Global ETD Search

1	A Comparison of a Visual Disassociation Test on the Keystone Telebinocular with Other Tests of Dominance Palmer, Lyelle L. 08 1900 (has links) This study compares results of sighting, control, suppression and wink tests of visual dominance with a dissociation test administered to 240 high-achieving (ninetieth percentile and above academically) and low-achieving (twenty-fifth percentile and below academically) students at grades four, eight, and twelve. The study examines differences between visual dissociation and other visual-dominance tests. In so doing, the study tests the proportion of consistent dominance revealed by each test among underachievers with a high incidence of dominance variations, examines possible influences on choice of dominant eye, and compares distributions of dominance functions in high- and low-achieving populations. visual dissociation visual-dominace tests high achieving students low achieving students Laterality. Academic achievement.
2	Problem Representation and Mathematical Problem Solving of Students of Varying Math Ability Krawec, Jennifer Lee 27 July 2010 (has links) The purpose of this study was to examine differences in math problem solving among students with learning disabilities (LD), low-achieving (LA) students, and average-achieving (AA) students. The primary interest was to analyze the problem representation processes students use to translate and integrate problem information as they solve math word problems. Problem representation processes were operationalized as (a) paraphrasing the problem and (b) visually representing the problem. Paraphrasing accuracy (i.e., paraphrasing relevant information, paraphrasing irrelevant linguistic information, and paraphrasing irrelevant numerical information), visual representation accuracy (i.e., visual representation of relevant information, visual representation of irrelevant linguistic information, and visual representation of irrelevant numerical information), and problem-solving accuracy were measured in eighth-grade students with LD (n = 25), LA students (n = 30), and AA students (n = 29) using a researcher-modified version of the Mathematical Processing Instrument (MPI). Results indicated that problem-solving accuracy was significantly and positively correlated to relevant information in both the paraphrasing and the visual representation phases and significantly negatively correlated to linguistic and numerical irrelevant information for the two constructs. When separated by ability, students with LD showed a different profile as compared to the LA and AA students with respect to the relationships among the problem-solving variables. Mean differences showed that students with LD differed significantly from LA students in that they paraphrased less relevant information and also visually represented less irrelevant numerical information. Paraphrasing accuracy and visual representation accuracy were each shown to account for a statistically significant amount of variance in problem-solving accuracy when entered in a hierarchical model. Finally, the relationship between visual representation of relevant information and problem-solving accuracy was shown to be dependent on ability after controlling for the problem-solving variables and ability. Implications for classroom instruction for students with and without LD are discussed.
3	Vilka elever har strörst nytta av matematisk problemlösning? / Which students benefits most from mathematical problem solving? Andersson, Andreas January 2023 (has links) Detta examensarbete har undersökt hur låg- respektive högpresterande elever påverkas av problemlösningsuppgifter i matematikundervisningen. Är det främst de relativt högpresterande eleverna som har störst nytta av matematisk problemlösning för att få en djupare förståelse i matematik? Kan problemlösning användas för att få upp intresset för lågpresterande elever? Spelar det någon roll hur problemuppgifter är formulerade? Arbetet har genomförts genom en begränsad systematisk litteraturöversikt genom en databassökning via sökmotorerna DiVA, ERIC och Springer följt av en narrativ analys av tolv utvalda artiklar. Resultatet från detta examensarbete tyder på det främst är de relativt högpresterande eleverna som har störst nytta av matematisk problemlösning för att få en djupare förståelse i matematik. Det är främst dessa elever som möter problemlösning i sin matematikundervisning, vilket gör att de blir mer vana vid problemlösning än andra elever. De lågpresterande eleverna ges inte samma möjligheter att utveckla sin förmåga att lösa matematiska problem. Problemlösning kan dock användas för att få upp intresset för lågpresterande elever. Gruppsammansättningar kan här ha en stor betydelse för hur bra elever kan prestera. Lågpresterande elever presterar t.ex. bättre efter samverkan i en heterogen grupp tillsammans med mer högpresterande eleverna. Resultatet tyder också på att det har betydelse hur problemuppgifter är formulerade för att öka elevernas förutsättning att utveckla sina förmågor att lösa matematiska problem. Textbaserade problemlösningsuppgifter anpassas sällan till elevernas kunskapsnivå. Problemlösningsuppgifter bör därför vara konstruerade så att de inte är för svåra utan är anpassade till elevens kunskapsnivå. Det finns t.ex. en tydlig koppling mellan textbaserad problemlösning och elevernas läsförståelse. Examensarbetet drar också slutsatsen att elever får begränsade förutsättningar att skapa lösningsmetoder eftersom uppgifterna i deras läroböcker mycket sällan kräver ett kreativt matematiskt resonemang för att kunna lösas. Läroböckerna behöver därför kompletteras med flera problemlösningsuppgifter, särskilt på en enklare nivå och i sammanhang som eleverna kan relatera till. / This thesis has investigated how low- and high-achieving students are affected by problem-solving tasks in mathematics education. Is it primarily the relatively high-achieving students who benefit most from mathematical problem solving to gain a deeper understanding in mathematics? Can problem solving be used to raise the interest of low-achieving students? Does it matter how problem solving tasks are formulated? The work has been carried out through a rapid systematic literature review through a database search via the search engines DiVA, ERIC and Springer, followed by a narrative analysis of twelve selected articles. The results from this thesis indicate that it is primarily the relatively high-achieving students who benefit most from mathematical problem solving to gain a deeper understanding in mathematics. It is mainly these students who encounter problem solving in their mathematics teaching, which means that they become more accustomed to problem solving than other students. The low-achieving students are not given the same opportunities to develop their ability to solve mathematical problems. However, problem solving can be used to raise the interest of low-achieving students. Here, group compositions can have a major impact on how well students can perform. Low-achieving students perform e.g. better after collaboration in a heterogeneous group together with higher performing students. The results also indicate that it is important how problem tasks are formulated to increase the students' prerequisites for developing their abilities to solve mathematical problems. Text-based problem-solving tasks are rarely adapted to the students' level of knowledge. Problem solving tasks should therefore be constructed so that they are not too difficult but are adapted to the student's level of knowledge. There is e.g. a clear connection between text-based problem solving and students' reading comprehension. The thesis also concludes that students are given limited opportunities to create solution methods because the tasks in their textbooks very rarely require creative mathematical reasoning in order to be solved. The textbooks therefore need to be supplemented with several problem-solving tasks, especially at a simpler level and in contexts that the students can relate to. problem solving mathematics high-achieving students low-achieving students. problemlösning matematik högpresterande lågpresterande. Engineering and Technology Teknik och teknologier
4	SECONDARY MATHEMATICS PRESERVICE TEACHERS' BEGINNING STORY McConnell, Marcella Kay 14 December 2015 (has links) No description available. Inservice Training Mathematics Education Secondary Education Teacher Education Teaching low-achieving students narrative inquiry expectations efficacy mathematical myths beliefs mathematical knowledge for teaching caring equity
5	Matematiklärares perspektiv på matematikdidaktiska stödinsatser: Scaffolding eller inte? / Mathematics teachers' perspective on mathematics didactic support efforts: scaffolding or not? Miltorp Lempinen, Rasmus, Mårtensson, Frans January 2024 (has links) Matematiklärare gör många olika stödinsatser för att hjälpa lågpresterande elever att nå betygskriterierna i matematik. I den tidigare forskningen som används i denna undersökning beskrivs det att matematiklärare har långa listor av stödinsatser som de använder sig av i sin undervisning. Utöver detta beskrivs majoriteten av stödinsatserna som en förenkling av elevernas material i den tidigare forskningen. Denna undersökning utmanar synen att matematiklärare, med inriktning på årskurserna 7–9, främst använder förenklat material som stödinsats. Genom att använda en definition av scaffolding tillsammans med dess teoretiska beskrivningarna ur ett sociokulturellt perspektiv, analyseras matematiklärares stödinsatser och deras motiveringar bakom dessa. För att inhämta empiri intervjuades sex matematiklärare i olika delar av sydvästra Skåne. Undersökningen grundar sig alltså i en kvalitativ metod med inriktning mot en tematisk analys. Ur det transkriberade materialet framgick det att matematiklärarna arbetade mycket med stödinsatser på både individ- och gruppnivå samt att de använde sig av flera olika stödinsatser i sin undervisning. Slutsatsen i denna undersökning blev att det var svårt att synliggöra om en stödinsats är scaffolding utifrån de strikta definitioner som finns i teorin. simplifying approach low achieving students mathematics teacher scaffolding sociocultural perspective support effort förenklat stöd lågpresterande elever matematiklärare scaffolding sociokulturellt perspektiv stödinsatser Educational Sciences Utbildningsvetenskap Didactics Didaktik Learning Lärande Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Mathematics Matematik
6	Prestation, intresse, engagemang, uppskattning : Skillnader i upplevelse av en virtuell lärmiljö mellan matematiskt hög- och lågpresterande elever Ljunglöv, Robin January 2011 (has links) Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön. Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog. Upplevelsen av lärmiljön undersöktes genom att studera hur intressant eleverna tyckte att spelet var, huruvida eleverna tyckte att agenten gjorde att de brydde sig mer när de spelade, samt om de gillade den skrivna dialogen. Tidigare insamlad data från elever i årskurs 6-8 som använt den virtuella lärmiljön undersöktes med kvasiexperimentell metod och analyserades med ANOVA. Analysen påvisade en skillnad mellan låg- och högpresterande elever i hur mycket de tycker att en pedagogisk virtuell agent engagerar dem i en virtuell lärmiljö. Matematiskt högpresterande elever anser att agenten gör dem mer engagerade än vad matematiskt lågpresterande elever anser. Detta kan tyda på att lågpresterande elevers passivitet utöver traditionell klassrumspedagogik också påverkar elevernas upplevelse av digitala läromedel. I vidareutvecklingen av den virtuella lärmiljön och skapandet av andra virtuella lärmiljöer är det viktigt att se till att elever både lär sig och engageras av lärmiljön. Utvecklare bör också ta hänsyn till de skillnader som finns mellan låg- och högpresterande elevers upplevelse av lärmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att den virtuella lärmiljön görs anpassningsbar för att passa elever oberoende av prestationsnivå. Detta är en viktig målsättning för att se förbättra lågpresterande elevers möjligheter i skolan, något som virtuella lärmiljöer och digitala läromedel i allmänhet kan utgöra ett kraftfullt medium för. Virtual learning environments Digital learning environments Digital teaching Digital learning Learning technology Pedagogical software Digital learning games Pedagogical games Pedagogical virtual agents Pedagogical agents Virtual agents Animated agents Conversational agents Teachable agents Conversational pedagogical agents Pedagogical conversational agents Conversational social agents Social conversational agents Conversational agents Chatbots K2D2 High-achieving students High achievers Low-achieving students Low achievers Mathematical achievments Technology in school Virtuella lärmiljöer Digitala lärmiljöer Digitala läromedel Lärteknologi Pedagogisk mjukvara Digitala lärospel Pedagogiska spel Pedagogiska virtuella agenter Pedagogiska agenter Virtuella agenter Animerade agenter Konversationsagenter Lärande agenter Konverserande pedagogiska agenter Pedagogiska konversationsagenter Konverserande sociala agenter Sociala konversationsagenter Konversationsagenter Chatbots K2D2 Passivitetsmodellen Högpresterande elever Lågpresterande elever Elevers prestation Matematisk prestation Teknik i skolan Human Computer Interaction Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap Pedagogy Pedagogik

1

Page generated in 0.0913 seconds