Språkkunskaper i det engelska språket är idag en viktig del i att kunna navigera sig i en globaliserad värld. I takt med att samhället förändras sker det en förändring inom den svenska skolan. För att nå upp till denna förändring behöver engelskundervisningen vara meningsfull för eleverna. Syftet med studien är följaktligen att undersöka vilka diskurser kring meningsfull undervisning som framträder vid samtal med lärare kring vardagsnära engelskundervisning. Detta ämnar vi undersöka genom en diskursanalys med ett diskurspsykologiskt förhållningssätt. Genom diskursanalys kommer följande frågeställningar att besvaras: Vad uttrycker lärare är vardagsnära engelska för eleverna? samt Hur uttrycker lärare att läromedel kan användas för att skapa en meningsfull engelskundervisning. Resultatet presenterar tre diskurser som lärare uttalar sig om: Vardagliga situationer i undervisningen, Användning av läromedel för att skapa en meningsfull undervisning samt Meningsfull undervisning. Resultatet visar även att lärarna konstruerar olika variationer kring dessa diskurser utifrån egna erfarenheter och synsätt. Studien ger en insyn i att de lärare som medverkat alla har en egen syn vilket gör att fortsatt forskning med syfte att jämföra fler lärare samt elever och lärare hade varit intressant.

Denna aktionsforskningsstudie syftar till att skapa meningsfulla raster för alla elever genom att utveckla en styrd rastverksamhet som ökar gemenskapen och samhörigheten i elevgruppen. Studien gjordes på en stadsskola och inriktade sig på elever i årskurs tre. En faktor i arbetet var att eleverna i årskurs tre var de enda på skolan som fick välja vart de skulle spendera sin rast, vilket sedermera ändrades under projektets gång. En annan viktig faktor var skolgårdsmiljön som eleverna spenderade sina raster i. Då skolan befinner sig på en provisorisk plats är inte utemiljön den bästa. I en nulägesanalys framkom det att eleverna inte tyckte att de hade speciellt mycket att göra på rasterna. Därför utförde vi styrda rastaktiviteter under två veckors tid som sedan avslutades med gruppsamtal tillsammans med eleverna. I dessa samtal fick eleverna chansen att diskutera kring sin situation och hur de tyckte att utvecklingsarbetet hade varit. Enligt eleverna var styrda rastaktiviteter något som de verkligen ville fortsätta med i den dagliga verksamheten då det bidrog till nya gemenskaper samt att eleverna fann fler saker att göra på rasterna. Då utemiljön i sig inte stimulerade eleverna menade de att den styrda aktiviteten alltid gav en möjlighet att delta i en gemenskap tillsammans med andra elever. Den aktivitetet som hade högst deltagarantal var också den sista under utvecklingsarbetet vilket betyder att eleverna inte tröttnade på rastverksamheten utan snarare blev mer intresserade under tidens gång. Eleverna själva menade att variationen av olika slags lekar bidrog till ett bestående intresse för rastaktiviteterna.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka lärares arbete medatt erbjuda elever i årskurs 1-3 en meningsfull teknikundervisning. Den empiriskaundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar där lärare fickbeskriva hur de planerar och genomför teknikundervisning för att den ska blimeningsfull för eleverna, samt vilka utmaningar och möjligheter lärare ser med atterbjuda elever i årskurs 1-3 meningsfull teknikundervisning. En kvalitativ metod iform av intervjuer har använts och tio lärare från tre olika skolor deltog i studien.Insamlad empiri har analyserats utifrån ett pragmatiskt perspektiv, vilken förespråkaren skola som representerar barnets liv utanför skolkontexten. Resultatet visar attlärare utgår från eleven och elevens vardag för att väcka elevers engagemang, menhur lärarna väljer att knyta an till elevernas vardag varierar. Lärare beskriver att detkan vara en utmaning att knyta an till elevernas vardag eftersom skolans alla eleverär olika. Resultatet påvisar även vikten av att teknikundervisningen ska göra nytta,eleverna ska kunna använda sig av sina teknikkunskaper i och utanför skolan. Samtvikten av att i teknikundervisningen sammanväva teori och praktik för att elevernaska ges möjlighet till reflektion och därav utveckla en djupare förståelse och få intekniken i ett sammanhang. / <p>Teknik</p>

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön i fritidshem. Studien vill ta reda på hur fritidslärare upplever att inomhusmiljön skulle se ut för att vara meningsfull för fritidsverksamhet. Frågeställningarna som studien har i utgångspunkt är: Hur upplever fritidslärare inomhusmiljön i fritidshem? Hur anser fritidslärare att inomhusmiljön samspelar med en meningsfull fritid? En kvalitativ metod används och då genom semistrukturerade intervjuer för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar. I studien intervjuas sju legitimerade fritidslärare från fyra fritidshem där två av fritidshemmen har egna lokaler och resterande två fritidshem har delade lokaler med den obligatoriska skolan. Resultatet visar att vissa fritidshem har egna lokaler vilket möjliggör en utformning av verksamheten utifrån fritidshemmets uppdrag, däremot upplevs lokalerna för små utifrån elevgruppens storlek. Resterande fritidshem har delade lokaler med den obligatoriska skolan vilket resulterar i stora lokaler men att de inte är utformade för fritidshemmets uppdrag. Oavsett om lokalerna är delade eller ej ger alla fritidslärarna uttryck för att lokalerna inte är tillräckligt ändamålsenliga. Fritidslärarna är överens om att deras lokaler begränsar vilka aktiviteter som kan erbjudas, vilket i sin tur begränsar möjligheten att arbeta i enlighet med Lgr11. I den bästa av världar önskar fritidslärarna en fritidsverksamhet vars utformning är mer lik en hemmiljö.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur fritidsledare genom tal och praktik ger mening åt “meningsfull fritid” och hur “meningsfull fritid” blir betydelsefullt. Studiens material bygger på 6 intervjuer med fritidsledare och 3 observationer på fritidsgård. Materialet analyseras med hjälp av poststrukturalistisk teori och politisk diskursteori. Resultatet visar att fritidsledarnas skapande av meningsfull fritid påverkas av fyra olika diskurser. Diskurserna påverkar värdena som läggs i meningsfull fritid och dessa påverkar fritidsledarnas utövande av ledarskap, vilket leder till drivkrafterna som skapar meningsfull fritid. Slutdiskussion menar att vikten av ungdomsperspektiv i meningsfull fritid behövs för demokratin och ungdomars deltagande i välfärden som samhällsmedborgare.

Meningsfull fritid förekommer som begrepp i skollagen för att definiera fritidshemsverksamheternas arbete, men samtidigt är det något som vi inte tycker lyfts fram tillräckligt mycket ute i verksamheterna och i utbildningen. Syftet med denna studie har varit att uppmärksamma den meningsfulla fritiden på fritidshem ur ett vuxenperspektiv, med utgångspunkt i fritidspedagogers och rektorers synsätt på begreppet. Haglunds (2009) studie om fritid, Saar, Löfdahl och Hjalmarssons (2012) studie om fritidshemsverksamhet, samt Franzéns (2005) studie om ledarskap har använts som vetenskaplig grund för analysen. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med fritidspedagoger och rektorer på tre olika skolor, i tre olika kommuner. Resultatet av vår analys visar att barnen osynliggörs när en meningsfull fritid ska planeras på fritidshemmen, det finns en enighet av vad en meningsfull fritid är på skolorna och att en tydlig rektor gör att fritidspedagogerna känner sig säkrare i sitt arbete.

Parkinsons sjukdom är en kronisk sjukdom som medför motoriska- och icke-motoriska symtom. Personer med Parkinsons sjukdom riskerar försämrad livskvalitet och psykisk ohälsa. Kunskapsläget är oklart om vilka effekter dans som intervention har på människor med Parkinsons sjukdom. Syftet med studien var därför att sammanfatta litteraturen och ge en kunskapsöversikt över hur individens psykiska hälsa och livskvalitet påverkas av dans som intervention vid Parkinsons sjukdom. För att besvara studiens syfte användes en systematisk litteraturstudie som metod med Fribergs analysmetod som utgångspunkt. Huvudsökningarna skedde i Cinahl och PubMed och tio studier inkluderas i litteraturstudien. Resultatet presenterades utifrån litteraturstudiens tre frågeställningar. Studierna använde sammanlagt 12 olika mätmetoder för att mäta psykisk hälsa och livskvalitet. Majoriteten av de inkluderade studierna visade på signifikanta förbättringar på livskvalitet och psykisk hälsa, men några av studierna visade icke signifikanta resultat. Resultatet visar att det inte finns entydiga belägg för dansens effekt på psykisk hälsa och livskvalitet. De inkluderade studierna tyder på potentiella positiva förändringar av depressiva symptom och livskvalitet. Författarna vill att dans undersöks vidare för att fastställa effekterna samt se om det går att implementera i arbetsterapeutiskt arbete.

Bakgrund: I takt med att antalet personer som lever med demenssjukdom väntas öka blir behovet av kunskap inom ämnet av vikt för att möjliggöra en god och evident vård. Därför behövs mer forskning utifrån ett patientperspektiv om vad dessa individer anser vara meningsfullt i vardagen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av en meningsfull vardag hos personer med mild till måttlig demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrån Evans analysmetod tillämpades. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman med två subteman vardera. I dessa framkommer att personer med demenssjukdom värderade relationer med familj och anhöriga samt en allmän gemenskap med andra. Aktiviteter var en viktig faktor för att uppleva meningsfullhet, både för att stärka individens identitet och för att hålla sig aktiv och sysselsatt. Slutligen identifierades vikten av självständighet och självbestämmande hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Det framkom att flera faktorer spelar stor roll för att personer med demenssjukdom ska uppleva en meningsfull vardag. Dessa är viktiga att ha i åtanke vid vård av individer ur denna patientgrupp för att möjliggöra bästa möjliga upplevelse av hälsa. / Background: As the number of people with dementia are expected to increase globally, the need for knowledge relevant to the subject is important to enable good and evident care. Therefore, an increased amount of research is needed from a patient perspective of what these individuals consider to be meaningful in their everyday life. Aim: To describe experiences of a meaningful everyday life for individuals suffering from mild to moderate dementia Method: Systematic literature review with qualitative approach based on Evans analytical method was applied. Results: Three main themes emerged with two subthemes each. Individuals suffering from dementia valued relationships with family and relatives, as well as a connection with people in general. Activities were seen as an important factor for experiencing meaningfulness, both to strengthen their own identity and to stay active. Finally, the importance of freedom was identified by a feeling of self-determination and independence. Conclusion: Several factors have shown to play an important role in how individuals suffering from dementia value as meaningful in their everyday lives. These key factors are important to consider when caring for this group of patients to allow for optimal health.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats. I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna beskriver att undervisningen blir meningsfull om den utgår från elevens behov och tankar, om undervisningen fokuserar på andra människor, om undervisningen är förberedande samt om fokus på undervisningen är att alla har rätt att veta. Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskning och med de nu gällande styrdokumenten för årskurs 7-9.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter i socialsekreterarnas yrkesutövning iorganisationen som de upplever bidrar till hög arbetsbelastning, hur de beskriver att de hanterarden och eventuellt förbättrar sin egen arbetssituation och vilka arbetsfaktorer de upplever sommeningsfulla och som gör att de fortfarande arbetar kvar inom socialtjänsten. För att besvarastudiens syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsansats i form av semistruktureradeintervjuer. Dessa intervjuer har sedan tolkats för att hitta likheter och skillnader som sedananalyserats med hjälp av sociologiska teorier om organisationens roll, krav och kontroll ochkänsla av sammanhang. Studiens resultat visar att socialsekreterarna i perioder upplevde högarbetsbelastning. I resultatet redogörs det även för olika strategier som socialsekreterarnaanvände sig av för att kunna hantera detta. Resultatet visade också att socialsekreterarna upplevdeatt det finns en hel del belöningar och att de ändå ser sitt arbete som meningsfullt. Vår slutsatsblev att arbetsbelastningen inte behöver vara ett problem så länge som samarbetet mellan ledningoch anställda fungerade. / The purpose of this study is to investigate which aspects of social secretaries profession in theorganization that they feel contributes to high workloads, how they describe their handling of itand how they possibly improve their work situation and what work factors they perceive asmeaningful and that makes them still work in social services. To answer the purpose of the studywe used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. These interviews havesince been interpreted to find similarities and differences which then has been analyzed usingsociological theories about the organization's role, requirements and control and sense ofcoherence. The study results show that social workers in periods experienced heavy workload.The result also discusses the various strategies that the social workers made use of to be able tohandle this. The results also showed that social workers felt that there are a lot of rewards andthat they still see their work as meaningful. Our conclusion was that the workload does not needto be seen as a problem as long as the cooperation between management and employees worked.