Sammanfattning/AbstractElever med språkliga svårigheter utgör en sammansatt och svårdiagnostiserad grupp. En språkstörning får konsekvenser för tankeutveckling, minne, lärande och läsförståelse. Det finns ett behov hos lärare att nå en större medvetenhet och en djupare förståelse för hur funktionsnedsättningen påverkar skolsituationen och vilka arbetsätt och arbetsmetoder, som kan vara motiverande och effektiva för elever med språkstörning.Syftet med studien är att belysa hur lärare till en elev med generell språkstörning och verbal dyspraxi och eleven själv upplever möjligheter och hinder i olika skolsituationer. Studien vill också lyfta fram de faktorer, som anses betydelsefulla för kunskapsutveckling och social gemenskap. •Vilka arbetssätt och arbetsformer upplevs som positiva och motiverande av en elev med språkstörning och verbal dyspraxi?•Hur upplever två lärare sin yrkesroll och användandet av olika arbetssätt och arbetsformer?•Vilka dilemman och hinder visas och i så fall på vilket sätt?Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv. Lärandet sker i interaktion med andra människor. Språk och aktivitet är lärandets grund. I ett livsperspektiv har språket och förmågan till kommunikation en djup dimension. Hur man mår, det vill säga känslor och attityder, den egna motivationen och engagemang är enligt eleven viktigt för att lära och utveckla språket. Lärandet i skolan påverkas av den sociala och språkliga miljön. En språkstörning är ett komplicerat samspel mellan individuella svårigheter och de sociala sammanhang som eleven deltar i. Studien är en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk ansats. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom en metodtriangulering. Trianguleringen innebär sex observationer av olika lektionstillfällen, sex chattsamtal med en högstadieelev med generell språkstörning och verbal dyspraxi samt sex chattsamtal med två av elevens lärare. Vid observationerna användes ett observationsprotokoll och vid chattsamtalen tre inledningsfrågor, som följdes upp av öppna följdfrågor.Kontexten eller omgivningsfaktorerna, det vill säga den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen har en avgörande betydelse för hur elever med språk- och talproblem har förutsättningar för att lyckas. En anpassning till den aktuella situationen måste alltid göras. Som lärare gäller det att finna gynnsamma sätt att förebygga de situationer, som är särskilt belastande för eleven. Den egna motivationen och möjlighet till delaktighet är de starkaste drivkrafterna för språklig utveckling. En språklig sårbarhet innebär ett kontinuerligt behov av stöd för att utveckla sin metakognitiva förmåga. De största hindren för att lyckas är ett svagt arbetsminne och att missförstånd lätt uppstår.Om inte språk och kommunikation fungerar, ställs människan utanför samhällets delaktighet och gemenskap. Lärare måste ha en kunskap och en djup förståelse för vilka konsekvenser en språk- och talstörning får i skolsituationen, för att kunna anpassa undervisningen och motverka risken för utanförskap.I arbetet med språkligt sårbara elever är yrkesrollen och relationsarbetet av stor betydelse. Specialläraren ska vara en länk till övriga lärare och stöd och hjälp vid upprättandet av åtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå. En viktig uppgift är att ge omgivningen förståelse för elevens helhetssituation.

Vi undersöker hur förskollärare arbetar med matematiken i förskolans utomhusverksamhet och hur de synliggör matematiken så att barnen lär och utvecklas. Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse kring hur förskollärare synliggör matematiken i utomhuspedagogiken. Bakgrunden till vår studie utgår från de dåliga resultaten i matematik som visades i en undersökning av PISA, Programme for International Student Assessment som gjordes 2013. De teoretiska utgångspunkterna inspireras av de sociokulturella teoribildningarna där de tre teoretikerna Friedrich Fröbel, John Dewey och Alan Bishop varit de centrala. De teoretiska utgångspunkterna och de tre centrala teoretikerna kommer tillsammans med begrepp och tidigare forskning att hjälpa oss att stödja analysen av vår empiri. Empirin har samlats in genom 13 enkäter från förskollärare och observationer från tre förskolor. Slutsatsen av studien visar på att det krävs att man som förskollärare är medveten, närvarande och synliggör matematiken i tidig ålder. Även att man som förskollärare är medveten om vad som står i Läroplanen (Lpfö98, rev 2010). Faktorer som närvarande och medvetenhet spelar roll för vilken matematik man arbetar med och hur man synliggör den.

Esbjörnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi använder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Speciallärarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDe mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och används av eleverna i studierna men väldigt lite forskning finns på hur de fungerar för elever med läs- och skrivsvårigheter. Denna studie undersöker hur applikationer fungerar som ett tekniskt stöd för vuxna med dyslexi. Hädanefter komma jag att använda förkortningen appar istället för applikationer. Studien tar sin början i ett specialpedagogiskt team som arbetar med att stödja vuxna med läs- och skrivsvårigheter i deras studier. Teamet har under två års tid arbetat fram ett antal appar som kan hjälpa deras elever. De är ute på skolor och träffar elever och lärare för att informera om vilket stöd de kan bistå med, men saknar uppföljning av hur det går för deras elever och vilka appar de använder.SyfteSyftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur vuxna elever med dyslexi använder sig av appen som ett alternativt lärverktyg och vilka faktorer som påverkar elevernas användande av appen som ett alternativt lärverktyg.Frågeställningar:● På vilket sätt använder en grupp vuxenstuderande med dyslexi appar i studierna?● Vilka faktorer gör att de vuxenstuderande använder apparna som alternativa verktyg?● Uppfattar de studerande att apparna hjälper eller stjälper appar i studierna?TeoriI min undersökning har jag utgått från Roger Säljös sociokulturella perspektiv på lärande och hur han menar att den lärande människan utvecklar nya kunskaper i samspel med nya tekniska verktyg. Jag har även hämtat stöd i Claes Nilholms (2007) forskningperspektiv kring specialpedagogiska verksamheter.2MetodFör att kunna få en djupare förståelse för problematiken valde jag att göra en kvalitativ undersökning, med intervjuer och videoobservationer som metoder.Resultat och analysResultatet i studien visar att det finns två avgörande faktorer som påverkar elevernas användande av appar i studierna. Det kulturella redskapets specifika meningserbjudande har betydelse för om eleverna använder appen. Men även lärare, klasskamrater och speciallärare är viktiga faktorer till att eleven ska hitta appen och sedan fortsätta att använda den i sina studier.KunskapsbidragDe vuxenelever vet hur man hanterar en mobil, men det är pedagogens ansvar att sätta in verktyget i en pedagogisk kontext. De alternativa lärverktygen kan aldrig överta lärarens roll. Pedagogen har kunskap om vad eleverna ska lära sig, specialpedagog och speciallärare om vilka kompensatoriska åtgärder som individen behöver. Teknikvanan hos eleverna är fördel i implementeringen och det är det viktigt att hålla fokus på förutsättningar, behov och kompensation.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogiska insatser behöver sättas in tidigt för att eleverna ska behålla sin motivation och självkänsla. Ett nära samarbete mellan speciallärare/specialpedagoger och skolans övriga pedagoger är viktigt för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få rätt stöd tidigt. Det måste till en förändring på organisationsnivå för att förändra synen på specialpedagogiken och på specialpedagogiska verksamheter inom vuxenutbildningen.

Vår projektredogörelse handlar om utarbetandet av ett material för läs- och skrivinlärning.Vi har ställt oss frågan; Hur skapar man ett undervisningsmaterial för läs och skrivinlärningsom med hjälp av det vidgade textbegreppet kan fånga eleverna och fasthållaintresset/motivationen att lära? Vi kom snabbt fram till att materialet, om det ska ha dessakvalitéer måste utgå från elever. Vi har därför pratat med en grupp om tio elever för att få vetamer om deras fritidsintressen. Dessa har vi sedan vävt in i vårt material som vi döpt tillCirkusäventyret. Materialet består av tre övergripande rubriker som är drama, musik och bild,dessa resulterade sedan i ett väggalfabet, bok med tillhörande dramakort, sång ochsandpapperbokstäver. För att legitimera att ett vidgat textbegrepp kan behövas i läs- ochskrivinlärning har vi använt oss av litteratur som särskilt går in på de nämndauttrycksformerna. Begreppen mediering/redskap har utgjort vår teoretiska bas under arbetetsgång. De teorier vi anknyter till menar att redskap kan vara till god hjälp i enundervisningssituation för att närma sig den djupare förståelse som vi eftersträvat med vårtmaterial Cirkusäventyret .För att se och läsa delar av materialet gå till: http://homeweb.mah.se/~ll040638/

I denna studie vill jag undersöka hur pedagoger på två olika skolors fritidshem arbetar för att främja nyanlända elevers språkutveckling? Vilka metoder använder pedagogerna samt hur reflekterar de kring inkludering samt exkludering? Det handlar om att erbjuda lekar, aktiviteter och att nyanlända eleverna snabbt kommer i kontakt med svenska språket. Tydligt var att det lärande som sker i verksamheterna handlar om fri lärandemiljö där interaktion sker i ett socialt samspel mellan eleverna. Genom interaktion med svensktalande elever är det viktigt för nyanlända elever att snabbt komma i kontakt med svenska språket. Studien är av kvalitativ karaktär och består av intervjuer med pedagoger från två skolors fritidshem. Båda skolor är kommunala. Studien utgår i från sociokulturell teori och insamlat material har analyserats genom begrepp som interaktion, fria lärandemiljöer och mediering. Det har visat sig att i pedagogernas arbetssätt för att främja språkutvecklingen hos nyanlända elever är lek en dominerande faktor. Fritidshemmet kan arbeta på många olika sätt för att främja språkutvecklingen hos nyanlända elever där fria lärandemiljöer blir ett viktigt och användbart begrepp. Pedagogerna får mindre tid att tillfredsställa nyanlända elevers behov och intressen. I slutsatsen kan det ses som att fritidshemmet har fritt utrymme att utveckla nyanlända elevers språkutveckling genom lek och digitala verktyg men informanterna efterlyser bättre förutsättningar och arbetet blir en resursfråga.

Inledning Studien handlar om hur förskollärarna ser på musikens roll i förskolans undervisning med inriktning särskilt på vilka delar i musiken som bidrar till barnens lärande och vilka utmaningar som förskollärarna ser med musikundervisningen. Tidigare forskning som är relevant inom ämnet samt den sociokulturella teorin med begreppen mediering och den proximala utvecklingszonen sätts i relation gentemot resultatet för att svara på syftet och frågeställningarna. Syfte Syftet är att undersöka hur olika förskollärare från olika förskolor ser på användningen av musik och dess roll i förskolan. Vi vill också undersöka vilka utmaningar förskollärarna ser att det finns med arbetet med musik samt att se förskollärarnas och förskolornas förutsättningar inom musik. Metod Datainsamlingen till studien har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med nio olika förskollärare som arbetar på sju olika förskolor. Till datainsamlingen har en kvalitativ metod används för att få djupgående och nyanserade svar från förskollärarna. Alla intervjuer spelades in för att sedan transkriberas. Det transkriberade materialet färgkodades och sammanställdes sedan till ett resultat. Resultat I studiens resultat framkom det att musik är en viktig del i förskolan som ger mycket glädje till barnen. Musiken används som bidragande faktor till språkutvecklingen men att man kan inom musiken få in alla läroplanens delar, fast på ett roligt sätt enligt förskollärarna. Det framkom att det fanns utmaningar med att jobba med musik genom praktiska förutsättningar och de förutsättningar som varje förskollärare har. Skillnaden mellan att jobba på yngre och äldre är att man som förskollärare behöver besitta kunskap kring att anpassa sig till de olika åldrarna. Resultatet visade att det skilde sig även när man gått förskollärarutbildningen när det kom till vilket slags undervisning man fått.

Bakgrund: Under förskollärarutbildningen har intresset för det estetiska ämnet bild och språkutveckling vuxit fram. Anledningen till intresset är utifrån egna tankar hur de två ämnesområden skulle kunna kombineras för att stärka och stötta barns språkutveckling i förskolan. Utbildningens olika fördjupningskurser och den verksamhetsförlagda utbildningen har erbjudit en stor variation i hur förskollärare kan använda bildskapande undervisning i förskolan för att stötta barns språkutveckling. I utforma av studien har olika sökningar inom tidigare forskning gjorts för att kunna beskriva och få en fördjupad kunskap inom studiens ämnesområden bild och språkutveckling i förskolan. Tidigare forskning har bidragit till en förståelse för hur viktigt utformningen av undervisningen är, för att skapa lärorika lärtillfällen för barn att utvecklas. Förskollärares planering av undervisningstillfällen i förskolan är betydelsefulla för att barn ska gynnas av undervisningens innehåll Whorall (2015, s.123). Forskaren menar att den planerade undervisningens innehåll är av en högre kvalitet än i den oplanerade undervisningen. Lindgren, & Modin (2011, 2 19) menar att en viktig del i arbetet med barns språkutveckling är att främja barns kreativitet, samt att barn ges möjligheter till att prova sig fram. Syfte: Studiens syfte är att skildra om förskollärare arbetar språkutvecklande med det estetiska ämnet bild. Ytterligare något som är av intresse att undersöka förskollärarnas arbetssätt utifrån sociokulturellt perspektiv och hur det visar sig i undervisningen som bedrivs. Metod: Denna studie är genomförd med kvalitativ forskningsmetod. För att få en tydlig bild av hur förskollärare arbetar med bild har observation som metod tillämpats, dessa observationer har varit icke-deltagande observationer. Åtta observationer har genomförts på två olika förskolor. Resultat: Studiens resultat visar att sättet förskollärare arbetar språkutvecklande med bild är individuellt och varierar utifrån ett flertal faktorer. Till dessa faktorer hör barngrupp, plats, planering och kommunikation. Resultatet visar även att bild har stor potential för språkutvecklande undervisning men att man behöver bättre förutsättningar för att på bästa sätt kunna använda sig av den

I dagens samhälle har digitaliseringen blivit en betydande faktor, och oavsett ålder och förmåga spelar digitala verktyg en viktig roll. Genom att integrera dessa verktyg i undervisningen kan en inkluderande lärmiljö skapas, där alla elever med olika förutsättningar får lika möjligheter till kunskapsutveckling i ämnet. Syftet med denna studie var att fördjupa förståelsen av speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att använda digitala verktyg i matematikundervisningen på mellanstadiet. Data samlades in från sju informanter genom semistrukturerade intervjuer, vilka sedan analyserades tematiskt utifrån både sociokulturella perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Resultaten belyser den betydelsefulla roll som specialpedagoger och speciallärare har i matematikundervisningen genom implementeringen av digitala verktyg. Dessutom visar studien vilka möjligheter dessa verktyg kan erbjuda elever i behov av särskilt stöd, både på skol-, grupp- och individnivå. Genom att integrera digitala verktyg i undervisningen kan undervisningsmetoderna anpassas efter elevernas olikheter och individuella förutsättningar. Resultaten framhäver vikten av att skapa en inkluderande lärmiljö som främjar engagemang och delaktighet för alla elever. Slutligen visar studien att användningen av digitala verktyg i matematik-undervisningen är en positiv utveckling som främjar en inkluderande och engagerande lärmiljö för alla elever, oavsett deras förutsättningar och behov.

Problemet som vi har sett ute i matematikklassrummen är att eleverna har svårigheter med att använda och uttrycka sig korrekt med de matematiska orden och begreppen. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar språk­utvecklande med matematiska ord och begrepp i undervisningen för att utveckla elevers mate­matiska begreppsförståelse. Undersökningens frågeställningar handlar om vad lärare utgår ifrån när de planerar för det matematiska språket i undervisningen för att utveckla elevers begrepps­förståelse i matematik samt vilka olika metoder lärare har för avsikt att använda när de planerar för arbetet med språkutveckling kring ord och begrepp inom matematiken. Åtta informanter deltog i semistrukturerade intervjuer. Analysen av inter­vjuerna är inspirerade av Braun och Clarkes tematiska analysmetod där vi sökte efter mönster som utgick ifrån våra teoretiska begrepp hämtade från sociokulturell teori; närmaste utvecklings­zonen, scaffolding, samt mediering. Resultatet visar på att samtliga deltagande matematiklärare anser att språket är en viktig del av undervisningen och att lärare aktivt måste arbeta språkutvecklande inom matematiken. Informanterna nämner att språket är en förutsätt­ning för att eleverna ska kunna resonera och kommunicera inom matematiken för att de så småningom ska kunna utveckla sin begreppsförståelse. Lärarna i studien nämner olika arbets­sätt eller metoder som de planerar att använda för att utveckla elevernas ord- och begreppsför­ståelse inom matematiken bland annat genom kooperativt lärande, EPA, laborativa och praktiska moment men även det språkutvecklande arbetssättet med cirkelmodellen. Samt­liga metoder har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande. Informanterna beskriver att de planerar för samtal och interaktion i klassrummet genom diskussioner i par, grupp eller helklass. Studien bekräftar tidigare forskning som säger att det språkutvecklande arbetet bör ske i diskussioner elev till elev eller mellan lärare och elev.

Studiens syfte är att bidra med kunskap kring hur förskollärare uppfattar arbetet med inkluderande undervisning utifrån barns behov vid samlingssituationer i förskolan. De två tillhörande frågeställningarna är hur förskollärare motiverar begreppet inkluderande undervisning utifrån kvalitet samt hur de beskriver arbetet med inkluderande undervisning i samlingssituationer. Med en kvalitativ metod som utgångspunkt genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem olika förskollärare där ett subjektivt och målinriktat urval har beaktats i form av att studera hur länge de har arbetat som förskollärare. Det vetenskapsteoretiska perspektiv som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet vilket baseras på att redskap kan bidra till mediering av kunskap där sociala samspel är centralt mellan individer. Resultatet visar bland annat att förskollärarna utformar möjligheter till samspel mellan barn samt tillvaratar barns nuvarande kunskaper. Inkluderande undervisning är ett känt begrepp i grundskolan och i dagens samhälle börjar det synliggöras mer inom förskolans utbildning. En slutsats i studien är att förskollärarna har kunskap gällande hur de applicerar inkluderande undervisning samt anpassar samlingssituationer utifrån det vilket även är ett exempel på en implikation för den pedagogiska verksamheten.