Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och har ett sociokulturellt- och läroplansteoretiskt perspektiv för att undersöka hur djur framställs i förskolan samt hur de kan användas som pedagogisk resurs. Studien är baserad på enskilda intervjuer med fyra förskollärare. Till studien bidrar förskollärare med information med egna erfarenheter, arbetssätt och förhållningssätt som vidare analyseras med hjälp av teoretiska begrepp inom läroplansteori och det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien påvisar att djur är en stor del av förskoleverksamheten och att djur används flitigt vardagligen genom lek för att bland annat utveckla empati hos barn. I uppsatsens diskussionskapitel diskuteras studiens resultat i relation till den tidigare forskningen nämnd under studiens fjärde kapitel. Uppsatsens sista kapitel ger förslag på fortsatt forskning inom ämnet av djurstudier.

Syftet med denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse för fritidslärarens bildskapande aktiviteter i fritidshemmet, samt belysa om bildskapandets olika funktioner i fritidshemmets verksamhet. Examensarbetets teoretiska utgångspunkt bygger på mediering ur det sociokulturella perspektivet som menar på hur människor tillsammans utvecklar och tar till sig kunskap i sociala möten. Resultatet har framställts med hjälp av en kvantitativ metod med kvalitativa drag i form av enkät och resultatet bygger på besvarade enkäter från 45 respondenter med utbildning fritidslärare/ fritidspedagog. Majoriteten av fritidslärare i undersökningen anser att bildskapande har en positiv inverkan på barns lärande och att de aktivt använder det mer eller mindre i respektive verksamheter. Undersökningen visar att bildskapande används som hjälpmedel att utveckla elevernas motoriska förmåga, utveckla en problemlösande förmåga och eget tänkande, skapa självförtroende samt en möjlighet till att erbjuda rekreation.

I högskoleförordningen står att specialpedagogen ska vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor. I och med att begreppet handledning inte står tydligt beskrivet varken i högskoleförordning eller i skolans styrdokument skapas en oklarhet,vilket leder till att det uppstår skilda förväntningar på specialpedagogens handledningspraktik.Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens handledning och kvalificerade samtal med lärare samt om handledningens potential i skolkontexten. Studiens teoretiska grund är det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP. Begreppen samspel, mediering och kommunikativa kontexter har använts som analysbegrepp och ligger som ett teoretiskt ramverk genom hela studien. Metoden i studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger.Vårt resultat visar att handledning och kvalificerade samtal är ett viktigt verktyg både för att skapa tillitsfulla, samarbetande och stöttande relationer, men också för att utveckla ett perspektivskiftande och professionsutvecklande lärande för lärare. Det i sin tur kan motverka känslan av att läraryrket är ett ensamarbete samt utveckla lärarnas pedagogiska arbete och bemötande av elever. I resultatet beskrivs både informella- och formella kommunikativa kontexter, men balansen mellan dem är viktig för att skapa ett gynnsamt samtalsklimat.Samtliga specialpedagoger i studien skulle vilja ha mer planerad handledning, med tydliga frågeställningar som kommer in i ett tidigt skede för att handledningen ska fungera som en förebyggande och främjande insats. Rektorns roll och ansvar anses vara central för att skapa organisatoriska förutsättningar för handledning och kvalificerade samtal, vilket ökar möjligheterna att förverkliga specialpedagogernas visioner om handledning som ett kontinuerligt förebyggande och hälsofrämjande arbete.

De flesta förskolor består idag av flerspråkiga barn. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn i förskolans verksamhet. För att svara på vårt syfte valde vi att utgå från två forskningsfrågor, vilka är Vilka olika metoder och strategier beskriver förskollärare att de använder vid arbete med flerspråkiga barns språkutveckling? och Vilka möjligheter och utmaningar upplever förskollärare att de möter i arbetet med flerspråkighet i förskolan? Teoretiska begrepp som genomsyrar vår studie är den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering, vilka alla kommer från det sociokulturella perspektivet. Vi har i vår kvalitativa studie genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta stycken förskollärare från fem olika förskolor i mellansverige. Det insamlade datamaterialet har vi genom en tematisk analys kodat för att hitta olika teman anslutna till vårt syfte och våra forskningsfrågor. Resultatet har visat att förskollärare beskriver sig använda flera språkfrämjande verktyg som exempelvis bildstöd och TAKK. I resultatet av vår studie framkom ur förskollärarnas beskrivningar att språk och kommunikation kan vara en utmaning med de flerspråkiga barnen och deras vårdnadshavare. Ytterligare något vi har sett i vårt resultat är att förskollärare berättar att barnens modersmål har en stor betydelse för barnens språkutveckling, och att det enligt förskollärarna är viktigt att barnens vårdnadshavare håller modersmålet levande. En slutsats som vi dragit utifrån vår studies resultat är att redskap som bildstöd och TAKK kan hjälpa till att förstärka och främja kommunikationen med och av flerspråkiga barn. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Studiens syfte var att undersöka i vilken omfattning förskollärare använder rummet som en tredje pedagog i sitt arbete med barns språkutveckling. Deltagarna i studien begränsades till verksamma förskollärare i förskolan. Genom en webbenkät besvarade ett antal verksamma förskollärare frågor kopplade till sitt arbete med rummet som en tredje pedagog. Resultatet visar att majoriteten av förskollärarna som deltagit i studien använder rummet som en tredje pedagog. Förskollärarna ser att förskolans fysiska miljö är viktig i ett språkutvecklande syfte. Resultatet visar att majoriteten av verksamma förskollärare i förskolan ser mediering genom artefakter som en viktig del i arbetet med språkutveckling. Slutsatsen av denna givande studie är att arbetet med miljön som en tredje pedagog har stor betydelse för främjandet av barns språkutveckling, autonomi och solidaritet.

Syftet med studien är att undersöka vilka undervisningsmetoder som lärare tillämpar i undervisningen om krafter och rörelser. Datainsamlingsmetoden som ligger till grund för studien är en digital enkät som består av öppna frågor och har besvarats av tio personer. Insamlat datamaterial har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod och diskuterats utifrån tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt. Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Undervisningsmiljöer såsom lekparken, utomhusmiljön och klassrummet är tre miljöer som kan tillämpas som resurs för undervisningen om krafter och rörelser. Miljöerna tillämpas på ett varierat sätt utifrån olika lärare som deltagit i studien. Lekaprken anses som en lärorik miljö för undervisningen medan skogen som utomhusmiljö anses lärorik men tillämpas mer sällan. Slutsatsen är att lärare tillämpar lekaprken och klassrummet som undervisningsmiljö men att den påverkas av lärarens kompetens och tolkning av läroplanen om hur ofta och mycket metoden används. Lärarna i studien anser dock att varierande arbetssätt ökar elevens lärande och konkretiseringen av de abstrakta fysikaliska begreppen.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i skolår 5 kommunicerar i en mindre grupp kring ett matematiskt problem. Begreppet kommunikation är indelat i tre områden som analyseras utifrån språket, vilka strategier som används och den grupprocess som uppstår. Gemensamt för de tre inriktningarna är den tysta och den verbala kommunikationen. I den sammanfattande analysen belyses likheter och skillnader mellan de tre utvalda grupperna.Metoden är en deltagande observation av kvalitativ struktur. Observationerna gjordes med bild– och ljudupptagning, samt genom att en observatör förde anteckningar under inspelningen. Materialet är transkriberat, analyserat och bearbetat efter syftets perspektiv. Det är tre grupper med fem elever i varje grupp, från tre olika skolor, som ingår i undersökningen.Resultatet bygger på gruppernas kommunikation i språkliga register, vilka strategier som används och hur grupprocessen påverkar progressionen för att lösa uppgiften. En jämförelse sker mellan den tysta och den verbala kommunikationen för att upptäcka orsaker till likheter eller olikheter.Utifrån resultatet kommer diskussionen att beröra elevernas kunskapsbildning i grupp vid problemlösning i matematik, vilka affekter det skapar samt betydelse av gruppens sammansättning. En diskussion om pedagogens betydelse av att förse eleverna med de verktyg och den hjälp en förförståelse kräver för att kunna arbeta i grupp. Det centrala är att förstå problemlösningens funktion. De tre medverkande grupperna visar på brister inom val av strategier och metoder i undersökningen. Det framgår att det krävs en medvetenhet hos eleverna med att arbeta i grupp och vad det innebär som metod. Den kunskapsmässiga nivåindelningen är en viktig förutsättning för ett grupparbete. Studien visar även att den sociala kompetensen är en viktig komponent, som borde ingå som ett av kriterierna vid en gruppsammansättning. / 4Summary/abstractThe aim of this study is to examine how students in grade 5 are communicating in a small group around a mathematical problem. The concept of communication is divided into three areas analyzed in terms of language, the strategies used and the group process that occurs. Common to the three axes are the silent and verbal communication. In the summary analysis highlights the similarities and differences between the three selected groups.The method is a participant observation of qualitative structure. The observations were made with video- and audio recording, and one of two observers taking notes during recording. Materials were transcribed, analyzed and processed from the purpose perspective. There are three groups of five students in each group, from three different schools under investigation.The result is based on the three groups' communication in linguistic registers, what strategies are used and how group process affects the progression of the task at hand. A comparison is made of the silent and verbal communication in order to discover reasons for similarities or differences.Based on these results, the discussion will touch on student’s knowledge of the group while doing problem solving in mathematics. What affects it creates and the group’s importance in their composition. Here is also a discussion of pedagogical importance of providing students with the tools and help and understanding the problem solving function. The three participating groups demonstrate the shortcoming of the choice of strategies and methods in the investigation. It´s clear there is a need for an awareness of pupils when they are to work in group and their understanding of what it means as a method. The level in knowledge is an important precondition for a team working. The study also shows that the social skills are an important component; witch should be included as one of the criteria in the composition of the group.

Syftet med vårt examensarbete är att få en liten uppfattning om vad det är för språk lärare använder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker är hur eleverna får den kunskap de behöver matematiskt och språkligt. I vår undersökning har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där vi tittar på artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss på språket som används under lektionerna och hur lärarna går till väga för att nå ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bäst för vår undersökning och vi har utgått från att observera två lärare på fyra lektionstillfällen var, med ljudinspelning och anteckningar. Resultatet vi har fått av vår undersökning visar att det används betydligt mer vardagligt än matematiskt språk trots att Både lärare och elever befinner sig i en matematisk kontext. Lärarna kommunicerar med en blandning av både det informella och formella språket och med hjälp av artefakter. Vår slutsats är att elever kan uppfatta de matematiska begreppen som besvärliga att förstå och hantera eftersom lärarna förenklar språket och använder många gånger flera ord för samma begrepp.

SammandragDet har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är:Vad knyter eleverna an till i Inferno?Hur responderar eleverna på medieringen?Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, observation och kvalitativ intervju. Eleverna pressenteras för Strindbergs Inferno i formen av ett undervisningsförsök. Därefter tolkas det empiriska materalet utifrån teorier kring svenskundervisning på praktiska gymnasieutbildningar, det vidgade textbegreppet, högt och lågt samt genus. I resultatet av undersökningen framgår Strindbergs relevans på praktiska gymnasieutbildningar samt medieringens betydelse. Nyckelord: Strindberg, mediering, det vidgade textbegreppet

Syftet är att undersöka erfarenheter i form av materialkunskap för att få syn på när en process går från ett konvergent till ett divergent lärande. Undersökningen utgår från frågorna; ”På vilka sätt kan erfarenheter av materialens egenskaper bidra till ett utforskande av medierande uttryck?” och ”Hur kan jag som lärare hjälpa elever att bli medvetna om sin egen estetiska lärprocess?”. Empiri samlas genom en workshop kring uppgiften ”Taktil berättelse”, där semistrukturerade intervjuer och material-experiment görs med tre ungdomar, alla 12 år. Vid analysen tillämpas en modell för lärande om, i, med och genom” (Lindström, 2008). Resultatet visar att om erfarenheter utvecklas skapas en förutsättning för den divergenta processen, och genom att kategorisera olika moment i en estetisk lärprocess blir det synligt vilka erfarenheter och läranden som tas i bruk.