Där vattnet lyser blankt är en roman om minnen och om försök till försoning, även med det som inte till fullo går att förstå eller greppa. Jag letar efter svaret på varför jag blev svårt sjuk i anorexia nervosa vid 12 års ålder. I sökandet hittar jag rösten av den flicka jag en gång var. Flickan för berättelsen framåt. Hon försöker upprepade gånger ta livet av sig, och hon behandlas på både medicinska och psykiatriska avdelningar. När inget hjälper låses hon till slut in på en sluten barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning, där delar av behandlingen gränsar till övergrepp. Men lika gåtfullt som sjukdomen en gång startade, vänder den. Det som kvarstår - även när det långsamma tillfrisknandet börjat - är det behov av kontroll som flickan känner inför det hon tycker är en obegriplig verklighet och samtid.  Tomrum är en begynnande novellsamling om det vi inte talar om men som finns mellan oss. Novellerna kretsar kring nära relationer och den skuld vi lägger på andra – men också axlar.

Syftet med studien är att genom att testa och vidareutveckla en ny metod för stödjande av barns lust att rita/måla, hitta sätt att få även de barn som inte brukar uppskatta förskolans bildskapande att göra detta. Den nyskapade metoden har givits namnet narrativt bildstöd, och bygger på att barnens fokus riktas mot att berätta. Tillvägagångssättet har inspirerats av aktionsforskning och genomförts genom deltagande barnobservationer i mindre barngrupper. Resultatet visar att de barn som tidigare haft svårt att anpassa sig till förskolans estetiska verksamheter uppmuntrades i högre grad än övriga barn. Studien kom även fram till att om narrativt bildstöd skall stödja som tänkt, bör barnen samverka i berättandet. Detta underlättas om barnen är i samma fas i sin språkutveckling. Att pedagogen bejakar alternativa synsätt på bildskapande visade sig även viktigt. Utifrån studiens resultat identifierades nästa steg i utvecklingsarbetet till att byta ut de små privata papprena mot stora gemensamma.

Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen) 20 hp, för kursen Kreativt skrivande III 27S10E, HT18-VT19. Utdrag ur min roman med arbetstiteln Jag är inte du. Texten består både av urklipp från olika kapitel, samt slutscenen för hela romanen.

No description available.

This study examines correlations between player choice and identification in a multiple protagonist video game, seeking to determine whether a player’s identification with one or more player characters affects the way they make choices while playing. It discusses various definitions and types of identification as well as ways to create a successful narrative with multiple protagonists. The artefact created for the study is a text-based game with a branching narrative, where the player is required to make choices for three different characters, and a qualitative research method based on interviews with a small group of participants. The results show that players seek to identify with the player character even when there are more than one, and often use this as a basis for the choices they make, either by imagining themselves in the situation of the main character or by imagining that they are the main character. They do not usually base their choices while playing as a character on their identification or lack thereof with another, and regardless of how they made choices, most players made more or less the same ones. However, it did show that lack of identification made making choices more difficult for that character, which lessened their enjoyment of that storyline. / <p>Artefakten som användes i arbetet utvecklades i samarbete med Amanda Thim</p>

Denna essä handlar om den pedagogiska situationen mellan lärare i scenisk gestaltning och skådespelarstudenter i en kurs i scenisk gestaltning på en konsnärlig högskola. Utgångspunkten är mitt fältarbete med deltagande observation som jag genomförde när jag följde undervisningen samt intervjuer med lärarna. Utifrån mina erfarenheter som regissör för jag en diskussion om skillnader och likheter mellan att regissera och att undervisa. Mina forskningsfrågor är: 1) Hur ser dialogens och mötets förutsättningar och hinder ut mellan lärare och student? 2) Vilken betydelse har vår förmåga att förstå ”den andre” för att kunna mötas? Mitt förhållningssätt är induktivt. Fokus ligger på meningsinnehållet i de situationer som uppstår i undervisningen och som framkommer i intervjuerna.  Jag vill undersöka om det finns gemensamma nämnare, ett fenomenens väsen i empirin. I min studie framkommer att lärarna ser dialog som en metod för överföring av kunskap. De framför vikten av att tydliggöra rollerna lärare och student och den makt(o)balans som finns i undervisningssituationen. När det handlar om att förstå ”den andre” var studentens skådespelararbete fokus. Där kunde läraren förstå och arbeta med studentens olika utvecklingssteg och processer. Det var genom förställningen, gestaltningen, som läraren förstod studenten som ”den andre”. Det som skulle kunna uppfattas som en omväg för förståelse blev istället den pedagogiska vägen mellan lärare och student.Mina teoretiska referenser är filosofisk litteratur och då framförallt Michail Bachtins tankar om den polyfona romanen, Martin Bubers dialogfilosofi, Jakob Meløe, Hans Skjervheim. Vad det gäller metoddelen har jag använt mig Katrine Fangens text om deltagande observation. / <p>Källor bl.a. Anton Tjechov, Martin Buber, Michail Bachtin, Jakob Meløe, Hans Skjervheim</p>

En icke tämjd berättelse om min yrkeslivsresa. Jag är driven från entreprenörskap, företagsledning och inkomst-status till konst och konstnärskapet. Texten är skriven ur känslan av flyk och ensamhet i mitt tidigare yrkesliv, i längtan att komma hem, via det okända, det outsägbara. Till det fria, sanna, inkomst-osäkra egna skapandet som självändamål.  ”Konsten är ständigt på flykt undan till nya gömslen, medan civilisationen inkräktar på urskogarna.” Hans Larsson: 'Intuition' sid 15

Bara en tanke bort ingår i mitt examensarbete för en magister i kreativt skrivande och utgör cirka en tredjedel av en större helhet. Texten tar upp ämnen som tvång i hederskulturer och psykisk ohälsa, men det finns också ett inslag av magisk realism. Jag har valt att skildra en av huvudkaraktärerna i första person presens och en annan i tredje person preteritum för att tydligt särskilja vems perspektiv som skildras. Berättelsen vänder sig till ungdomar på 12-15 år.

Utförande, realiserandet av en omformad tanke, en viktig del av ett processuellt arbete som handlar om något som allting egentligen balanserar på, det handlar om bearbetning i stunden och en lekfullhet som är starkt bunden till känslan som får mig att påbörja något, fortsätta med något. En strävan att uppnå ett visuellt bevis på vad jag har varit med om, så att jag kanske kan få se på dig vid ett senare skede och komma ihåg hur det var när vi hade vår tid tillsammans, och se framåt mot en tid med någon annan som liknar dig, där momentets rörelse ändrar tempot på utförandet och påverkar känslan i verket jag slutligen har framför mig. En viktig, om inte den viktigaste aspekten som påverkar det som händer i tankarna, är hastigheten som spelar en viktig roll då den kan orsaka en omedelbar och inte sällan impulsiv förändring eller ha ett tempo som är mer resonerande och mindre impulsivt och mer betänkt; jag tycker om när jag låter det pendla mellan det betänkta och impulsiva. Det skapar en behaglig rytm i skapandet. Tänk dig att åka på motorvägen men sen byta till en landsväg där du bara får köra trettio, vägarna upplevs helt olika, vilket sätter tonen, avgör rytmen, rörelsen. Att repetera de olika momenten på varierande vägar, underlag. I det finner jag att känslospår kan visa sig, när jag tar ett steg tillbaka, ser på det jag har gjort. Dom olika stegen i en process slutar all- tid med sorgen för mig, då vet jag att tiden är inne, att det är klart och det är dags att ta distans, för att få perspektiv på vad som har skett. Att låta akten formuleras i ord, någon gång.

In my bachelor’s project I have examined how different starting points can affect the working process and the results, when making picture books or comics. I have made around 15 experiments, in which I chose a starting point and created a story with this starting point as a framework. The starting points were related to the different components one has when making picture books or comics, such as: drawings, aspects of the book object (size, paper, flickering of pages) and relations between text and image. The purpose has been to investigate working methods, to learn more about the medium-specific qualities of the picture book, and to expand my own storytelling. The final result is four books, in which the four different starting points are interconnected in the stories.