141 |
Förskollärares perspektiv på förskolegården som lärmiljö / Preschool teachers´perspective on the preschool yard as a learning environmentJörgensen, Josefine, Lindblad, Jessica January 2024 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares perspektiv på förskolegården som lärmiljö, vilka möjligheter eller begränsningar de uppfattar finns samt vilken betydelse de upplever att förskolegården som lärmiljö har för barns lärande. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare från två olika kommuner har deltagit. En kvalitativ forskningsmetod har använts där inspelade intervjuer genomförts och därefter transkriberats. De teoretiska utgångspunkterna i analysen av empirin är utifrån Säljös (2014) perspektiv på det sociokulturella perspektivet där begreppen kommunikation, samspel, fysiska artefakter och mediering är i fokus. Utifrån våra frågeställningar visar resultatet i förskollärares berättelser att de lyfter fram sin egen roll som den mest betydelsefulla faktorn för att barns lärande ska gynnas och synliggöras i mötet med det material som finns på förskolegården. Förskollärare lyfter också fram att delaktighet, lyhördhet och kreativitet kan ge barn möjlighet att erfara och lära i samspel och kommunikation med fysiska artefakter. Det framkommer också att hur delaktiga och aktiva förskollärare är på förskolegården kan möjligtvis bero på antalet barn.
|
142 |
Musikundervisning eller musik i undervisning på förskolan? : En studie om pedagogers syn på musiken och dess inflytande i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektivSollenhag, Louise, Österberg, Frida January 2022 (has links)
Denna studie handlar om förskollärares och barnskötares beskrivningar av musikundervisning i förskolan. Vårt syfte är att bidra med kunskaper om pedagogernas syn på musikundervisning i förskolan i relation till likvärdighet och musikens inflytande på undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En anledning till valet att skriva om musik var på grund av uppmärksammandet av att begreppet inte har en stor plats i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, ss. 9, 14). Det skrivs inte HUR ett lärande av musiken kan ske och det kan troligen leda till att de som arbetar inom förskolan inte vet HUR de ska implementera det i praktiken. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie som metod där vi intervjuade förskollärare och barnskötare från olika förskolor i Sverige. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade materialet. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna såg musiken som ett lärande i andra ämnen dock skiljdes sig tankarna åt i vilket lärande som sker, exempelvis att musiken kan bidra till språkutveckling. Studien kom även fram till att musiken kan väcka olika känslor och pedagogerna lyfter främst känslan glädje kopplat till musiken i förskolan. Även tankar och intressen om utbildning lyfts vilket genererade i delade svar från pedagogerna i studien, där majoriteten hade en positiv inställning till vidareutbildning. Slutligen diskuterades likvärdigheten mellan förskolornas utövande av musiken och vad skillnaderna kan bero på.
|
143 |
"Sådant får ni leka med hemma. Hade vi velat ha sådana leksaker här på förskolan så skulle vi köpt in det hit!"Johansson, Annie, Jansson, Sofie January 2017 (has links)
Med avstamp i vårt problemområde är vårt syfte att undersöka vilken populärkultur som barn använder sig av samt hur de använder sig av den. Utifrån detta undersöker vi även hur pedagogerna bemöter den populärkultur som barnen använder sig av i förskolan. Vår förhoppning med vår forskningsstudie är att bidra med en ökad förståelse kring hur barns populärkultur tar sig uttryck i förskolan. På så vis är våra förhoppningar att pedagoger ska lägga större vikt vid att arbeta med och kring barns populärkultur och dra nytta av barns erfarenheter och intressen i verksamheterna. Utifrån vårt syfte så utgår vi från följande forskningsfrågor: - Vilken populärkultur uttrycker- och använder sig barnen av i förskolan samt hur bemöts barnens populärkultur av pedagogerna? - Hur använder sig barnen av sin populärkultur som artefakter i förskolan och hur visas deras mediering? - Hur fungerar populärkulturen som ett samlärande? Studien har en mikroetnografisk ansats där vi har utfört deltagande observationer som dokumenterats via ljudinspelning och fältanteckningar för att samla in vår empiri. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi har valt att lägga vårt fokus på sociokulturella begrepp såsom samlärande, artefakt och mediering. I vårt resultat kunde vi se att barnens gemensamma intressen och tidigare erfarenheter öppnade upp kontexter där samlärande kunde ske då barnen möttes via den gemensamma lärplattform som var deras populärkultur. Vi kunde vi se att barnen använde sig av populärkulturella karaktärer och erfarenheter från dessa för att bemöta- och hantera situationer på förskolorna.
|
144 |
Förutsättningar för elevinflytande i grundsärskolan : Tillit, lyhördhet och viljaAndersson, Eva January 2017 (has links)
The curricula that defines special needs education in Swedish grammar schools states that students with intellectual disabilities should be given the possibility to participate in the planning and shaping of teaching and learning activities. The purpose of the study is to examine conditions regarding special needs students’ influence and how this influence is mediated. The focus of the study is subject based classroom situations. The method for collecting data has been observations. The empirical data consists of around 16 hours of video recordings, in addition to field notes. The observations took place in two special schools and all together 10 pupils, 5 teachers, and two student assistants participated. The theoretical framework is based on sociocultural theory with a specific focus on mediation. By using the theoretical terms object and subject positioning, the study also focuses on how teachers and students position themselves and each other. The results show that the students with intellectual disabilities are given opportunities for influence, but not very frequently. The most important mediating factors to promote influence are the teachers´ trust in the students´ abilities and skills, and the teacher’s keen responsiveness to the students’ expressed personal will. Influence is mediated both through the possibilities of participation that teachers offer, and the teachers’ affirmation of the students’ requests. Furthermore, the study shows that students are more likely to gain influence in one-to-one meetings with the teacher, where the focus is on the student’s individual interests and preferences. In order to provide increased levels of influence to all students with intellectual disabilities, teachers need to plan the education with focus on democratic processes. / I denna licentiatuppsats studeras förutsättningar för elevers inflytande i grundsärskolan och hur detta inflytande medieras i klassrumsinteraktionen i situationer med olika kunskapsinnehåll. Elevernas och lärarnas interaktion i klassrummet studeras genom videoobservationer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att elevinflytande sker på två sätt, dels genom att läraren erbjuder inflytande, dels genom att eleverna uttrycker en önskan om inflytande. När lärarna erbjuder inflytande blir deras tillit till elevernas förmågor och kunskaper en resurs som medierar för inflytande. Elevernas vilja att använda det inflytande som erbjuds blir också medierande resurser. När eleverna själva uttrycker sina önskemål blir såväl samma medierande resurser synliga som lärares lyhördhet inför elevernas vilja. När eleverna önskar inflytande använder de sig av tre strategier: igenkänning, motstånd och självständighet. De artefakter som finns fysiskt tillgängliga i klassrummet möjliggör för ett ökat elevinflytande. Uppsatsens kunskapsbidrag handlar om lärares och elevers tillit, lyhördhet och vilja som förutsättningar för elevinflytande. Ökad kunskap om och förståelse för klassrumsinteraktionens betydelse kan bidra till ett stärkt inflytande för elever i grundsärskolan.
|
145 |
Digitala verktyg som medierande artefakter i förskolan : En studie om hur sex förskollärare beskriver användningen av digitala verktyg i undervisningen / Digital tools as mediating artifacts in Preschool : A study of how six preschool-teachers describe the use of digital tools in early childhood educationHeinonen, Mariam, Celepli, Berivan January 2019 (has links)
This study aims at investigating how preschool teachers view their digital competence and how they describe the use of digital tools in early childhood education. To investigate this, data has been collected using qualitative interviews, which later on have been analyzed with the analysis method Grounded Theory. The theoretical framework of this study has been sociocultural, inspired by the thoughts of Vygotskij. The result of the study shows that preschool teachers emphasize a conscious use of digital tools so that these will become beneficial in teaching. The preschool teachers describe different ways of using digital tools in teaching and view them as resources to mediate learning. The conclusion of the study is that the teacher plays an important role for the outcomes of children’s learning when working with digital tools. Despite the fact that the teachers show positive attitudes towards digital tools in early childhood education, it is required that the teachers know how to use these in order to foster learning. Therefore there is a need to invest in capacity building in ICT among preschool teachers.
|
146 |
Samtal i mångfaldens skola- : klassrumsinteraktion som ram för språkinlärningAspfors, Lena January 2008 (has links)
<p>I föreliggande studie redogörs för samtalet som språkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehåll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka språkutvecklande metoder som används på en grundskola med flerspråkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lärare-elev samt genom djupintervjuer med lärare, specialpedagoger och biträdande rektor.</p><p>Denna studie använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lärande i flerspråkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lärarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lärarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlärningen av kommunikativa funktionella färdigheter. Resultatet belyser alltså en viss diskrepans mellan lärarnas egen uppfattning och den praktiska tillämpningen.</p>
|
147 |
Barns pedagogiska material : En kvalitativ studie om barns användning av det pedagogiska materialet som finns på fem förskolor och om sex pedagogers tankar kring placeringen av det pedagogiska materialetDuran, Marcela January 2014 (has links)
“Childs pedagogic material – A qualitative study of child’s use of pedagogic materials available at five nursery schools and about their teachers thoughts about the display of the pedagogic material” In the nursery preschool the environment and the educational materials have always had a central place. That's why it has been chosen to study and observe five preschools and interview sex teachers, in an attempt to understand the teachers thought about the choice of material and the choices of material that the children used. The reason I do this is to see what the underlying idea about the materials the children use is, and why educators choose to make certain materials visible. The purpose of this study is to examine the educational materials that are used to stimulate children´s learning and examine what determines the choice of educational materials. In the assessment of the pedagogical scenario it has been used a socio-cultural perspective and a multimodal approach that allowed to conclude that children use most of the material with exception of what is often placed high up on shelves, locked in closets or a cabinets. Educational materials that children don't see are not commonly used by the children since they don’t of interest for them. When teachers display educational materials in the children’s level and make the material available for them, it results in awaking the children’s interest in using them. At the interviews all the teachers agreed that the educational material must be made available and that on the children's level. The educational material has to be tempting and varying nature, furthermore, the material also has to be concrete and so designed that the children could make use of them without needs of supervising guidance of an adult that explaining everything to them.
|
148 |
Fotografisk dokumentation i en förskola - Vad ser vi? : En kvalitativ forskning om pedagogisk dokumentationSimon, Tania, Deaibes, Rita January 2013 (has links)
Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier. Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.
|
149 |
Fotografisk dokumentation i en förskola - Vad ser vi? : En kvalitativ forskning om pedagogisk dokumentationSimon, Tania, Deaibes, Rita January 2013 (has links)
Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier. Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.
|
150 |
Surfplatta - ett digitalt verktyg i matematikundervisningen : Lågstadielärare delger sina erfarenheter av surfplattan som pedagogiskt verktyg; matematiska användningsområden samt upplevda för- och nackdelar. / Tablet - a digital tool in mathematical teachings : Primary school teachers share their experiences concerning tablet as an educational tool; user resources as well as perceived possibilities and limitations.Tietze, Hanna January 2018 (has links)
Surfplattan är ett verktyg som ligger i tiden, både i hemmet och i skolan, ett verktyg som dominerar i de lägre årskurserna. Forskning visar att digitala verktyg i matematikundervisningen kan påverka lärandet positivt. Därför är det intressant att surfplattan får minst utrymme som pedagogiskt verktyg i ämnet matematik jämfört med resterande skolämnen. Utifrån denna problematik tar studien avstamp, i syfte att undersöka lärares erfarenheter och uppfattningar angående surfplattan som pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen. Urvalet består av verksamma lärare i åk 1–3 eftersom de använder surfplattor kontinuerligt i matematikundervisningen. Genom kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuteknik har åtta lärare berättat på vilket sätt de använder surfplattor, vilket matematiskt innehåll som behandlas samt några för- och nackdelar de erfarit i samband med surfplattan som digitalt verktyg i ämnet matematik. Empirin är analyserad utifrån en fenomenografisk ansats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Surfplattan som pedagogiskt verktyg förknippas med begreppet mediering inom sociokulturell teori för att vidare tolka och diskutera studiens resultat. Resultatet belyser att surfplattan används som ett extra stöd, kompletterande verktyg och redskap för dokumentation i matematikundervisningen. I resultatet framkommer även att surfplattan används som ett individuellt verktyg av elever. Lärarna upplever att surfplattan har möjlighet att motivera elever, effektivisera och variera undervisningen. Samtidigt beskrivs att surfplattan har begränsade möjligheter och innebär tidskrävande förarbete för läraren. / Tablets are tools which are used recently both at home and at school, and they have become dominating tools in teaching mathematics in primary schools. Researches show that digital tools are influencing mathematical teaching and learning processes positively. However, digital tools are the least used when it comes assisting mathematical teachings as we compare them with other subjects. That is why this study surfaced to investigate teachers' experiences and perceptions of the tablet as an educational tool in mathematical teachings. Hence, the data selection was made based on how frequently the tablets are used in teaching mathematics. Eight teachers who continuously use tablets as a tool in teaching mathematics from grade 1 to 3 have been interviewed. Through the qualitative method and semi- structured interviewing techniques the following data were gathered: what the eight teachers explained, how they used tablets, which mathematical content was being processed, what possibilities and limitations they experienced in connection with the tablets.Empirics is analyzed based on a phenomenological approach from a socio-cultural perspective. As an educational tool is the tablet associated with the concept of mediation in sociocultural theory to further interpret and discuss the results of the study. The result illustrates that tablets, in educating mathematics, have become additional supports, supplementary tools and even they have become tools for documentation. The result also portrays that the tablets are becoming an individuals’ tools.
|
Page generated in 0.1038 seconds