use a resource planning. Everything goes through the production managers. They have previously had a resource planning, but it has not been used since 2016. Because of that they do not have a resource planning, the workers are completely dependent on the production manager and that they have no idea at all when the various parts of one project should be finished. This often led to increased workload and long overtime when the staff hadn’t completed a sub-product before the next operation requests it. During this work, problem areas were identified in production planning, resource needs and workload. From the problem areas and through interviews with staff, a requirement specification was created about what resource planning should improve and visualize. Clear picture of who does what, how long the different moments take, even workloads between workers, the ability to start the final assembly as early as possible and to have no or as little inventory as possible is examples of some requirement they had. The requirements were weighted against, own opinion and from the interviews with the manufacturing staff, to determine which requirements are most important for the resource planning to meet. Through a creative process, three different concepts were created, a concept that focused on visualizing the various parts of the project with the number of workers needed in each operation. The second concept was the focus on getting as little inventory as possible. The last concept was based on allocating workload between workers as much as possible to reduce overtime for staff. Based on the evaluation, concept 2 “minskat mellanlager” and concept 3 “jämnare arbetsbelastning” both got almost the same score. As a result, a concept could not be chosen solely based on weight of the requirement specification.  To choose of the final concept I returned to the interviews with the staff and the current state analysis done on the company earlier in this project, to see what appeared to be the biggest problem. What most workers demanded was a clear plan where they could see what would be done and when everything would be done, not depend on production managers and something they could easily see if they were on time with their work. Concept 2 “minskat mellanlager “didn’t meet the requirement of even workload for the staff as good as concept 3 “jämnare arbetsbelastning” did. But at concept 2, “minskat mellanlager “, almost no inventory was formed at all. Because everyone in the staff requested  some kind of plan to show who would do what and when it should be ready, I considered the requirement evener workload more important than the requirement that nothing or a small inventory be created. Consequently, the definitive concept becomes concept 3 as it meets this requirement best. The company should use concept 3 “jämnare arbetsbelastning” as a template for setting up a planning for other projects. This concept gives the workers an opportunity to plan their work better and can keep track of what to do and they do not have to depend on the production manager.

The purpose of the study was to identify how to implement a purchasing process in a small company and to investigate which means of transport is most suitable to use at the different delivery distances. The goal was divided into two research questions: • Research question 1: Which purchasing process and purchasing role should the company follow? • Research question 2: Which means of transport are most suitable to use in accordance with the needs of the company? The research method used to answer the goal and the research questions was a literature study and a case study. A literature review was made to understand the subject in a broader context and to gather a case study for empirical results. The case study was conducted at a small company in the construction industry in Södermanland in Sweden, which currently does not have a purchasing process. Based on collected empirical data, the company has encountered some problems. The first problem is that there was no purchasing process to be able to start after which it leads to the company buying in products and testing them if they are customizable and if they do or do not fit, the goods are saved in a containment unit. The second problem is regarding the choice of transportation method for purchased goods in relation to the distance and their needs. Students has, through literature studies, scientific articles and interviews with the company, produced an overview of how to structure and systematize purchasing work, and which means of transport are suitable for the company to be able to collect goods. / Syftet med studien var att identifiera hur man kan implementera en inköpsprocess i ett litet företag samt att undersöka vilket transportmedel som är lämpligt att använda i olika leveransavstånd. Målet var indelat i två forskningsfrågor: • Forskningsfråga 1: Vilken inköpsprocess och inköpsroll ska företaget följa? • Forskningsfråga 2: Vilket transportmedel är mest lämpligt för att använda för transport utefter företagets behov? Forskningsmetoden som används för att besvara på målet och forskningsfrågorna var en litteraturstudie och en fallstudie. Det gjordes en litteraturgranskning för att förstå ämnet i ett bredare sammanhang samt genomfördes en fallstudie för att insamla empiriska data. Fallstudien gjordes hos ett litet företag i byggbranschen i Södermanland i Sverige som inte har en strukturerad inköpsprocess. Utifrån uppsamlad empiri är det känt att företaget stött på några problem. Först och främst finns det ingen inköpsprocess att kunna utgå ifrån, vilket det leder till att företaget för tillfället köper in produkter och testar deras anpassbarhet, och ifall de inte kommer till användning så förvaras de undan. Det andra problemet angår vilket transportmedel som är lönsammast utefter deras behov och transportsträcka. Studenterna har genom litteraturstudier, vetenskapliga artiklar och intervjuer med företaget frambringat en överblick av hur man kan strukturera och systematisera inköpsarbete, samt vilka transportmedel som lämpar sig för företagets behov.

<p>Bakgrund: Historiskt har företag haft stora lager för att kunna möta kundernas efterfrågan. I takt med att kundanpassning och flexibilitet har ökat har det blivit allt dyrare och näst intill omöjligt att hålla lager som kan tillgodose kundernas behov. Att styra sitt lager så att det motsvarar efterfrågan har nästan varit en omöjlighet. En lösning på lagerstyrningsproblematiken är Vendor Managed Inventory (VMI) som innebär ett tätare samarbete mellan kund och leverantör. Kunden tillhandahåller information om lager och efterfrågan och leverantören tar över ansvaret för att varorna i kundens lager inte ska ta slut. Litteraturen kring VMI tar upp många positiva effekter som kommer att inträffa vid ett VMI-samarbete. Dock är det skralt med empiriska undersökningar beträffande effekterna av införandet av ett VMI-samarbete.</p><p> Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka ett VMI-samarbete mellan en leverantör och en kund för att se om det finns empiriskt stöd för de kostnads- och leveransserviceeffekter som teorierna kring VMI tar upp. </p><p>Genomförande: Vi har undersökt samarbetet mellan Abba Seafood och ICA Handlarna. Vi intervjuade personer på båda företagen. Respondenterna hade antingen ett övergripande ansvar för VMI-samarbetet eller kom i kontakt med VMI i det dagliga arbetet. </p><p>Resultat: Efter att ha analyserat samarbetet mellan Abba och ICA så kan vi konstatera att många av de positiva effekter som kan förväntas av ett VMI- koncept har infriats och några inte. Vad vi inte kan fastställa i alla lägen, är om det är just VMI som är bakgrunden till förbättringarna, eller om det helt enkelt är den förbättrade informationsspridningen. En stor fråga har varit om det verkligen är nödvändigt för leverantören att ta över styrningen av kundens lager för att förbättringarna ska vara tydliga.</p>

<p>Företag: Midelfart Sonesson AB</p><p>Syfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som är betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerställen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tänkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lägger mest vikt på när de ska starta ett så stort projekt som lagerställesrationalisering, samt förstå vad kostnadsbesparingen kan bli.</p><p>Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. Primär- och sekundärdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska källor.</p><p>Teori: Teorin består av nio olika avsnitt som kan tillämpas på ämnet i uppsatsen. Teorin används för att förstå företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande. Det ger en förståelse av lagerhållning och lagerställesrationalisering.</p><p>Empiri: I empirin beskrivs företagets situation idag. Förslag från konsulten tas upp, angående den förändring och det val som de står inför. Material som inkommit genom intervjuer belyses även i empirin.</p><p>Slutsats: Kostnadseffektivitet med bibehållen kundservice är de viktigaste kriterierna. Stora kostnadsbesparingar kan göras vid lagerställesrationalisering.</p> / <p>Company: Midelfart Sonesson AB</p><p>Purpose: The essay should give a picture of which criteria are important to companies when rationalizing their warehouse places. It would also illustrate what the possible economic consequences could be after a rationalization. A case study of a typical company and in addition, interviews with experts in the areas of logistics and business administration should help the authors investigate which criteria the companies emphasize, when they start such a large project as warehouse place rationalizing, and also understand the cost effect.</p><p>Methodology: A study of the company Midelfart Sonesson AB has been done. Primary- and secondary data has been gathered through personal interviews, literature, reports and electronic sources.</p><p>Theoretical perspective: The theory consists of nine different sections that can be applied to the subject of this essay. The theory is used to understand a company’s build-up, organization and its action. It gives a comprehension of stock holding and warehouse place rationalization.</p><p>Empirical foundation: This is where the company’s situation of today is described. The consultant’s recommendations, concerning the transformation and the choice that has to be made, are described. Information received through interviews is also illustrated in the empirical foundation.</p><p>Conclusion: Cost efficiency with maintained customer service is the most important criteria. Large cost savings can be made through warehouse place rationalizing.</p>

Bakgrund: Historiskt har företag haft stora lager för att kunna möta kundernas efterfrågan. I takt med att kundanpassning och flexibilitet har ökat har det blivit allt dyrare och näst intill omöjligt att hålla lager som kan tillgodose kundernas behov. Att styra sitt lager så att det motsvarar efterfrågan har nästan varit en omöjlighet. En lösning på lagerstyrningsproblematiken är Vendor Managed Inventory (VMI) som innebär ett tätare samarbete mellan kund och leverantör. Kunden tillhandahåller information om lager och efterfrågan och leverantören tar över ansvaret för att varorna i kundens lager inte ska ta slut. Litteraturen kring VMI tar upp många positiva effekter som kommer att inträffa vid ett VMI-samarbete. Dock är det skralt med empiriska undersökningar beträffande effekterna av införandet av ett VMI-samarbete. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka ett VMI-samarbete mellan en leverantör och en kund för att se om det finns empiriskt stöd för de kostnads- och leveransserviceeffekter som teorierna kring VMI tar upp. Genomförande: Vi har undersökt samarbetet mellan Abba Seafood och ICA Handlarna. Vi intervjuade personer på båda företagen. Respondenterna hade antingen ett övergripande ansvar för VMI-samarbetet eller kom i kontakt med VMI i det dagliga arbetet. Resultat: Efter att ha analyserat samarbetet mellan Abba och ICA så kan vi konstatera att många av de positiva effekter som kan förväntas av ett VMI- koncept har infriats och några inte. Vad vi inte kan fastställa i alla lägen, är om det är just VMI som är bakgrunden till förbättringarna, eller om det helt enkelt är den förbättrade informationsspridningen. En stor fråga har varit om det verkligen är nödvändigt för leverantören att ta över styrningen av kundens lager för att förbättringarna ska vara tydliga.

Företag: Midelfart Sonesson AB Syfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som är betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerställen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tänkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lägger mest vikt på när de ska starta ett så stort projekt som lagerställesrationalisering, samt förstå vad kostnadsbesparingen kan bli. Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. Primär- och sekundärdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska källor. Teori: Teorin består av nio olika avsnitt som kan tillämpas på ämnet i uppsatsen. Teorin används för att förstå företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande. Det ger en förståelse av lagerhållning och lagerställesrationalisering. Empiri: I empirin beskrivs företagets situation idag. Förslag från konsulten tas upp, angående den förändring och det val som de står inför. Material som inkommit genom intervjuer belyses även i empirin. Slutsats: Kostnadseffektivitet med bibehållen kundservice är de viktigaste kriterierna. Stora kostnadsbesparingar kan göras vid lagerställesrationalisering. / Company: Midelfart Sonesson AB Purpose: The essay should give a picture of which criteria are important to companies when rationalizing their warehouse places. It would also illustrate what the possible economic consequences could be after a rationalization. A case study of a typical company and in addition, interviews with experts in the areas of logistics and business administration should help the authors investigate which criteria the companies emphasize, when they start such a large project as warehouse place rationalizing, and also understand the cost effect. Methodology: A study of the company Midelfart Sonesson AB has been done. Primary- and secondary data has been gathered through personal interviews, literature, reports and electronic sources. Theoretical perspective: The theory consists of nine different sections that can be applied to the subject of this essay. The theory is used to understand a company’s build-up, organization and its action. It gives a comprehension of stock holding and warehouse place rationalization. Empirical foundation: This is where the company’s situation of today is described. The consultant’s recommendations, concerning the transformation and the choice that has to be made, are described. Information received through interviews is also illustrated in the empirical foundation. Conclusion: Cost efficiency with maintained customer service is the most important criteria. Large cost savings can be made through warehouse place rationalizing.