The purpose of this study is to illustrate and examine how The National Agency for Education (Skolverket) and its control documents, more specifically the curriculum for lower secondary school (Lgr11), curriculum for upper secondary school (Gy11) and syllabus for civics, answer to the medialization in society in terms of source criticism and source-critical approach. Furthermore, continued research is exploring in what critical ways mediation and medialization of politics can affect young people’s political participation. While political medialization and media consumption are increasing among young people, media selectivity enhance and the number of adolescents that are avoiding news, despite the increasing media consumption, are increasing.   The research show that both curriculums and syllabus for civics stresses source-critical approach and political participation, in relation to the mediation and medialization of society. The curriculum for lower secondary school does not mention source criticism as a term but emphasizes in other ways the importance of a source-critical approach to, for example, digital technology and tools. The importance of a common frame of reference for political participation is highlighted as central to the political participation and is identified as threatened by the selectivity of the media together with the mediation and medialization of politics.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor. Studiens första forskningsfråga inbegriper hur förskollärare preciserar flerspråkighet i förskolan. Den andra forskningsfrågan innebär hur förskollärare uttrycker att de arbetar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. Den tredje forskningsfrågan handlar om vilka utmaningar förskollärare diskuterar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor används en kvalitativ metod med frågeformulär som verktyg och en innehållsanalys. Analysarbetet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och betydelsebärande begrepp i perspektivet. Begreppen är den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. I resultatet framkommer det gemensamt att förskollärarna preciserar flerspråkighet med språk. Förskollärarna ser att arbetet med flerspråkighet är positivt och en tillgång i förskolan, samtidigt som arbetet är svårt. I resultatet framkommer det även att det svenska språket anses viktigt att utveckla. Det framkommer varierande hur förskollärarna uttrycker att de arbetar med flerspråkigheten i förskolan. Främst synliggörs att inkludering av flerspråkigt material i den fysiska miljön är vanligt förekommande. Samtidigt anses det även viktigt att inkludera flerspråkig personal. I resultatet diskuterar förskollärarna främst att kommunikationen, tiden och kollegors förhållningssätt är en utmaning och ett hinder. Främsta tillgångar som förskollärarna uttrycker är att olikheter normaliseras och att barn och vuxna kan lära av varandra. Utifrån studiens resultat framkommer det två slutsatser. En slutsats är att arbetet med flerspråkighet i förskolan är viktigt för både vuxnas och barns utveckling och lärande. Den andra slutsatsen är att förskollärarna upplever det viktigt att all förskolepersonal har ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med flerspråkighet.

This study aims to understand the interaction within cabin crew members and study the teaching methods regarding communication to the cabin crew. For exploring this matter, interviews with two cabin crew instructors were conducted. These interviews have been analysed by using socio-cultural theory on learning, along with relevant theoretic terms to comprehend how interaction and communication between cabin crew members are taught. The interviews with the instructors have been analyzed from a socio-cultural perspective with concepts relevant to the study; language as a tool, crew resource management as a communicative method and mediation, which can be explained as how something is conveyed. By analyzing the interviews and interpreting them from the socio-cultural perspective, three categories were established. These were: teaching environment, crew resource management and safe teaching environment and finally social interaction. The results of the study indicate that one of the most critical factors for teaching communicative skills and the understanding thereof is the numerous years of working experience of the cabin crew instructors. Another crucial result from this study demonstrates that in order to teach communication skills to cabin crew effectively, it may be necessary to re-evaluate the methods in which the subject is instructed to cabin crew as the training program for cabin crew is based mainly on pilot manuals. Onward research in the field may also regard the use of virtual-reality methods through VR-goggles, which is something the respondents briefly explained as an exciting breakthrough in cabin crew teaching methods. / Studiens syfte är att undersöka instruktörers erfarenheter och upplevelser om undervisningen av säkerhetsbärande kommunikation till kabinpersonal i ett flygbolag. För att studera detta har två djupgående intervjuer genomförts med två instruktörer eftersom det är instruktörerna som är ansvariga för att undervisa om kommunikationen som kabinpersonalen senare använder i den dagliga verksamheten. Intervjuerna med instruktörerna genomfördes genom video och/eller telefonsamtal och har därefter analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med för studien relevanta begrepp; språket som redskap, crew resource management som kommunikativ metod samt mediering, vilket kan förklaras som hur någonting förmedlas. Med hjälp av att analysera intervjuerna och tolka dem utifrån det sociokulturella perspektivet kunde tre kategorier uppmärksammas: undervisningsmiljö, CRM och trygg undervisningsmiljö samt social interaktion. Studiens resultat visar att en av de viktigaste faktorerna i undervisningen och i synnerhet kommunikation, är instruktörens egen yrkeserfarenhet vilken visat sig viktig för undervisningen om kommunikation. Ett annat viktigt resultat från undersökningen är att den belyser instruktörernas erfarenheter av hur teori och praktik samspelar i undervisningen. Med resultat från denna studie uppmuntras till fortsatta studier om undervisningen för kabinpersonal i syfte att belysa och effektivisera den kommunikation som kabinpersonalen arbetar med dagligen. Ett intressant ämne som framfördes genom intervjuerna med respondenterna är möjligheten att arbeta med VR-glasögon, alltså glasögon som genom en virtuell värld kan återge undervisningsmiljö som annars kan vara svåråtkomlig.

Denna studie har som mål att utforska de attityder som pedagoger har till lärandet genom digitala spel i användningen inom skolverksamheten. Det studien mer specifikt kommer att undersöka “Hur förhåller sig pedagoger till användningen av digitala spel i skolverksamheten”. Vi har använt semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Ett sociokulturellt perspektiv användes för att analysera det empiriska materialet som hade samlats in.  Slutsatsen av denna studie är att pedagoger har en positiv inställning till lärandet genom digitala spel samt att lärandet och utvecklingen av kunskaper sker i koppling till skolämnen men även till den personliga utvecklingen hos barnen via kommunikationen som sker mellan varandra. Dessutom understryks det att pedagoger måste utveckla sin egen kunskap och sitt engagemang för användning av digitala spel för att framgångsrikt kunna hantera en pedagogisk användning genom spel, för att eleverna ska få möjlighet att lära sig genom sina intressen. / This essay aims to explore the understanding of leisure-time teachers attitudes about using digital games in leisure-time activities. What the essay more particularly will investigate is “How do educators relate to the use of digital games in schools’ leisure-time activities?”. We have used semi-structured interviews to gather our empirical material. Sociocultural perspective was used to analyze the empirical material collected. The findings of the essay shows that educators have a positive attitude towards learning through digital games, that the learning and development of the educational and the personal areas of the children evolve. Furthermore, it is underlined that educators must develop their own knowledge and commitment towards the use of digital games to be able to successfully manage an educational use of games that is in the interest of the children that are learning.

Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning språkfrämjande metoder och verktyg användes av förskollärare i förskolan för att stödja barns språkutveckling vilket undersöktes utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att söka svar på studiens syfte tillämpades en kvantitativ forskningsansats där en webbenkät riktad till förskollärare användes som metod. Resultatet visade att förskollärare använder olika språkfrämjande metoder och verktyg i stor omfattning i förskolans olika miljöer. Resultatet visade att förskollärare skattar sin kompetens inom barns språkutveckling som god och ser positivt på kompetensutveckling. Studiens slutsats är att samtliga metoder och verktyg tillämpas av förskollärare i förskolan och används regelbundet för att främja barns språkutveckling. En slutsats är även att förskollärare ser kompetensutveckling som viktigt och betydelsefull för att kunna främja barns språk.

Syftet med studien var att med en explorativ ansats undersöka huruvida inflammation och blodfetter kan mediera sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion hos äldre vuxna. Longitudinell data över ett tidsspann om nio år hämtades från The English Longitudinal Study of Ageing (ELSA). Urvalet bestod av 2380 deltagare, där samtliga var minst 50 år gamla. Fysisk aktivitet (FA) mättes genom självskattning vid intervju. Mått för kognitiv funktion utgjordes av resultat från tester som avser mäta domänerna minne och exekutiv funktion. För minne användes ett Word-list learning-test som mäter omedelbar och fördröjd återgivning (OÅ & FÅ). För exekutiv funktion användes ett Animal Naming-test som mäter verbal fluency (VF). Data för inflammationsmarkörer och blodfetter inhämtades genom blodprov. Inflammationsmarkörer som undersöktes var C-reactive Protein (CRP) och fibrinogen. Blodfetter som undersöktes var High-Density Lipoproteins (HDL-kolesterol), Low-Density Lipoproteins (LDL-kolesterol) samt triglycerider. Medieringsanalys med strukturell ekvationsmodellering (SEM) indikerade att blodfetter, men inte inflammation, medierar sambandet mellan fysisk aktivitet och minne. Resultaten indikerade inte på någon mediering av varken blodfetter eller inflammation avseende domänen exekutiv funktion. I motsats till vad som beskrivs i stora delar av litteraturen pekade resultaten dock på att LDL-kolesterol hade en skyddande roll för kognitiv funktion, och att HDL-kolesterol påverkade kognitiv funktion negativt. Studiens resultat visade att blodfetter kan utgöra en underliggande mekanism för sambandet mellan fysisk aktivitet och minne. / The purpose of the study was to investigate, with an exploratory approach, whether inflammation and blood lipids can mediate the relation between physical activity and cognitive function in older adults. Longitudinal data over a time span of nine years was collected from The English Longitudinal Study of Aging (ELSA). The sample consisted of 2380 participants, all of whom were at least 50 years old. Physical activity (FA) was measured through self-assessment at an interview. Measures of cognitive function consisted of results from tests aimed at measuring the domains of memory and executive function. Memory was assessed with a Word-list learning task which measures immediate and delayed recall. Executive function was assessed with an Animal Naming task which measures verbal fluency. Data for inflammatory markers and blood lipids were obtained through blood samples. Inflammatory markers that were examined consisted of C-reactive Protein (CRP) and fibrinogen. Blood lipids that were examined consisted of High-Density Lipoproteins (HDL cholesterol), Low-Density Lipoproteins (LDL cholesterol) and triglycerides. Mediation analysis with structural equation modelling (SEM) indicated that blood lipids, but not inflammatory markers, mediate the relation between physical activity and memory. Results did not indicate any mediation of neither inflammatory markers nor blood lipids in the physical activity-executive function relation. In contrast to what is commonly described in the literature, the results indicated that LDL-cholesterol has a protective role of cognitive function, and that HDL-cholesterol had a negative effect on cognitive function. The study showed that blood lipids can be an underlying mechanism of the relation between physical activity and memory.

Detta är en kvalitativ intervjustudie utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där åttasemistrukturerade intervjuer genomförts. Syftet är att undersöka hur rektorer möjliggör kommunikativ kompetensutveckling för förskolepersonalen. Resultatet visar att kommunikation är centralt i förskolekontext där förskolepersonalen och rektorerna visar sig tillfreds med förutsättningarna angående kompetensutveckling. Samtidigt visar slutsatsen att ett kollegialt kontinuerligt lärande i arbetslaget är något som anses vara av vikt för en samsyn i arbetslaget.

Syftet med denna studie är att undersöka en mindre grupp elever i årskurs 6 på en svensk skola om hur deras läsintresse kan påverkas av digitala verktyg. I inledningen lyfts olika rapporter om läsintresse som en introduktion till ämnet. Det ges även en kort förklaring till digitaliseringen i samhället. Tre forskningsfrågor besvaras i denna studie och dessa är: Hur motiverar eleverna sitt val av medium för läsning? Bidrar digitala verktyg till ökat läsintresse för eleverna? Vilka för- och nackdelar upplever eleverna med att läsa digitalt? Arbetet är en kvalitativ studie där vi har genomfört intervjuer med elever för att få en bild över elevers upplevelse. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda digitala verktyg till läsning. Trots detta framgår det inte att elevers läsintresse påverkas av att läsa på digitala verktyg om texten är intressant. Slutsatsen som kan dras är att det finns fler nackdelar än fördelar för elevgruppen att läsa digitalt och majoriteten av gruppen väljer att läsa analogt. En till slutsats är att läsintresset inte ökar av att läsa på digitala verktyg, det som ökar elevers läsintresse är textens innehåll och i vilken textgenre eleverna läser.

Syftet med undersökningen var att undersöka kommunikationen samt elevers begreppsförståelse inom aritmetik, de fyra räknesätten (addition, subtraktion, multiplikation samt division). Fokus låg även på att se om korrelation fanns mellan dessa. Undersökningen utfördes i två klasser i årskurs 2 på en skola i södra Sverige. I båda klasserna utfördes kvalitativa observationer som sedan följdes upp av semistrukturerade intervjuer med de deltagande lärarna. Observationerna har gjorts utifrån fem observationspunkter och intervjuerna har gjorts med öppna frågor. Det insamlade materialet har analyserats, vilket det gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på språk och samspel. Materialet analyserades även med hjälp av låg, passiv och aktiv nivå av begreppsförståelse. Utifrån resultatet av undersökningen kan vi se att det finns en korrelation mellan kommunikation och elevers inlärning av begrepp. Genom att lärare konsekvent använder sig av rätt terminologi i sin undervisning lär sig eleverna mer effektivt hur de ska använda dessa i rätt sammanhang. Det är genom kommunikation begreppen introduceras och det är även genom kommunikation som de lärs in. Eleverna kan inte själva sätta begreppen i rätt sammanhang om inte stödet av läraren är tillgängligt. Slutsatsen är därmed att både kommunikation och begreppsförståelse i matematiken hör ihop, precis som multiplikation och division. Båda två behövs för att kunna skapa förståelse och bilda kunskap hos eleverna, allt det här, med stöd av en lärare som har fokus på att använda rätt terminologi och förtydliga med synonymer. Ett matematikklassrum är inte tyst - det är ett klassrum fyllt av diskussioner och lösningar som delges till varandra.

Flerspråkighet är ett aktuellt ämne i skolans verksamheter på grund av ökad invandring till Sverige. Flerspråkighet har därav blivit vanligare i samhället och barn i de olika verksamheterna behöver stöd i både sitt första språk men även i deras andraspråk. Verksamheter kan se helt olika ut beroende på hur pedagoger arbetar med flerspråkiga elever i skolan och på fritids. Studien fokuserar på hur lärare i fritidshem arbetar med flerspråkighet och flerspråkiga elever. Syftet med studien är att belysa hur lärare i fritidshem främjar lärandet för flerspråkiga elever för att uppnå god språkutveckling utifrån elevernas erfarenheter, bakgrund, kunskaper och vilka möjligheter samt hinder som finns för att uppnå god utveckling och stimulans.