Bakgrund: När en person söker vård för sin diabetes typ II sker ett möte med sjuksköterskan. Mötet mellan patient och sjuksköterska utgör grunden för att en patient ska kunna skapa tillit och känna trygghet i samvaro med sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades fem huvudkategorier: Att ta emot och förstå information, att ta emot stöd och bli motiverad, att våga känna tillit till sjuksköterskan, att vara delaktig i sin vård och att genom kommunikation skapa en relation med sjuksköterskan. Metoddiskussion: Att det inte hittades så många artiklar som matchade syftet kan bero på att det vårdvetenskapliga forskningsintresset inte är inriktat på allmänsjuksköterskan utan de flesta studier har inriktats på sjuksköterskan med specialistutbildning inom diabetesvården. Resultatdiskussion: Patienten vet hur det är att leva med diabetes mellitus typ II och sjuksköterskan har kunskap om hur sjukdomen påverkar kroppen. Ett samarbete mellan dessa två parter utgör grunden för att patienten ska kunna skapa sig en fungerande vardag. / Background: When a person with type II Diabetes seeks care, an encounter with a nurse will take place. The encounter between patient and nurse will help build the foundation for the trust and security that the patient will feel towards the nurse. Aim: The aim was to describe how patients with type II Diabetes experience the encounter with the nurse. Method: A literature review based on ten qualitative articles. Results: The analysis found five main categories: To receive and understand information, to receive support and get motivated, to put faith in the nurse, participation in your own treatment and through communication create a relationship with the nurse. Method discussion: Difficulties in finding relevant articles may have been due to most research focusing on diabetic nurses rather than practice nurses. Discussion of results: The patient knows what it is like to live with type II Diabetes and the nurse have the knowledge of how the disease affects the body. Collaboration between these two parts provides the basis for the patient to be able to create a functional week-day

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvårdstillfällen för barn. Detta betyder att föräldrar har en stor del i vården vilket gör det absolut nödvändigt att uppmärksamma deras behov och önskemål om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förväntningar på vad föräldradelaktigheten ska innefatta, något som kan skilja sig avsevärt från vad föräldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vårdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av föräldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (Inkännandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vård); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och Tvång); Upplevelser av att utföra vård och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vård); Upplevelser av stöttning. Slutsats: Föräldrarna upplevde att delaktigheten rörde både vård- och omsorgsaspekter, respekt för föräldraskapet, hänsyn för informationsbehovet, anpassning av delaktighetens intensitet samt stöttning. Sjuksköterskan bör ta detta i beaktan med tanke på risken för att en negativ delaktighet hos föräldrar kan uppkomma. Nyckelord: Delaktighet, föräldrar, Juniarti & Evans, kvalitativ, litteraturstudie, upplevelser. / Background: In 2011, 147 135 inpatient care situations were registered among children. Parents have a crucial role in the care which makes it necessary to acknowledge their needs and wishes about participation. Problem: Recent research shows that nurses put great demands and has high expectations concerning parental participation, which can differ from the actual thoughts of parents. Aim: The aim was to describe parent’s experiences of participation in the hospital care of their children.  Method: Literature review according to Juniarti and Evans descriptive synthesis of recent nursing research. Result: The synthesis gave five themes and nine subthemes: Experiences of parental expertise; Experience of information exchange (Knowing once and others role, Medical information and Continuous dialog concerning the child’s care); Experiences of extents of participation (Freedom of choice, Duties and responsibilities, Exclusion and Constraint); Experiences of performing care (Natural care and Professional care); Experiences of relief. Conclusion: Parents experienced participation as caring, respect for their parentship, acknowledgement about information needs, adjustments of levels of participation and support. The nurse should take this in consideration especially because parents can experience flaws in these areas. Keywords: Experiences, Juniarti & Evans, literature review, parents, participation, qualitative.

Bakgrund: I Sverige besöker mer än 200 000 barn akutmottagningen varje år. Där måste de ofta genomgå smärtsamma diagnostiska och behandlande procedurer. Den främmande miljön leder till att barnen upplever stress, oro och rädsla. Barn och föräldrar är överens om att nålstick och venpunktion är några av de mest stressande och smärtsamma procedurerna i samband med ett sjukhusbesök. För många barn som hamnar på sjukhus är den största rädslan att behöva få en spruta eller uppleva smärta.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som lindrar oro och smärta hos barn vid nålstick i samband med sjukhusbesök. Metod: I litteraturstudien har 16 kvantitativa artiklar granskats och analyserats med inspiration av metasyntestänkande och beskrivande synteser har skapats. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Pub Med, CINAHL och Academic Search Elite. Även manuell sökning genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med vardera två underkategorier. Kategorier var: Psykologisk smärtlindring, Lokal smärtlindring och Trygghetsfaktorer. Slutsats: Barns oro och smärta i samband med nålstick kan lindras med olika metoder som är enkla att tillgå och har en låg kostnad. För ett lyckat nålstick är det viktigt att sjuksköterskan individanpassar valet av metod utifrån barnets ålder och utveckling.Nyckelord: Barn, smärta, oro, nålstick, venpunktion, avledning, omvårdnad, litteraturstudie. / Background: Every year more than 200 000 children make a visit to the emergency department in Sweden. Painful procedures are not unusual and the unfamiliar environment cause the children to feel stress, anxiety and fear. Both children and their parents agree that needlestick and venipuncture is one of the most stressful and painful procedures that children need to undergo during a hospital stay. When in hospital, many children’s biggest fear is to feel pain or having an injection. Aim: The aim of this literature review was to illuminate methods that can ease pain and anxiety in children undergoing needlestick during a hospital visit. Method: In this literature review sixteen quantitative articles were complied and analysed, inspired by meta-synthesis and descriptive synthesis were made. The search for articles were conducted in Pub Med, CINAHL and Academic Search Elite. Articles were also searched manually. Result: The analyse resulted in three categories with two sub-categories each. The categories were: Psychological pain relief, Local pain relief and Safety giving factors. Conclusion: The pain and anxiety children experience in association with needlestick can be eased by simple methods at a low cost. For a successful needlestick, the nurse need to choose methods based on the child’s age and mental development.Keywords: Children, pain, anxiety, needlestick, venipuncture, distraction, nursing, literature review.

Nach einer vorab veröffentlichten Studie der öffentlich-rechtlichen Medienanstalten [vEF11] nutzen mittlerweile mehr als 50 Millionen Menschen in Deutschland das Internet. Die Verbreitung beträgt bei Frauen 68,5% und 78,3% bei Männern, wobei vor allem in den Gruppen der Senioren und bei den Frauen erhebliche Zuwachsraten beobachtet wurden. In kaum mehr als einem Jahrzehnt (1997 nutzen lediglich 6,5% der Bevölkerung das Internet), hat hier eine neue Technologie die Bevölkerung in ihrer ganzen Breite durchdringen können. Die nächste Revolution zeichnet sich bereits ab, diesmal hinsichtlich der Nutzungsformen des Internets. Wurde es zunächst noch als Substitut klassischer Medien in ebensolcher Weise eingesetzt – als Medium für die Massen – stehen mit Blogs, Wikis und Social Networks nunmehr Plattformen zur Verfügung, die das Internet zu einem Medium von den Massen werden lässt. Eine zentrale Herausforderung im Kontext dieser auch als Social Media bezeichneten Medienformen, ist die schier unfassbare Menge produzierter Informationen: Im Oktober 2010 wurden 35 Stunden Videomaterial pro Minute auf YouTube gespeichert [Wal10], im Juni 2011 berichtete Twitter von 200 Millionen Tweets pro Tag [Twi11]. Das Problem im Umgang mit Informationen besteht nicht mehr in deren Beschaffung, sondern in deren Filterung [Sav07]. Ein wesentliches Merkmal ist dabei das Fehlen jeglicher Instanz zur Qualitätssicherung [GT09]. Die Möglichkeit für jeden, sich an der Erstellung von Informationen und ihrer Verbreitung zu beteiligen, ist Segen und Fluch zugleich. Nach der anfänglich bedenkenlosen Euphorie treten zunehmend kritische Stimmen ans Licht. Die ungehinderte Verbreitung ethisch bedenklicher Meinungsäußerungen [Lis11], Cybermobbing [LN11] oder Informationsvandalismus [Kop11] häufen sich. Mit Burnout durch Information Overload [EM04] [LP10] oder sog. Facebook Depressionen [Wri10] [OCP11], werden die ersten Krankheitsbilder direkt mit dem Konsum von Social Media in Verbindung gebracht. Für den Umgang mit diesen neuen Medienformen ist es daher unerlässlich, ein Bewusstsein für Risiken, Nebenwirkungen und mögliche Störungen zu entwickeln, und (potenzielle) Dysfunktionen entsprechend zu berücksichtigen. Aufbauend auf die Arbeit von [SL11], in der eine erste Taxonomie potenzieller und realisierter Pathologien (krankhafter Phänomene) beschrieben wurde, vertieft dieser Beitrag die Beobachtungen zur pathologischen Mediennutzung im Kontext der Social Media. Er stellt ein Modell zur Beschreibung der Störungszusammenhänge bei der Partizipation an Social Media im Speziellen und der Exposition gegenüber Social Media im Allgemeinen vor. Der Beitrag ist in weitere vier Abschnitte gegliedert: Abschnitt 2 gibt einen Überblick über den aktuellen Stand der Forschung im Bereich Social-Mediabezogener Störungen. Abschnitt 3 beschreibt anschließend die Struktur dieser Störungen anhand der in der Literatur beschriebenen Symptome und deren taxonomischer Einordnung. Abschnitt 4 führt das erwähnte Beschreibungsmodell ein bevor Abschnitt 5 Herausforderungen und den weiteren Forschungsbedarf skizziert.

Bakgrund: Vi har idag en stor del inläggningar av patienter på sjukhus som lider av någon form av demenssjukdom. Omvårdnaden av kroppsligt sjuka patienter som har en demensdiagnos är komplex eftersom dessa har speciella behov relaterat till sina kognitiva, funktionella och beteendemässiga förändringar. Denna komplexa vård kan bli svårhanterlig för omvårdnadspersonalen i sjukhusmiljö vilket kan leda till att omvårdnaden blir lidande Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadspersonalens syn på och upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdomar som är inlagda på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes på ett systematiskt sätt, resultatet baserades på åtta kvalitativa originalartiklar Resultat: Resultatet utgår från tre olika huvudkategorier: Omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på sin egen roll i vården av patienter med demenssjukdom, omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på patienter med demenssjukdom och deras behov samt omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på ledningen, organisationen och miljön i relation till patienter med demenssjukdom. Slutsats: Värdigheten och integriteten av personer med demenssjukdom försvinner på sjukhusavdelningarna på grund av att den personcentrerade vården minskar då omvårdnadspersonalen har en stereotyp bild av personer med demenssjukdom, eftersom det finns tidsbrist på avdelningarna, att miljön på avdelningarna inte är optimal för denna patientkategori samt att sjukhusledningarna tar fel beslut och inte har tillräcklig förståelse för situationen på avdelningarna. / Background: We currently have a large proportion of admissions in hospital suffering from some form of dementia. Nursing care of physically ill patients who have a dementia diagnosis is complex because people with dementia have specific needs related to their cognitive, functional and behavioural changes. This complex care can be cumbersome for nursing staff in the hospital setting, this may contribute to that the care may suffer Aim: The aim of this literature review was to describe nursing staffs´ views on and experiences of experiences of caring for patients with dementia who are admitted to hospital. Method: A literature review was done in a systematic way, the result was based on eight quality original articles Results: The results are based on three main categories: Nursing Staff's experiences of and view on their own role in the care of patients with dementia, nursing staff's experiences of and views on patients with dementia and their needs as well as nursing staff experiences of and view on management, organization and the environment in relation to patients with dementia. Conclusion: Dignity and integrity of persons with dementia disappear in hospital departments due to that the person-centred care decreases when nursing staff have a stereotypical image of people with dementia, as there are time constraints on the wards, that the environment of the department is not optimal for this type of patients and that hospitals' management taking wrong decisions and do not have sufficient understanding of the situation on the wards.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande fenomen. Trots detta så existerar fortfarande ett stigma mot de som drabbas i form av negativa föreställningar om denna grupp. Stigmatiserande attityder finns i samhället i stort samt inom vården och kan resultera i negativa konsekvenser för den som blir utsatt. Detta är inte i linje med vårdens uppdrag där alla ska behandlas med värdighet och respekt. Syfte: Beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever stigma inom vården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av kvalitativ design med en induktiv ansats. Resultatet är baserat på nio artiklar som kvalitetsgranskades utifrån ett protokoll framtaget av Hälsohögskolan i Jönköping samt analyserades utifrån Fribergs analyssteg. Resultat: Stereotypisering samt bristande vård utgör studiens övergripande teman. I dessa ingår underteman upplevelser av att anses vara inkompetent, upplevelser av social stämpling, upplevelser av bristande interaktion, upplevelser av att inte uppfattas som en hel människa samt upplevelser av kränkande bemötande. Slutsats: Det faktum att patienterna har psykisk ohälsa kan påverka vårdrelationen negativt. Stigmat kan skapa barriärer mellan patienter och vårdgivare samt kan ge upphov till lidande för patienterna. Vårdgivaren bör se människan bakom sjukdomen. / Background: Mental ill health is a widespread phenomenon. There is in spite of this still a stigma around the people affected that takes form of negative notions about this group. Stigmatizing attitudes exist both in society as a whole and in health care and may result in negative outcomes for the people affected by them. This is not in line with the commitment of health care where everyone should be treated with dignity and respect. Aim: To describe how people with mental ill health experience stigma in healthcare. Method: The study is a literature review with a qualitative design and an inductive approach. The result is based on nine scientific papers which were examined by quality through a protocol made by Hälsohögskolan in Jönköping and analysed with Friberg’s model of analysis. Results: Stereotypization and insufficient care are the general themes of the study. These themes includes the subthemes experiences of being considered incompetent, experiences of social labelling, experiences of insufficient interaction, experiences of not being perceived as a whole person and experiences of offensive treatment. Conclusions: The occurrence of patients having mental ill health may affect the relationship between caregivers and the patients in a negative manner. The stigma may create barriers between patients and caregiver and may result in suffering for the patients. The caregivers should see the person behind the illness.

Bakgrund: Kommunikation är en tvåvägsinteraktion där information överförs mellan parterna. Att kommunicera, verbalt eller icke-verbalt, innebär att förmedla budskap, dela information och att etablera, förstärka eller påverka relationer. Informationen överförs via språk, ljud eller en kod där det sistnämnda innebär bland annat kroppsspråk. Dessa faktorer är grundläggande för kommunikationen men också för att sjuksköterskor skall kunna utföra en god och säker vård. Därav är det intressant att undersöka faktorer som påverkar kommunikationen och synliggöra dessa för att trygga sjuksköterskors fortsatta arbete med evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet framkom från nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarna sammanfattades och presenterades i fyra huvudteman; språkförbistring, tolkning vid språkförbistring, icke-verbal kommunikation samt sjuksköterske-patienten relationen. Slutsats: Språkförbistring är en faktor som påverkar kommunikationen. En strategi är att använda tolk. Vid ickeverbal kommunikation används andra strategier, framförallt kroppsspråk men även hjälpmedel. Möjligheten till en bra kommunikation påverkas av relationen mellan sjuksköterska och patient. Tiden är en bristvara när svårigheter i kommunikationen uppstår mellan sjuksköterska och patient. / Background: Communication is a two-way interaction where information is transmitted between the parties. Communicating, verbally or non-verbally, involves communicating messages, sharing information and establishing, enhancing or influencing relationships. Information is transmitted via language, audio or code as body language. These factors are essential for communication, but also for nurses to be able to perform good and safe care. Hence, it is interesting to investigate factors that affect communication and make them visible to ensure the nurses' continued work with evidence-based nursing. Purpose: The aim of the literature review was to describe factors that influence communication between nurse and patient based on nurse perspective. Method: A literature review with inductive approach. Result: The result emerged from nine scientific articles of qualitative design. The articles were summarized and presented in four main themes; language barriers, interpretation at linguistic confusion, non-verbal communication and nurse-patient relation. Conclusion: Language barriers is one factor that affects communication. A strategy is to use an interpreter. When using nonverbal communication, other strategies are used, especially body language but also utility aids. The opportunity for a good communication is influenced by the relation between nurse and patient. When difficulties occur in the nurse-patient communication, time becomes a shortcoming.

Bakgrund: När en patient vårdas palliativt innebär det att sjukdomen inte längre går att bota och vårdarbetet inriktas mot symtomlindring. Det finns lagar och föreskrifter som tydliggör hur information ska delges till närstående inom hälsooch sjukvårdsorganisationen så närstående ska få det stöd de behöver. Litteraturöversiktens teoretiska referensram förklarar hur stöd och information till närstående är en viktig del av den palliativa vården. Under den tiden som patienten vårdas palliativt är det viktigt att patientens närstående blir informerade om vad som sker med patienten. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av information kring den palliativa omvårdnaden av vuxna patienter. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och baseras på tolv artiklar skrivna mellan år 2006-2016. Resultat: Resultatet visar olika faktorer som påverkar närståendes upplevelser av information vid palliativ omvårdnad av vuxna patienter. Det framkom i flera studier att närstående hade behov av att få information om patientens vård. Informationen skulle vara tydlig och enkel att förstå så närstående kunde känna sig förberedda och införstådda vad som skulle ske med patienten. Slutsats: Flera av faktorerna som är presenterade i litteraturöversiktens resultat är påverkansbara. Vårdpersonal behöver mer kunskap om utlämnande av information och dess betydelse för närstående till palliativa patienter. Denna kunskap bör spridas till alla vårdavdelningar inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Kunskapen om delgivning av information är viktig för att kunna ge närstående det stöd och den information som de har rätt till. Det kan leda till att närstående upplever att de kan hantera den svåra situation som de befinner sig i trots omständigheterna. / Background: When a patient is treated palliatively, it means that the disease can no longer be cured, and the care job focuses instead on symptom relief. There are laws and regulations that clarify how information is to be communicated to related people within the health care organization so relatives will get the support they need. The theoretical frame of reference in this study explains how support and information to close relatives is an important part of palliative care. During the time the patient is treated palliative, it is important that the relatives are informed of what happens to the patient. Aim: To highlight relatives experiences of the information concerning the palliative care of adult patients. Method: The study has been carried out as a literature review and is based on twelve articles written between 2006-2016. Results: The results of the study show various factors that affect the relatives experience of information on palliative care of adult patients. It appeared in several studies that relatives had the need to receive information about the patient's care. The information would be clear and easy to understand so that the close relatives could feel well prepared and understood what would happen to the patient. Conclusion: Several of the factors presented in the literature review result are influential. Healthcare professionals need more knowledge about the disclosure of information and its importance to relatives of palliative patients, and this knowledge should be spread to all healthcare organizations. Knowledge of information is important in order to provide the patients family support and information they are entitled to. This can lead to relatives experiencing that they can handle the difficult situation they are in despite the circumstances.

Introduktion: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög grad av funktionsnedsättning, hospitalisering och dödlighet. Fatigue och andfåddhet är två av de vanligast förekommande och besvärligaste symtomen hos personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva upplevelser och påverkan av fatigue och/eller andfåddhet på det dagliga livet hos personer med hjärtsvikt. Metod: En induktiv litteraturöversikt genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell med kvalitativ design. Från databaser införskaffades 12 vetenskapliga artiklar från ett flertal kontinenter. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier med sex subkategorier. Båda symtomen orsakade hög grad av obehag och ledde till begränsningar i fysisk kapacitet, förlust av självständighet, familjeroller och sociala kontakter, känslor av skuld och att anpassa sig efter den nuvarande livssituationen. Slutsats: Det finns en kunskapsbrist om hur personer upplever fatigue och andfåddhet. Sjuksköterskor bör tillämpa personcentrerad omvårdnad i mötet med dessa personer. / Introduction: Heart failure is a severe medical condition with high prevalence of disability, hospitalization and death. Fatigue and breathlessness are two of the most commonly experienced and most distressful symptoms among persons with heart failure. Aim: To describe experiences and impact of fatigue and/or breathlessness in daily life among persons with heart failure. Method: An inductive literature review was conducted according to Polit and Beck’s nine step model with qualitative design. From databases 12 scientific articles were acquired from several continents. The articles were analysed according to Friberg’s five step model. Result: In the result two main categories and six sub categories were presented. Both symptoms caused a high degree of discomfort and led to limitations in physical capacity, loss of independence, family roles and social contacts, feelings of guilt and adapting to the current life situation. Summary: There is a lack of knowledge regarding people’s experience of fatigue and breathlessness. Nurses ought to apply person-centered care when meeting these persons.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II (DMT2) är en kronisk sjukdom som ökar i antal både i Sverige och runtom i världen. Att få diagnosen DMT2 innebär att personen får ett ansvar för egenvård och att utföra livsstilsförändringar. Om personen inte följer sin behandling och ändrar sin livsstil kan det medföra flertals komplikationer så som hjärt- och kärlproblematik.Syfte: Var att beskriva personers upplevelse av att leva med DMT2.Metod: Litteraturöversikt med 14 artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet har huvudkategorierna psykisk, fysisk och social påverkan i vardagslivet samt synen på livsstilsförändringar med respektive underkategorier. Personer som lever med DMT2 upplevde blandade känslor och blev olika påverkade. Att ha DMT2 krävde livsstilsförändringar som kunde ses som en möjlighet eller svårighet. Personer beskrev vikten av stöd och vad sjuksköterskans roll innebär för hanterbarheten av sjukdomen.Slutsats: Litteraturöversikten bidrog med förståelse och kunskap om hur personer som lever med DMT2 upplever sitt liv och sjukdomen. Kunskapen från litteraturöversikten gav även en förståelse för varför personer inte följer deras rekommendationer, deras behov av omvårdnad och stöd. / Background: Diabetes mellitus type II (DMT2) is a chronic disease that increases in numbers both in Sweden and around the world. To diagnose DMT2 means that the person is given a responsibility for self-care and lifestyle changes. If the person does not follow his treatment and changes his lifestyle, it can cause plural complications such as cardiovascular problems.Purpose: To describe people's experience of living with DMT2.Method: Literature review with 14 articles with qualitative approaches.Result: The result has the main category of psychological, physical and social influences in everyday life with the respective subcategories and the view on lifestyle changes. People living with DMT2 experienced mixed feelings and were affected differently. Having DMT2 required lifestyle changes that could be seen as an opportunity or difficulty. Individuals described the importance of support and what the nurse's role means for the manageability of the disease.Conclusion: The literature review contributed to understanding and knowledge about how people living with DMT2 experience their lives and the disease. The knowledge from the literature review also gave an understanding of why people do not follow their recommendations, their needs for nursing and support.