Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanställda på olika myndigheter. Utifrån fem homosexuella tjänstemäns och tjänstekvinnors berättelser om sina arbetsliv och karriärer undersöks hur normalitet skapas och upprätthålls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstås isolerat från andra maktordningar utan måste ses som intimt förknippat med föreställningar om kön, klass, etnicitet, ålder och yrkesposition. Ju närmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt är kopplingen mellan sexualitet och kön viktig. En homosexuell identitet som inte utmanar föreställningen om två kompletterande kön uppmuntras av omgivningen medan könsöverskridande könsuttryck bemöts med negativa reaktioner.

TITEL: Den anpassningsbara småföretagaren – ett annat sätt att se på klassiska marknadsföringsmodeller. FÖRFATTARE: Charlotte Gustafsson och Kristin Sundqvist HANDLEDARE: Urban Ljungquist NIVÅ: Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 hp, VT 2011 NYCKELORD: Små företag, Småföretagare, Marknadsföring, Kärnkompetens, Produkt- och marknadsmatrisen, BCG-matrisen, strategisk marknadsföring, stora företag PROBLEM- FORMULERING: Hur kan marknadsföringsmodeller, initialt anpassade för stora företag, appliceras på små företags verksamheter? SYFTE: Syftet med uppsatsen är att redogöra för om kärnkompetens, produkt- och marknadsmatrisen samt BCG-matrisen behöver anpassas utefter ett litet företags förutsättningar för att kunna integreras i det vardagliga marknadsföringsarbetet. METOD: En forskningsansats av kvalitativ karaktär med ett deduktivt angreppssätt har använts där fem företag, Mom2Mom, Hemsida24, SEE U, Apping och Ecopower Academy har intervjuats inom ämnet. Samtliga företag passar in på studiens definition av små företag. TEORETISKT PERSPEKTIV: Avsnittet inleds med en beskrivning av marknadsföring samt marknadsföringsarbetet i förhållande till företagsstorlek. Där efter redogörs för hur studiens utvalda marknadsföringsmodeller kärnkompetens, Produkt- och marknadsmatrisen och BCG- matrisen används. EMPIRISKT PERSPEKTIV: I empirin presenteras de fem djupintervjuer som genomförts under studiens gång. SLUTSATS: Studien visar på att samtliga modeller går att applicera på ett litet företags verksamhet om en anpassning först äger rum. Dock finns det kritiska punkter som avgör huruvida de anpassade modellerna kommer att appliceras då steget till att implementera dem är långt för en små företagare.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur kvinnors sexualiteter konstrueras i TV-serien Orange Is the New Black i förhållande till begrepp som behandlar heteronormativitet. Det största fokus läggs på hur bisexualitet kan förstås och ges betydelse inom ramen för en heteronormativ samhällsordning, då det är en sexualitet som inte ges eget utrymme att skapa en egen subjektsposition – utan ses som något ”mitt i mellan” homo- och heterosexualitet. I uppsatsen görs en närläsning på fem utvalda scener ur Orange Is the New Blacks första säsong. Med en diskursanalytisk förståelseram och dekonstruktion som metod söks spänningar mellan olika sexualiteter för att se hur olika subjektspositioner förhandlar med varandra om utrymme för existens. Av resultatet framkom att bisexualitet som subjektsposition omöjliggörs, medan homo- och heterosexualitet får en självklar plats, även om heterosexualitet är det mest önskvärda, inom ramen för heteronormativitet.

Denna uppsats är en studie av två delar i konstnären Sara Jordenös dokumentärinstallation Personaprojektet. De båda delarna bär titeln ADR respektive The Set House (Hedvig). I undersökningen genomförs en kritisk diskursanalys vars fokus ligger vid frågor rörande konstruktioner av verkligheter och hur språket påverkar och påverkas av normer för klass, genus och sexualitet. Frågeställningarna innefattar funderingar rörande hur kategorisering av människor sker, hur individer formar sig själva som subjekt och hur dessa aspekter belyses i det utvalda materialet. Analysen undersöker även upplevelsen av verket, och hur val av medium bidrar till denna.

Syftet med denna undersökning är att synliggöra och utmana hur förlaget OLIKA lyfter fram homosexualitet och heteronormalitet i några bilderböcker. Vi har utfört en ikonotextbeskrivning av de valda bilderböckerna för att möjliggöra en analys. Därefter har vi analyserat materialet utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och dess centrala begrepp; heteronormalitet, den heterosexuella matrisen och performativitet. För att ytterligare fördjupa den teoretiska ansatsen har vi använt Österlunds queerfeministiska frågeställningar för bilderboksanalys. Resultatet vi kommit fram till är att förlaget OLIKA både bryter och upprätthåller rådande föreställningar om homosexualitet och heteronormalitet i de valda bilderböckerna. Detta sker främst genom könstereotypiska gestaltningar av karaktärerna och genom att generalisera könsnormer om heteronormalitet i text och bild. Dock illustrerar bilderböckerna sexualitet, könsnormer och samkönade relationer som går emot rådande föreställningar och därmed bryter författarna och illustratörer till böckerna delvis mot stereotypiska könsnormer. Vår slutsats är med andra ord att förlaget vill skapa normbrytande barnböcker men flertal karaktärer illustreras på könsstereotypa sätt. Homosexualitet skrivs fram som något annorlunda, samt att de samkönade relationerna i bilderböckerna utgår från en heterosexuell norm.

Syftet med denna studie är att lyfta historier som sällan får ta plats i den offentliga diskursen om lesbiskt moderskap. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju lesbiska mödrar och blivande mödrar som berättar om bemötande av sjukvården och av omgivningen i deras process mot att skaffa barn. I studien berörs ämnen som inkluderande och exkluderande processer samt assimileringsprocesser. Studien visar på att konsekvenser av genomgående heteronormativa familjeideal i sjukvården och av omgivningen kan skapa en minoritetsstress, dvs. en känsla som gör att en alltid är beredd på oönskade kommentarer eller frågor om ens påstådda ”annorlundahet” som vidare kan resultera i att olika hanteringsmekanismer används. Slutligen visar studien också på hur rädslan att inte bli ”accepterad” som en förnuftig förälder på grund av sin sexualitet kan skapa assimilering av heteronormativa ideal. Avslutningsvis visar studien även på att den heterosexuella matrisen är tydlig i diskursen som berör samkönad reproduktion, både i vården och av omgivningen men också i utformandet av det lesbiska moderskapet.

Syftet med studien är att analysera hur olika faktorer kan påverka lärares arbete med jämställdhet och HBTQ+frågor i undervisning inom grundskolans årskurs 7–9, samt analysera om lärares arbete med jämställdhet och HBTQ+frågor kan fungera som skydds- och/eller riskfaktorer för HBTQ+-ungdomar.Uppsatsen har en kvantitativ forskningsansats med survey design. Empirin samlades in via en online enkät från 146 respondenter. Den insamlade empirin bearbetades i SPSS och analyserades med utgångspunkt i queerteori och queerpedagogik. Resultatet antyder att det tenderar att finnas ett samband mellan lärares egen identitet och hur de implementerar jämställdhetsarbetet i skolan med ett HBTQ+fokus. Vidare framkom det även tecken på att olika risk- och skyddsfaktorer finns för HBTQ+elever. Trots studiens resultat och informativa materialet efterfrågas ytterligare forskning inom detta område.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kön/genus och sexualitet gestaltas i figurteater i förskolan samt om/hur berättelserna som gestaltas utmanar och/eller reproducerar normer kring kön/genus och sexualitet. Genom kvalitativ metod och observationer där pedagoger gestaltat figurteater har empirin samlats in och analyserats med Butlers (i Rosenberg 2005; 2007) begrepp performativitet och den heterosexuella matrisen. Med begreppen som analysverktyg har tre mönster trätt fram i empirin från observationerna i förhållande till mina två frågeställningar. Mönstren är: figurerna, aktörskap och heterosexualitet. Mina frågeställningar är:•Hur gestaltas kön/genus och sexualitet i narrativen?•Vilka berättelser gestaltas med figurteater i förskolan, är det utmanande och/eller reproduktiva berättelser?Resultatet av denna studie visar att gestaltningarna med figurteater till största delen reproduserar de rådande normer kring kön/genus och sexualitet. Det fanns några exempel när pedagoger bröt mot de rådande stereotypa kön/genus normerna genom att förändra berättelsen, karaktärers aktörskap eller hur figurernas såg ut i gestaltningen däremot fanns det ingen annan sexualitet gestaltad än den heterosexuella. Slutsatsen är att de berättelser som gestaltas till mycket liten del utmanar de rådande normerna kring kön/genus och sexualitet.

Både i och utanför förskolan möts barn av normer kring vad som anses normalt för pojkar respektive flickor. Detta sker bland annat genom böcker, kläder och leksaker. Denna studies syfte är att undersöka hur barn i förskolan (1-5 år) skapar och utmanar genus i spontana egeninitierade literacyaktiviteter. De frågeställningar vi valt att använda är: Genom vilka attribut skapar barn genus i olika literacyaktiviteter? Hur skapar barn genus genom det verbala och kroppsliga språket i dessa aktiviteter? Studien har feministisk poststrukturalism som teoretiskt perspektiv och vi har använt Butlers tankar om kön och genus som socialt konstruerade i analysen. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt deltagande observation som metod. Observationerna är dokumenterade med hjälp av filmkamera och fältanteckningar. Studiens resultat visar hur utseende, färger, kläder och leksaker används som attribut i barns skapande av genus men också hur kroppsrörelser, gester och ord används. Resultaten visar också att barnen till stor del, genom attribut och språkliga handlingar, upprätthåller gränserna mellan manligt och kvinnligt men också utmanar dem.

Att ha en framgångsrik produkt som fortsätter att växa på dagens marknad är komplext. På grund av det stora antalet marknadsföringsstrategier som är tillgängliga för företag som verkar på en global marknad. Syftet med denna forskningsstudie är finna hur digitala produkter marknadsförs i olika faser av produktlivscykeln med fokus på datorspelsindustrin. Därför kommer denna studie att undersöka om strategierna är tillämpliga i en mer global och digital miljö. Studien kommer således att försöka fylla det litterära gap som finns inom detta område. Empiriska data i denna studie samlas in genom intervjuer med personer som har erfarenhet eller arbetar inom dataspelsindustrin. Detta inkluderar affärscoacher och marknadsföringschefer som verkar inom dataspelsindustrin. Resultaten indikerar att varumärket är en av de viktigaste faktorerna för framgång på denna marknad. Men samspelet mellan de olika strategierna var märkbar och kunde inte bortses från. Intervjuerna har givit nya insikter om hur ett spel kan prissättas. Därför skulle en riktning för ytterligare forskning vara intressant att fokusera på prissättningen av digitala produkter. / To have a successful product that continues to grow in today's market is complex due to the amount of marketing strategies that are available to the operating firm, especially when they operate on a global market. The purpose of this research study is to find out how digital products are marketed in different stages of the product lifecycle with the focus on the videogame industry. Therefore, will this study examine if the strategies are applicable in a more global and digital environment. Thus, will this study attempt to fill the literature gap that exists in this field. The empirical data in this study are gathered through interviews with people who have experience or worked in the videogame industry. This includes business coaches and marketing managers who operate in the videogame industry. The findings indicate that brand is one of the most important factors for success in this market. But the interplay between the different strategies were noticeable and could not be overlooked. The interviews have given a new insight on how a game could be priced. Therefore, would a direction for further research be interesting to focus on the pricing of digital products.