<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sätt för skolan att förbättra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan främja detta arbetssätt genom skolans organisation och påverkan av lärarnas förståelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, där mentorskap ingår i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.</p><p>Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjälper till att strukturera lärarnas arbetsmönster så att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det är dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som är avgörande, inte mentorskapet i sig.</p><p>I diskussionsavsnittet finns förslag till förbättringsstrategier och vidare forskning. Det skulle vara intressant att ytterligare undersöka olika mentorskapsmodellers inverkan på elevernas resultat och vad som är den starkaste påverkansfaktorn för lärarnas arbetsmönster, utvecklingsprocessen eller skolans traditioner, organisation och praktiska förutsättningar.</p> / <p>The aim of this essay is to analyse whether mentorship may be a way for schools to improve their development of activities concerning the pupils’ cognitive progress and socialization. Furthermore it aims at analysing how the school management may promote this working method through the organization of the school and by influencing the teachers’ understanding and working patterns. This was accomplished by interviewing the headmaster and a selection of teachers and pupils at Transtenskolan, where mentorship is part of the profile of the school, and by an analysis of documents about the activities of the school.</p><p>The results reveal that the model of mentorship at Transtenskolan helps to structure the teachers’ working patterns so that the school achieves its most explicit aim, that the mentor takes an overall responsibility for her pupils within the scope of the existing structure and organization of the school. The mentorship has its greatest significance for the social climate and the pupils’ socialization. However, it is the commitment of the adults and their relations to the pupils that are crucial, not the mentorship in itself.</p><p>The concluding discussion suggests strategies for improvement and continued research. It would be of interest to analyse the effects of different models of mentorship on the pupils’ achievement, furthermore to find out the most important factor of influence on the teachers’ working patterns; is it the development process or do the traditions, organization and practical conditions of the school have more impact on them?</p>

Bakgrund: Som en följd av organisationernas förändrade behov och krav på mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att på ett smidigt sätt hantera förändringar. Mentorskapsprogram är ett förfarande som allt mer har kommit att användas inom företag för att åstadkomma utveckling och engagemang för förändring. Syfte: Syftet är att med hjälp av en retrospektiv studie redogöra för hur ett mentorskapsprogram påverkar individen och i förlängningen även organisationen. Genomförande: För att få reda på vilken påverkansgrad ett mentorskapsprogram har på dess deltagare har vi intervjuat personer som deltog i Saab Aerospace första mentorskapsprogram 1992-1993. Resultat: Våra resultat tyder på att de individer som genomgår ett mentorskapsprogram stegvis förändrar sin syn på den företeelse som mentorskapsprogrammet riktar sig mot, genom att individernas uppfattningar, värderingar och handlingar förändras. Förändringar som sker på individnivå kommer framöver också att påverka företagskulturen. Hur mycket de enskilda deltagarna har påverkats beror på hur motiverade de har varit att delta i mentorskapsprogrammet och viljan att ta till sig de kunskaper som erbjudits. Motivationen har således stor betydelse samtidigt som den rådande arbetsplatskulturen spelar en roll för hur väl en deltagare kan ta till sig nya idéer och tankesätt. Hos de kvinnliga deltagarna i Saabs mentorskapsprogram har förändringen gett sig till uttryck i hur de ser på sig själva i organisationen medan de manliga deltagarna förändrade sin syn på kvinnan.

Syftet med detta arbete är att ta del av hur nyutbildade lärare erfarit sin första tid i yrket. Jag har också varit intresserad av att synliggöra om de nya lärarna är nöjda med den introduktion de fått och om de fått något mentorsstöd. Lärarutbildningens nytta i deras arbete är en annan aspekt som studeras.I arbetet har jag valt att använda mig av två metoder, dels en litteraturstudie och dels en kvalitativ intervjustudie av sex nyutbildade lärare. Denna studie sträcker sig över ett brett spann då deltagarna arbetat allt från tre månader till tre och ett halvt år. Resultatet visar att de flesta lärare i intervjustudien har upplevt det första året som mycket påfrestande. Men redan i slutet av den andra terminen har situationen förbättrats och de har känt sig tryggare i sin lärarroll. Dåhar de lärt känna eleverna, kollegerna och lokalerna samt upplevt en större säkerhet i undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sätt för skolan att förbättra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan främja detta arbetssätt genom skolans organisation och påverkan av lärarnas förståelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, där mentorskap ingår i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet. Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjälper till att strukturera lärarnas arbetsmönster så att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det är dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som är avgörande, inte mentorskapet i sig. I diskussionsavsnittet finns förslag till förbättringsstrategier och vidare forskning. Det skulle vara intressant att ytterligare undersöka olika mentorskapsmodellers inverkan på elevernas resultat och vad som är den starkaste påverkansfaktorn för lärarnas arbetsmönster, utvecklingsprocessen eller skolans traditioner, organisation och praktiska förutsättningar. / The aim of this essay is to analyse whether mentorship may be a way for schools to improve their development of activities concerning the pupils’ cognitive progress and socialization. Furthermore it aims at analysing how the school management may promote this working method through the organization of the school and by influencing the teachers’ understanding and working patterns. This was accomplished by interviewing the headmaster and a selection of teachers and pupils at Transtenskolan, where mentorship is part of the profile of the school, and by an analysis of documents about the activities of the school. The results reveal that the model of mentorship at Transtenskolan helps to structure the teachers’ working patterns so that the school achieves its most explicit aim, that the mentor takes an overall responsibility for her pupils within the scope of the existing structure and organization of the school. The mentorship has its greatest significance for the social climate and the pupils’ socialization. However, it is the commitment of the adults and their relations to the pupils that are crucial, not the mentorship in itself. The concluding discussion suggests strategies for improvement and continued research. It would be of interest to analyse the effects of different models of mentorship on the pupils’ achievement, furthermore to find out the most important factor of influence on the teachers’ working patterns; is it the development process or do the traditions, organization and practical conditions of the school have more impact on them?

Ämnet för den här uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstå hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för både mentor och adept har jag i andra hand också tittat på de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förståelse för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man använder de olika begreppen på ett mer konsekvent sätt. Anledningen till mitt val av problemområde hänger samman med att jag uppfattar att mentorskap är ett begrepp som används i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram där syftet med programmen bl.a. kan vara att få fler kvinnor till ledande befattningar eller fungera som kompetensutveckling för ledare. I dessa sammanhang fokuseras oftast på adeptens utveckling och man ser bara mentorn som den som ”ger” av sin kunskap och erfarenhet. Jag menar att en relation utvecklas och består endast då båda parter uppfattar att de får ut något av relationen och att det därför är av intresse att studera båda parternas upplevelse av relationen. I litteraturstudien valde jag att studera mentorskap och de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning ur ett historiskt perspektiv och också se hur begreppen använts i arbetslivet. Den empiriska undersökningen fokuserade på några mentorer och adepter och deras uppfattning om och upplevelse av mentorskap i första hand och coachning, fadderskap och handledning i andra hand. Jag valde att genomföra undersökningen som en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer där jag kunde ställa följdfrågor under intervjuns gång. Slutsatser som kunde dras av arbetet och som jag tolkar att det finns stöd för både i den teoretiska genomgången och i den empiriska undersökningen är att det finns ett antal aspekter som synliggör de likheter och skillnader som finns. De aspekter som framkom var: syfte, mål, motiv för att ingå som part i relationen, behov av kunskap om organisationen, intern eller extern stödjare, typ av kompetens som utvecklas, typ av makt och påverkansprocess, tidsbegränsning och ömsesidighet i relationen. Skillnaderna och likheterna menar jag bör beaktas då man i arbetslivet planerar olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Vidare studier kan också bidra till ökad kunskap om hur den yrkesmässiga och personliga utvecklingen sker och hur det utbyte som sker bidrar till eller hämmar utvecklingsprocesserna.

This paper aims to examine how the beginning of newly examined teacher’s professional life might look like and also highlight the obstacles that might occur during the induction, the time during which the student becomes the teacher. The paper also discusses what support that is available for newly examined teachers in schools concerning the possibility to have a mentor and a period of introduction. A qualitative method was used for this study and interviews were made with new teachers who shared their experiences from the beginning of their careers. The results from the interviews were also discussed from the points of view of the study’s theories concerning different leadership styles. Two handbooks for new teachers, aiming to support them in their new professional role were compared. Based on the leadership styles that this paper brings up, the two books were discussed whether or not their advice is beneficial to new teachers. New teachers experience various problems during their induction. Great responsibility combined with many tasks, loneliness as a class teacher and conflict management are a few of the areas that the new teachers find difficult. As a new teacher you have the right to have a mentor during the first year of teaching and the teacher unions are working for an establishment of a year of introduction where you will be gradually introduced to the profession. The people in the study had all had a mentor but neither got a period of introduction but they were left with full responsibility from the start. The advice given by the handbooks give new teachers guidance, but should be considered as an inspiration and not definitive solutions since every situation is unique.

Syftet med denna undersökning var att få ta del av en nyexaminerad lärare och en mentors erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Metoden var att intervjua en adept och en mentor, som tillsammans hade haft en mentorskapsrelation. Intervjuerna gjordes av två personer med öppna och ostrukturerade frågor, vilket ledde till följdfrågor. Resultatet visade att de båda enbart hade positiva erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Det visade sig att det viktigaste med ett väl fungerande mentorskap var erfarenhet inom yrket hos mentorn och en vilja och ett engagemang hos alla inblandade parter.

Kompetens är ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebär ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i värsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör då Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg används? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har näringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden står för dörren, och kompetensen flyr med lätta vingslag. / Competence is the future keyword for competition and efficiency. Missing competence and loosing competence is a threat against the organization activity, and in worst case it can be a question of survival. How are the Swedish Defense different organizations’ meeting these threats, and witch methods and tools are available? Is the Swedish Defense a leading organization to meet this problems and threats, or is the civil trade and industrial life a more competent actor? Competence preserving and competence transfer has become keyword for meeting this threats, but methods for solving the problems are missing. The future is knocking on the door and the competence is leaving on wings. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

The Swedish construction industry is dominated by men; however this is starting to change. The average age of Construction Engineers is high and approximately 40 per cent of the employees will retire by the year 2015. Currently, female engineers dominate the graduating classes of Swedish Universities but this is not reflected in the Swedish Construction industry. With so many female engineers available, why is this? Does it require a change in company culture and their condition of work to attract them? Is it the attitude towards women in the industry among the employees that has to be changed? Or is it a woman’s thoughts and prejudices of the industry that creates obstacles? The purpose of this final thesis is to describe how contracting firms in the construction industry can make themselves more attractive for female engineers. To reach the purpose, a study among salaried employees and craftsmen was conducted. The study examines attitudes towards women as co-worker and leaders in the industry. The thesis also presents conclusions based on whether women require specific benefits at the company or a possible change of conditions to attract them to contracting firms and to make them stay in the company. The study is conducted through surveys and interviews of male and female salaried employees, craftsmen and personnel managers at Peab Sverige AB. Female students of construction engineering are also included in the study. Based on the results, some recommendations for Peab were suggested. Properly realized, these recommendations can result in a more attractive company for female engineers. Recommendations to make Peab more attractive: → Play a key role in the choice of industry for pupils in nine-year compulsory school and for upper-secondary school. Also, become actively involved in the choice of employer for current students. → Change of conditions at the company Offer trainee posts Offer guidance for recent and present employees Make part-time work possible for all the employees → Offer more benefits at the company Offer a female network at the company Offer a bigger opportunity for flextime

Abstrakt Bakgrund: Det råder idag en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och många avslutar sin yrkeskarriär inom hälso- och sjukvården p.g.a. ökade stressnivåer. Ett sätt att komma tillrätta med detta kan vara att använda mentorskap för den nyutexaminerade. Det är därför nödvändigt att klarlägga vilka förutsättningar som krävs och även undersöka hur den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan synes utvecklas genom mentorskap. Syfte: Syftet med studien är att utifrån den erfarna specialistsjuksköterskans uppfattning beskriva om och hur mentorskapet synes utveckla den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan, och vilka förutsättningar som upplevs viktiga för detta mentorskap. Metod: En fallstudie medelst en djupintervju genomfördes med en fenomenografisk ansats, för att få fram den uppfattning av mentorskap som föreligger hos den erfarna specialistsjuksköterskan. Resultat: I resultatet framkommer vikten av att verksamhetsansvariga erbjuder nödvändiga förutsättningar i form av tid, utbildning och kompetens. Genom en ökad socialisering stärks yrkesprofessionen, samtidigt som en lärande miljö skapas i den gemensamma reflektionen. Konklusion: Erfarna specialistsjuksköterskor kan medverka till att den nyutexaminerade på ett så effektivt sätt som möjligt ges möjlighet att både formulera sin nya yrkesprofession och medverka till den socialisering som krävs för att komma in i arbetsgruppen. Det ses också en positiv bieffekt i form av förbättringsarbete utav mentorskapet. / Background: There is current shortage of specialized nurses, and many end their career in health care due to increased stress levels. One way to overcome this may be the use of mentoring for new graduates. In purpose of developing a mentoring program, there is a need to clarify the conditions required for it and examining how the professional role is developed through mentoring. Purpose: The purpose of this study is to describe experienced specialist nurse's perception if and how mentoring is developing the graduate specialist nurse, and the conditions that are perceived important for this mentoring. Method: A single case study using a deep interview was conducted with a phenomenographic approach, in order to explore the experience of mentoring from the view of the advanced specialist nurse. Results: The result shows the importance of the management providing the necessary conditions in terms of time, training and competence. In the socialization process the strengthening of the professional role was experienced, while providing a learning environment is created in the joint reflection. Conclusion: Experienced specialist nurses can assist the new graduate in the most efficient manner possible given to formulate the new role as a specialist educated nurse and also contribute to the socialization needed to get into the workgroup. A side benefit in terms of quality improvement is also seen out of the mentorship.