The purpose of the study was to explore the relationship between hope and burnout among senior level football players, and more precisely to examine whether approach coping and avoidance coping would mediate this relationship. Ninety Swedish football players (53 males, 37 females; aged 15–34 years, M = 22.38, SD = 4.47) filled out a questionnaire pack measuring trait hope, coping, and symptoms of athlete burnout. Findings showed a significant positive correlation between hope and approach coping. Further correlation analysis showed hope having a significant negative relationship with athlete burnout, as well as with avoidance coping. Mediation analyses found a direct negative effect between hope and burnout, which corresponds with previous research. Mediation analysis further showed that avoidance coping had a significant mediating effect on the hope-burnout relationship. However, no mediating effect was found with approach coping as mediator. Findings therefore indicate that football players low in hope are more prone to employ avoidance coping strategies when facing stress, making them more vulnerable to develop burnout. Hope may be important to promote and include in health evaluations to better understand and reduce the risk of developing burnout among football players. / Syftet med denna studie var att undersöka förhållandet mellan hopp och utbrändhet bland fotbollsspelare på seniornivå, och mer specifikt undersöka ifall förhållandet skulle medieras av approach coping och avoidance coping. Nittio svenska fotbollsspelare (53 män, 37 kvinnor; i åldrarna 15–34 år, M = 22.38, SD = 4.47) fyllde i frågeformulär som mätte hopp som egenskap, coping, och symptom på idrottsrelaterad utbrändhet. Resultaten visade på en signifikant positiv korrelation mellan hopp och approach coping. Vidare korrelationsanalys visade även att hopp hade ett signifikant negativt samband med såväl idrottsrelaterad utbrändhet, som med avoidance coping. Medieringsanalyser visade på en direkt negativ effekt mellan hopp och utbrändhet, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Medieringsanalys visade vidare att avoidance coping hade en signifikant medierande effekt på relationen mellan hopp och utbrändhet. Ingen medierande effekt hittades dock med approach coping som mediator. Resultaten från föreliggande studie indikerar även att fotbollsspelare med låga värden i hopp är mer benägna att använda avoidance copingstrategier när ställda inför stress, vilket gör dem mer sårbara till att utveckla utbrändhet. Hopp kan vara viktigt att belysa och inkludera i hälsoutvärderingar för att få en bättre förståelse och minska risken för utvecklandet av utbrändhet bland fotbollsspelare.

Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och har som syfte att undersöka lärares syn på utforskande samtal i svenskundervisningen i lågstadiet. I intervjuer med tre lågstadielärare ställdes frågor om hur utforskande samtal genomförs, vilken roll läraren har när de genomförs och hur de påverkar elevers språk- och kunskapsutveckling. Transkriptioner av intervjumaterialet är analyserat med en innehållsanalys och tolkats genom de sociokulturella begreppen; mediering, stöttning, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Genom analysen kunde vi identifiera att utforskande samtal oftast sker spontant och genom olika samtalsmodeller. Stöttning identifierades som centralt för att genomföra utforskande samtal. Språk- och kunskapsutvecklingen leds framåt när elever behärskar de verktyg som används och när de blir utmanade på rätt nivå. Vidare tycks utforskande samtal leda till ökad motivation och utvecklandet av elevers kommunikativa förmåga.

Denna studie har undersökt medialiseringen av nätverket Refugees Welcome to Gothenburg. Det har skett genom att identifiera sociala handlingar på en mesonivå för att hitta medieringsprocesser bland dem. Analysen på makronivå (i relation med samhället) har i sin tur visat vilken betydelse medieringsprocesserna har haft för Refugees Welcome to Gothenburg. Urvalet har skett på sociala medier och nätverkets webbsida. Analysen är baserad på ett ramverk av Alice Mattoni och Emiliano Treré (2014) kombinerat med medialiseringsteorier, mer specifikt, Winfried Schulzs (2004) fyra processer inom medialisering tillsammans med José van Dijck och Thomas Poells (2013) medielogik på sociala medier. En kvalitativ textanalys har använts för att kunna studera materialet. Analysen har genomförts på två nivåer, en mesonivå för att hitta de sociala handlingarna och deras medieringsprocesser, och på en makronivå, för att se medialiseringen inom Refugees Welcome to Gothenburg. Resultatet visade att Refugees Welcome to Gothenburg har en stark medialisering, men att de samtidigt är långt från helt medialiserade. Vissa sociala handlingar har inte medialiseras, men har fortfarande haft en sammanslagning (amalgamation) med andra medierade handlingar. Slutligen har studien också påvisat att sociala rörelser bör studeras ytterligare ur ett medieperspektiv, för att förstå funktioner och förändringar inom dem. / This study has examined the mediatization of the social movement Refugees Welcome to Gothenburg. By identifying social practices at a meso level within Refugees Welcome to Gothenburg, mediation processes have been found. The analysis at a macro level (in relation with the society) have then led to the understanding of the mediation processes. The material selection has been made on social media and on the website of Refugees Welcome to Gothenburg. The analysis is based on a conceptual framework by Alice Mattoni and Emiliano Treré (2014), combined with mediatization theories, and more specifically, the four processes of social change within mediatization by Winfried Schulz (2004) together with the media logics in social media by José van Dijck and Thomas Poell (2013). A qualitative text analysis was used in order to study the material. The analysis was performed at two levels, firstly, at a meso level to identify the social practices and the mediation processes, and secondly, at a macro level to find the mediatization of Refugees Welcome to Gothenburg. The results showed that Refugees Welcome to Gothenburg has a strong mediatization, but at the same time, not completely. Some social practices have not been mediated. The non-mediated social practices, however, have shown an amalgamation (joining) with the mediated social practices. Finally, the essay has also shown that social movements should be studied from a media perspective even further, to be able to understand functions and changes within them.

Syftet med studien är att studera lärares roll i den muntliga interaktionen i ämnet svenska i årskurs två. Utifrån syftet besvaras två frågeställningar som knyts samman med de sociokulturella begreppen stöttning och mediering, nämligen hur lärarna stöttar elevernas muntliga interaktion och vilka medierande redskap som används i klassrummen. Studien bygger på sex observationer i årskurs två som tar sin grund i ett redan färdigställt observationsschema som ger verktyg att observera muntliga interaktioner och lärmiljö utifrån 25 olika faktorer, varav 14 faktorer redovisas och analyseras i studien. Resultatet analyseras med hjälp av ett ramverk inom den sociokulturella teorin som innefattar begreppen stöttning och mediering. Resultatet av studien visar faktorernas förekomst i de observerade klassrummen utifrån hur vanliga de är. Resultatet visar att lärarna främjar interaktionen i klassrummet genom att exempelvis ställa öppna frågor, använda sig av rekvisita för att stärka språkliga yttranden samt bekräftar elevernas yttranden. Under alla observationer använder sig även lärarna av muntliga övningar i både par och mindre grupper. Utifrån resultatet framkom det dock att flertalet lärare inte använder sig av flera av de metoder som tidigare forskning visat vara främjande för elevernas muntlighet, exempelvis använder de sig inte tillräckligt av ett långsamt taltempo eller av pausering och de agerar inte heller som språkliga förebilder i önskad grad. En slutsats som kan dras av resultatet är att lärare bör skapa ytterligare medvetenhet om vilka metoder och strategier som bör finnas med i undervisningen för att främja den muntliga interaktionen i klassrummet.

This dissertation based on a case study explores the acquisition and the guidance of Swedish Sign Language and spoken Swedish over a span of seven years. Interactions between a pair of fraternal twins, one deaf and one hearing, and their Deaf[1] family were video-observed within the home setting. The thesis consists of a frame which provides an overview of the relationship between four studies. These describe and analyze mainly storytime sessions over time. The first article addresses attentional expressions between the participants; the second article studies the mediation of the deaf twin’s first language acquisition; the third article analyses the hearing twins acquisition of parallel bimodal bilingualism; the fourth article concerns second language acquisition, sequential bimodal bilingualism following a cochlear implant (CI). In the frame, theoretical underpinnings such as mediation and language acquisition were compiled, within a sociocultural frame. This synthesis of results provides important information; in the 12- and 13-month sessions simultaneous-tactile-looking was noted in interchanges between the twins and their mother; mediation of bilingualism was scaffolded by the caregivers with the hearing twin by inserting single vocal words or signs into the language base used at that time, a finding that differs from other reported studies; a third finding is the simultaneousness in which the deaf child’s Swedish Sign Language skill worked as a cultural tool, to build a second and spoken language. The findings over time revealed actions that included all the family members. Irrespective of the number of modes and varied types of communication with more than one child, mediation included following-in the child’s initiation, intersubjective meaningfulness and encouragement. In accordance with previous research, these factors seem to promote the acquisition of languages. In conclusion, these findings should also prove useful in the more general educational field. [1] Deaf with a capital ‘D’ is commonly used for cultural affiliation whereas lower case ‘d’, as in deaf, refers to audiological status (Monaghan, Schmaling, Nakamura &amp; Turner, 2003). / <p>Disputationen tolkas till svensk teckenspråk, hörselslinga finns.</p><p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Accepted. Paper 4: Submitted.</p>

Syftet med studien var att genom gymnasielärares utsagor söka spår av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn på lärande. Detta för att ta reda på vilka kriterier lärare utgår ifrån när de gör sina didaktiska val i undervisningen och på vilket sätt Vygotskijs grundtankar återspeglas i lärares syn på lärande. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lärare på två gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrån de fyra aspekterna som kännetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning på lärarroll och lärande. Vi använde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet där vi använde relevant forskning för att förstärka vår tolkning av respondenternas utsagor. I studien framkom att lärare gav uttryck för att samspel och dialog är viktiga inslag i undervisningen. Vi har även funnit spår av de medierande aspekterna där lärare som mediator har en aktiv roll, men att de samtidigt förespråkar en traditionell katederundervisning. Vår slutsats är att lärare inte stödjer sig på någon specifik vetenskaplig teori i sin syn på lärande. Vi har emellertid tolkat det som att lärare vid sina didaktiska val i undervisningen väljer att reflektera över hur elever tillägnar sig kunskap framför vad elever ska lära och utveckla. Den syn på lärande som vi kan skönja utifrån lärares utsagor är en blandning av olika teorier som färgats av Vygotskijs teoribildning. / Aim with the study was that through high teachers’ statements apply for tracks of basic thoughts of Vygotsky’s theory education in their sights on learning. This is to ascertain what criteria teachers assume when they do their didactic choices in the education and how Vygotsky’s basic thoughts are reflected in teachers’ sights on learning. Our study bases itself on qualitative interviews where four teachers from two high schools were participated. After the transcription, the analysis was done on the basis of the four aspects that characterize the socio-cultural perspective according to Vygotsky’s theory of education: the social, the mediated, the situated and the creative aspects. We chose to use the hermeneutic method for analyze of our result where we used relevant research in order to strengthen our interpretation of teachers’ statements. In the study the teachers expressed that interaction and dialogue are important elements in the education. We also have found tracks from the mediated aspects there teachers as a mediator has an active role, but that they at the same time recommend a traditional education. Our conclusion is that teachers are not based their learning on some specific scientific theory. We however have interpreted that the teachers when they choose a method, prefer to reflect over how students are getting knowledge instead of what students shall learn and develop. That sight on learning as we possibly can discern on the basis of teachers’ statements is a mixture of different theories that has been influenced by Vygotsky’s theory of education.

<p>Syftet med studien var att genom gymnasielärares utsagor söka spår av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn på lärande. Detta för att ta reda på vilka kriterier lärare utgår ifrån när de gör sina didaktiska val i undervisningen och på vilket sätt Vygotskijs grundtankar återspeglas i lärares syn på lärande.</p><p>Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lärare på två gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrån de fyra aspekterna som kännetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning på lärarroll och lärande. Vi använde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet där vi använde relevant forskning för att förstärka vår tolkning av respondenternas utsagor.</p><p>I studien framkom att lärare gav uttryck för att samspel och dialog är viktiga inslag i undervisningen. Vi har även funnit spår av de medierande aspekterna där lärare som mediator har en aktiv roll, men att de samtidigt förespråkar en traditionell katederundervisning.</p><p>Vår slutsats är att lärare inte stödjer sig på någon specifik vetenskaplig teori i sin syn på lärande. Vi har emellertid tolkat det som att lärare vid sina didaktiska val i undervisningen väljer att reflektera över hur elever tillägnar sig kunskap framför vad elever ska lära och utveckla. Den syn på lärande som vi kan skönja utifrån lärares utsagor är en blandning av olika teorier som färgats av Vygotskijs teoribildning.</p> / <p>Aim with the study was that through high teachers’ statements apply for tracks of basic thoughts of Vygotsky’s theory education in their sights on learning. This is to ascertain what criteria teachers assume when they do their didactic choices in the education and how Vygotsky’s basic thoughts are reflected in teachers’ sights on learning.</p><p>Our study bases itself on qualitative interviews where four teachers from two high schools were participated. After the transcription, the analysis was done on the basis of the four aspects that characterize the socio-cultural perspective according to Vygotsky’s theory of education: the social, the mediated, the situated and the creative aspects. We chose to use the hermeneutic method for analyze of our result where we used relevant research in order to strengthen our interpretation of teachers’ statements.</p><p>In the study the teachers expressed that interaction and dialogue are important elements in the education. We also have found tracks from the mediated aspects there teachers as a mediator has an active role, but that they at the same time recommend a traditional education.</p><p>Our conclusion is that teachers are not based their learning on some specific scientific theory. We however have interpreted that the teachers when they choose a method, prefer to reflect over how students are getting knowledge instead of what students shall learn and develop. That sight on learning as we possibly can discern on the basis of teachers’ statements is a mixture of different theories that has been influenced by Vygotsky’s theory of education.</p>

Studiens overordnede hensikt er å bidra til økt forståelse omkring sammenhengen mellom vurdering og skriving i fremmedspråkundervisningen. Det er særlig vurdering som læringsfremmende verktøy i forhold til elevenes utvikling av skrivekompetanse som er fokus i studien. Denne studien har både et elev- og lærerperspektiv, men særlig kommer lærerens vurderingskompetanse og betydningen av denne i elevenes læringsprosess til syne.   Skriveopplæringen i fremmedspråk i Norge foregår i all hovedsak i en skolekontekst, i et klasserom med én lærer og mange elever. Når læreren skal gi tilbakemeldinger på elevtekster, står hun overfor mange valg. Hvordan hun velger å respondere på tekstene, har betydning for hvordan eleven opplever sitt eget arbeid med å skape mening på et fremmedspråk og for hvordan forholdet mellom elev og lærer oppfattes. Denne konteksten er gjenstand for denne studien. Materialet, som består av observasjon, intervjuer, elevtekster og spørreskjemaer, har jeg hentet i en ungdomsskole, der en lærer gav meg tilgang til å observere hennes arbeid i klasserommet og med vurdering av elevtekster. Datainnsamlingen foregikk i en periode på halvannet år.   Et av hovedfunnene i studien er at formativ vurdering som medierende artefakt har betydning for elevenes skriveprosess. Så lenge elevene har forståelse for målet med skrivingen og hensikten med de tilbakemeldingene de får i skriveprosessen, vil de også arbeide grundigere med teksten på alle nivå i neste skrivefase. Samtidig bidrar en felles forståelse av målene for skrivingen til at læringsprosessen blir mer transparent og åpner opp for et bedre samarbeid mellom elevene i skriveprosessen.   Et annet viktig funn i denne studien er at det synes som lærerens vurderingskompetanse er svært sentral for elevenes utvikling av skrivekompetanse i tysk. Hele vurderingskulturen i klasserommet synes å utvikles når tolkningsfellesskap mellom lærer og elever oppstår, der prosessen, hensikten og konteksten er tydelig og forståelig for alle deltakerne i kunnskapskonstruksjonen. / The overriding aim of the study is to contribute to an increased understanding of the link between assessment and writing in foreign language teaching. There is a particular focus on assessment as a learning enhancing tool in relation to the students’ development of their writing skills. This study has been conducted from both student and teacher perspectives, but the teacher’s assessment skills and the significance of this in the student’s learning process is particularly prominent. The teaching of writing in foreign languages in Norway principally occurs in the school context. When the teacher has to give feedback on students’ texts, she is faced with many choices. How she chooses to respond to the texts has implications for how the students experience their own work in order to create meaning in a foreign language and for how the relationship between the students and the teacher is perceived. This context is the subject of this study. I obtained the data material, which consists of observations, interviews, students’ texts and questionnaires, in a junior secondary school observing one teacher and her students. The data was collected over a period of 18 months. One of the principal findings of the study is that formative assessment as a mediating artefact is significant to the students’ writing process. Provided that the students have an understanding of the purpose of the writing and the aim of the feedback they receive during the writing process, they will also work on the text more thoroughly on all levels in the next phase of writing. A shared understanding of the aims of the writing also contributes to the learning process becoming more transparent, opening up for a better collaboration on the writing process among the students. Another important finding of this study is that it appears that the teacher’s assessment ability plays a central role in the students’ development of writing skills in German. The whole assessment culture in the classroom appears to develop when teacher and students have a common reference of assessment and when the process, purpose and context is clear and understandable to all the participants while building knowledge. / Der übergeordnete Zweck der Studie besteht darin, zu einem besseren Verständnis für den Zusammenhang zwischen der Beurteilung und dem Erbringen von schriftlichen Leistungen im Fremdsprachenunterricht beizutragen. Im Mittelpunkt steht vor allem die Beurteilung als lernförderndes Mittel für die Entwicklung der Schreibkompetenz der Schüler. Die Studie besitzt sowohl eine Schüler- als auch eine Lehrerperspektive, zeigt aber vor allem die Wichtigkeit der Beurteilungskompetenz der Lehrkraft und deren Bedeutung für den Lernprozess der Schüler auf. Fremdsprachlicher Schreibunterricht findet in Norwegen hauptsächlich in einem schulischen Kontext statt, wobei eine Lehrkraft viele Schüler im fremdsprachlichen Klassenzimmer betreut. Wenn die Lehrkraft Rückmeldungen zu Schülertexten gibt, hat sie zahlreiche Wahlmöglichkeiten. Die gewählte Art der Rückmeldung zu schriftlichen Leistungen hat zweierlei Auswirkungen, zum einen darauf, wie die Schüler ihre eigenes Arbeiten und somit ihr Bemühen etwas Sinnvolles in der Fremdsprache auszudrücken erleben, und zum anderen wie das Verhältnis zwischen den Schülern und der Lehrkraft aufgefasst wird. Dieser Kontext ist Gegenstand der Studie. Das Material, bestehend aus Beobachtungen, Interviews, Schülertexten und Fragebögen, stammt aus einer norwegischen "ungdomssskole" (entspricht in etwa der Sekundarstufe I in Deutschland), wo mir eine Lehrkraft Gelegenheit gab, ihre Vorgehensweise während des Unterrichtens und bei der Beurteilung von schriftlichen Leistungen der Schüler zu beobachten. Die Datenerhebung erfolgte in einem Zeitraum von eineinhalb Jahren. Eines der Hauptergebnisse der Studie besteht darin, dass eine formative Beurteilung als mediierendes Artefakt für die Schreibprozesse der Schüler von Bedeutung ist. Solange die Schüler Verständnis für das Ziel des Schreibens und den Zweck der Rückmeldungen haben, die sie während des Schreibprozesses erhalten, arbeiten sie auch in der nächsten Schreibphase auf allen Ebenen gründlicher mit dem Text. Gleichzeitig trägt ein gemeinsames Verständnis für die Ziele des Schreibens dazu bei, den Lernprozess transparenter zu machen und eine bessere Zusammenarbeit der Schüler untereinander während des Schreibprozesses zu fördern. Ein weiteres wichtiges Ergebnis dieser Studie ist, dass die Beurteilungskompetenz der Lehrkraft sehr wichtig für die Entwicklung der Schreibkompetenz der Schüler im Fach Deutsch zu sein scheint. Die gesamte Beurteilungskultur im Unterricht wird weiterentwickelt, wenn eine Deutungsgemeinschaft zwischen Lehrkraft und Schüler entsteht, in der der Prozess, der Zweck und der Kontext für alle an der Wissenskonstruktion Beteiligten deutlich und verständlich werden.

I studien undersöks användningen av digital portfolio i bildämnet och hur den digitala portfolion ingår i att synliggöra lärandeprocessen, samt hur den kan skapa en pågående dialog mellan elev och lärare. Vidare undersöks den digitala portfolions roll i elevers delaktighet i bedömningsprocessen. Metoden är kvalitativ och stödjer sig på halvstrukturerade intervjuer med pedogog och elever från högstadiet som använder sig av digital portfolio i bildämnet. Resultatet visar att både pedagog och elever ser möjligheterna med den digitala portfolion vad det gäller synliggörande av elevernas lärprocess i bild. Ett multimodalt arbetssätt är en framgångsfaktor som bidrar både till synligheteten av lärprocess och bedömningsprocess, samt främjar alternativa kommunikationsformer. Hinder i att uppnå en synlighet och delaktighet i lärandeprocessen och bedömningsprocessen kan dels bero på att den digitala portfolion kan betraktas av eleverna som för abstrakt och därmed också negligeras, eller att eleverna inte ser eller har förstått värdet i att dokumentera. Ytterligare en faktor som är nödvändig för att eleverna ska känna sig delaktiga i, bland annat bedömningsprocessen, är att pedagogens feedback måste vara kontinuerlig och effektiv. Ur ett socialkulturellt perspektiv, med fokus på design för lärande, visar sig den digitala portfolion ha stor potential för synlighet och delaktighet i både lär- och bedömningsprocessen. / The study examines the usage of digital portfolio in the art subject and how the digital portfolio is a part of making the learning process visible. It also investigates how it facilitates an ongoing dialogue between student and teacher. In addition, the study aims to investigate the digital portfolio’s roll in making students involved in the assessment proceqss. The method used in the study is qualitative and relies on half structured interviews with a teacher and students from a Swedish högstadie (8th and 9th grade) who use digital portfolio in the art subject. The result indicate that both the teacher and students alike see the possibilities with the digital portfolio concerning visibility of the students’ learning process in the art subject. A factor for success is a multimodal working practice which contributes both to the visibility of the learning process and assessment process, while also encouraging alternative communication channels. Obstacles in accomplishing visibility in the learning and assessment process can be attributed to the students’ perceiving the digital portfolio as too abstract, consequently neglecting it, or that the students do not see the value in documenting. Yet another factor necessary for students to feel involved, especially in the assessment process, is that the teacher’s feedback needs to be continuous and effective. From a sociocultural perspective, with a focus on design for learning, the digital portfolio has proved to have great potential for visibility and participation in both the learning and assessment process.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka vad fyra musiklärare på högstadiet har för musikalisk bakgrund och hur de använder sig av traditionell västerländsk notskrift i undervisningen. Tidigare forskning tar upp noters likhet med skriftspråk, noters roll i musikundervisning och identitet och förebilder i musik. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturellt perspektiv använts. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra musiklärare i högstadiet och analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att noter främst användes i undervisning i trumspel och melodispel på piano och mer sällan i undervisning i sång, gitarr och ackordspel på piano. Det framkom även att de musiklärare som hade en mer populärmusikalisk bakgrund tenderade att använda noter mindre i undervisningen än de med en klassisk bakgrund. Vidare diskuteras ur vilka perspektiv sambandet mellan musikalisk bakgrund och notanvändning kan förstås, praktiska aspekter av att undervisa med eller utan noter och hur musikundervisning speglar noters samhällsstatus. / This study aims to examine the musical background of four music teachers in lower secondary school and how they use traditional Western musical notation in their teaching. Previous research addresses the similarities of musical notation with written language, the role of musical notation in music teaching and identity and role models in music. Socio- cultural perspective has been used as a theoretical starting point. Semi-structured interviews were conducted with four music teachers in lower secondary school and analyzed using thematic analysis. The results showed that musical notation is mainly used in teaching drums and melody playing on piano but rarely when teaching singing, guitar and chord playing on piano. The study also showed that the music teachers who had a more pop musical background tended to use musical notation less in their teaching than those with a classical background. Furthermore, it is discussed from which perspectives the connection between musical background and the use of musical notation can be understood, practical aspects of teaching with or without musical notation and how music teaching reflects the social status of musical notation.