The central theoretical statement of this study stated that fathers have an active and effective role as mentors in transmitting values to the family and should be equipped for taking up this role, which may be applied in a pastoral-theological model. The idea of values for the father with regard to his role as mentor is defined and investigated in this study. The article format has been used in this thesis so that it consists of five articles which form a unity. In article one Scriptural pointers for the leaders and fathers being mentors to their followers (mentees) in the Old Testament are discussed. From the information summarized from the article, it is deduced that the leaders and fathers from the Old Testament served as mentors to their followers (mentees) with regard to values. Any leader or mentor can apply the principles and guidelines from the Old Testament to fathering, mentoring and transmitting values to a situation in everyday life. Article two deals with scriptural pointers for the leaders and father-figures as mentors to their followers (mentees) in the New Testament. From the information summarized from the article, it is deduced that the leaders and father figures from the New Testament served as mentors to their followers (mentees) with regard to values. Discipleship indicated the importance and significance of followers (mentees). Any leader or mentor can apply the guidelines and principles from the New Testament about leading, fathering, mentoring, discipling with regard to values even today. In article three the literature study on the fields of psychology, social work, psychiatric nursing and education were investigated in terms of family, fathering, mentoring and values. With regard to values those values according to Joubert (1986) and Heenan (2004) were used and integrated with values for the role of the father as mentor in the family context. The complexity of families and family structures in the real world were identified and discussed. The recommendations from this article are used to direct the empirical research on the role of the father as mentor with regard to values. The broader aim is to show how society may be impacted positively. Article four (chapter 5) deals with the empirical research that found that mentoring is needed and fathers should be mentors to their families. They should also be equipped with Christian values (the co-researchers consistently referred to Christian values which will serve as recommendation for further studies) in order to show that they can effect positive change to influence society. In article five (chapter 6) contours of a pastoral-theological model for the father as mentor in the transmission of Christian values are formulated. This model could possibly be applied to other spheres of life such as institutions (schools, colleges and universities), churches, societies and businesses to raise the effectiveness of these organizations through the mentoring of values. Topics for further research: * Equipping the mother as mentor in the transmission of Christian values. * Equipping children with Christian values so that they may be mentors to their peers. * Equipping children with Christian values so that they can be resistant to bad and inappropriate behaviour. * Equipping the family with Christian values so that they can be a mentor unit to other families in society. / Thesis (Ph.D. (Pastoral))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

Bakgrund: Intensivvård innebär att förebygga och behandla hotande eller manifest svikt i ett eller flera organsystem hos svårt sjuka patienter. När den nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskan påbörjar sitt arbete på en intensivvårdsavdelning inleds en övergångsperiod. Denna kan pågå upp till två år och är en kritisk period där den nyanställda sjuksköterskan kan känna sig stressad och överväldigad. Mentorskap är en form av handledning där mentorn bland annat agerar som guide och förebild och tillhandahåller kunskap och råd inför den nya rollen. För drygt två år sedan påbörjades ett mentorprogram på en intensivvårdsavdelning i en storstadsregion i Sverige. Syfte: Studiens syfte är att undersöka nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att ha deltagit i ett mentorprogram. Metod: Fokusgruppintervjuer genomfördes och intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras under fyra kategorier. Mentorprogrammet – dess syfte och struktur belyser generella aspekter om programmet. Övergången – från student till en ny roll som intensivvårdssjuksköterska presenterar resultat angående den första tiden i den utökade yrkesrollen. Mentorskapet – adeptens och mentorns relation belyser olika aspekter av relationen och Mentorsamtalet – att prata av sig beskriver adeptens och mentorns samtal. Slutsats: Mentorprogrammet behövs och fyller en viktig funktion men behöver struktureras och individualiseras. Det är betydelsefullt hur adepter och mentorer matchas och det faktum att de även är kollegor bör beaktas om problem dem emellan uppkommer. Klinisk betydelse: För att underlätta övergången för nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor kan mentorprogram införas och vissa aspekter bör beaktas innan uppstarten men även efter dess införande. / Background: Intensive care means treat and prevent threatening or manifest failure in one or several organ systems in very sick patients. The transition period, about two years, is critical for the newly hired intensive care nurse that often experience stress and a feeling of being overwhelmed. Mentorship is a sort of guidance where the mentor guide and act as a role-model as well as provide knowledge and advice. About two years ago a mentoring program started in an intensive care unit in a large city area in Sweden. Aim: The purpose of this study is to examine newly graduated intensive care nurses´ experiences after participation in a mentoring program. Method: Focus group interviews were completed and the data were analyzed using qualitative content analysis. Result: The result from the study is presented in four categories. The Mentoring program – aim and structure present general aspects of the program. The transition – from student to a new role as an intensive care nurse present results concerning the first period in the new profession. The Mentorship – the mentee and mentor relationship highlights different aspects of the relationship and The Mentorship Dialogue – to unburden describes the dialogue. Conclusion: The mentoring program is needed and performs an important function but should be structured and individualized. The matching between mentees and mentors are important and the fact that they are colleagues should be borne in mind if problems occur. Clinical matter: A mentoring program can ease the transition but certain circumstances should be taken into consideration.

Den här studien handlar om att undersöka hur förskollärare uppfattade den första tiden som anställd förskollärare. Mer specifikt undersöks hur förskollärare beskriver den första verksamma tiden samt vilka utmaningar de stött på under den första tiden. Studien undersöker även vilka förutsättningar förskollärare anser vara nödvändiga för att hantera första tidens arbetsrelaterade utmaningar och dess orsaker. Studien utgörs av sju kvalitativa intervjuer med förskollärare som varit verksamma i 1-4 år efter examen. Resultatet har analyserats med hjälp av praktikarkitekturens teori och fokuserar på de faktorer som kan påverka den första tiden som verksam, såsom mentorsprogram, stöd från kollegor och rektor samt det kollegiala lärandet. Utifrån den tidigare forskningen som gjorts på området visar den att första tiden som verksam präglades av stress, höga krav och utmaningar. Resultatet i vår studie uppmärksammar vikten av stöd i olika former för att hantera första tidens utmaningar. Den typ av stöd som förskollärare ansåg vara viktigt under den första tiden var stöd i form av mentorskap, stöd från kollegor och rektor samt nätverksträffar med andra förskollärare. Faktorer som kan komma att påverka den första tiden i arbetslivet är bland annat bristande kunskaper från utbildningen, brister i det kollegiala lärandet samt resursbrist i form av vikarier. Viktiga slutsatser av studien är att förskollärarna upplevde den första tiden som tuff. Det stöd som förskollärarna fick, gjorde det möjligt för dem att utföra sitt arbete på bästa sätt. / The aim of this study has been to investigate how preschool teachers experienced their first time within the profession. We have chosen to look into how preschool teachers describe the first time as newly graduated teachers and what challenges they have faced. Finally, we have investigated which conditions the preschool teachers consider necessary to handle the challenges. The study consists of seven qualitative interviews with preschool teachers who have been working for 1-5 years after their graduation. The result has been analyzed with the help of the theory of practical architecture and we have reached some factors that can affect the first time in the profession. The factors were mentorship, support from colleagues and principle and the collegial learning. Based on the previous research that has been made on the area, it shows that the first time in the profession was embossed by stress, high demands and challenges. The result in the study paid attention to the importance of support in different forms to handle challenges during the initial time in the profession. The support that emerged from our result and the things that newly graduated preschool teacher’s considered important was mentorship, support from colleagues and principal and also network meetings with other preschool teachers. Factors that may affect the first time within the profession may for instance be lack of knowledge from their education, deficiency in collegial learning and lack of resources in the form of substitute personnel. The important conclusion of the study is that the preschool teacher’s experienced the first time as tough. The support that the preschool teacher’s received, made it possible to conduct their work in the best way possible.

Syftet med studien är att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebära för nyblivna svensklärare verksamma på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lärarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lärarnas ämnesinriktning. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är fem svensklärare verksamma på gymnasiet med mindre än fem års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultaten visar att kollegialt stöd, i synnerhet i form av en samtalspartner, har stor betydelse för hur de intervjuade lärarna uppfattar sin yrkesintroduktion. Det framgår också att samtliga lärare möts av en brist på kollegialitet då de först kommer i kontakt med sitt arbetslag och att de på olika sätt förhåller sig till den lärarindividualism som råder. Vidare visar lärarna på en tvetydig inställning till samarbete mellan såväl svensklärarkollegor som karaktärsämneskollegor. Några av de slutsatser som dras är att kollegialt samarbete under den första tiden i yrket kan ha betydelse för om lärare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats och att lärarsamarbete ökar möjligheterna för nya lärare att känna sig stärkta i sin yrkesroll. För svensklärare på yrkesförberedande gymnasieprogram kan samarbete med andra ämneslärare innebära att svenskundervisningen upplevs som mer funktionell.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare upplever sitt första år på jobbet. 1. Hur upplever idrottslärare det sociala samspelet och stödet mellan skolledning, arbetskollegor och elever? 2. Hur upplever idrottslärare den fysiska miljön i skolan samt skolan som organisation?3. Vilka förväntningar och krav ställs på nya idrottslärare? Metod Metoden som användes i denna kvalitativa studie var en semi-strukturerad intervju. I studien deltog fyra idrottslärare, som jobbat mellan ett till tre år på gymnasie- eller grundskola. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det formella stödet med mentorskap och introduktion var bristande, men att kollegorna upplevdes som stödjande av idrottslärarna. Kollegorna och eleverna var viktiga arbetsmiljöfaktorer som påverkade hur de trivdes på arbetsplatsen. Upplevelser om den fysiska miljön varierade, men idrottslärarna ansåg idrottshallarna vara bristande eller ligga långt bort ifrån skolan. De flesta idrottslärarna hade tillräckligt med material men i vissa fall kunde otillräckligt material påverka undervisningen. Planeringstid uppfattades som väldigt viktigt. Påfrestningar som hög ljudnivå, mycket röstanvändning och stora klasser gjorde att några av lärarna kände sig utmattade. De förväntningar och krav som ställdes på idrottslärarna var liknanade de krav och förväntningar som ställdes på de mer erfarna idrottslärarna. Slutsats Skollagen följs inte angående introduktionsår och mentorskap för nya lärare. Vissa ramar gör att lärarna inte kan utföra sitt jobb professionellt, angående bland annat betyg och bedömning. Det borde finnas begränsningar som ger förutsättningar för lärare att göra ett professionellt jobb, till exempel att man som lärare inte kan ha för många elever. De förväntningar som idrottslärarna har när de kommer ut stämmer ofta inte helt överens med vad de möter i verkligheten och att lärarutbildningen borde visa en bättre verklighetsbild av yrket. Det sociala stödet är väldigt viktigt för att lärarna ska lyckas, komma in i yrket och göra ett bra jobb. / Aim The aim of this study was to examine how physical education (PE) teachers experience their first year as teachers. 1. How do PE teachers experience the social interaction and support between the school administration, colleagues and pupils? 2. How do PE teachers experience the physical environment of the school and the school as an organization? 3. What are the expectations and demands on new PE teachers? Method The method used in this qualitative study was a semi-structured interview. Participants in this study were four PE teachers who had worked between one to three years in high school or elementary school. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results The formal support, mentoring and introduction were inadequate, but colleagues were perceived as supportive by the PE teachers. Colleagues and pupils were important factors that affected their positive experience of the workplace. Perceptions of the physical environment varied, but the PE teachers considered the sports halls to be inadequate or are located far away from the school. Most PE teachers had enough material, but in some cases insufficient material affected teaching. Planning time was perceived as very important. Strains such as high volume, lots of voice usage and large classes contributed to exhaustion among some of the teachers. The expectations and demands placed on new PE teachers are similar to the demands and expectations placed on experienced PE teachers. Conclusions The school law is not followed regarding the introduction year and mentoring for new teachers. Some frames do not allow the teachers to do their job professionally concerning, among other things, grades and evaluation. There should be limitations that provide opportunities for teachers to do a professional job, for example that a teacher should not have too many pupils. The expectations that teachers have when they graduate are often inconsistent with what they encounter in the real world and that teacher education should display a better picture of reality of the profession. Social support is very important for teachers to be able to be successful, to enter the profession and to do a good job.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapen gällande introduktionsprogrammets betydelse för företag, för att i förlängningen möjliggöra för företag att effektivisera sitt HR-arbete.   Metodik och teoretisk referensram: En kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer och fokusgrupper på tre företag inom industribranschen. vår teoretiska referensram innefattar introduktionsprogram, personalomsättning och mentorskap.   Slutsats: Inom introduktionsprogrammet finns det vissa komponenter som är mer avgörande än andra. Vilka är: struktur, upplärning, information, sociala och informella aspekter samt uppföljning. I förlängningen kan denna kunskap användas av företag och möjliggöra att de kan effektivisera sitt HR-arbete.   Vilken betydelse introduktionsprogrammet har för ett företag påverkas av förutsättningar, behov och problem inom det specifika företaget. Vissa faktorer påverkar samt har en påverkan på introduktionsprogrammet. Faktorerna kan förbättras med ett introduktionsprogram men också påverkas negativt. I förlängningen påverkar introduktionsprogrammet företags förmåga att bland annat behålla och utveckla personal, vilket kan skapa möjligheter för konkurrensfördelar och ökad lönsamhet. / Purpose: The purpose of this field study is to examine what importance an onboarding program has for businesses. By extension, businesses can develop their HR-processes in line with the findings of this study.   Methodology and theoretical reference framework: A qualitative case study within the industrial field with an inductive approach. Three different organizations within the industrial field are examined in the study. The empirical material was collected through unstructured interviews and focus groups. The theoretical reference framework includes Onboarding program, Turnover rate and Mentorship.   Conclusion: The study highlights crucial components of an onboarding program which are: structure, on the job training, information, social and informal aspects and follow-up. This knowledge can be used to make HR-processes more efficient. The findings of this paper are that the onboarding program will have a long term impact on businesses.   The importance of an onboarding program depends on the business. Advantages such as a decreased turnover rate and a motivated workforce can be earned by develop and implement an effective onboarding program within the organization.

Dagens arbetsmarknad kännetecknas av förändring och teknisk utveckling som leder till att personalen blir företagets viktigaste resurs och att företaget således bör arbeta aktivt med att behålla sin arbetskraft. Studier visar att anställda som genomgått en onboarding tenderar att stanna längre på arbetsplatsen vilket innebär att företag bör arbeta systematiskt med denna process. Onboarding inkluderar att medarbetaren lär känna sin arbetsplats, sina kollegor och den nya arbetsrollen. Målet med denna process är att medarbetaren ska känna en lojalitet gentemot sin arbetsgivare och ett engagemang till sitt arbete. Av särskild vikt blir denna process inom IT-branschen eftersom studier visar att personalomsättningen är högre i denna bransch än i andra. Denna studie syftar till att skapa en större förståelse för onboarding och hur processen kan skapa arbetsengagemang, detta genom att studera medarbetares upplevelser inom en IT-avdelning. De frågeställningar som söks svar på är Hur beskriver medarbetarna sin onboardingprocess? och Hur kan en onboardingprocess utformas för att främja arbetsengagemang hos medarbetare? En kvalitativ metod har använts och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med medarbetare som anställts under det senaste året. Resultatet visar att onboardingprocessen har sett olika ut för medarbetarna och att arbetsengagemang skapats av olika aktiviteter. De delar som berörs av särskild vikt i resultatet är mentorskap, sociala relationer och inblick i verksamheten. Vidare visar resultatet på viss förbättringspotential genom att till exempel skapa en mer standardiserad process. Genom att förbättra detta kan det bidra till en förbättrad upplevelse och att medarbetarna får ett större engagemang gentemot sitt arbete.

Problem för kvinnor att nå organisatoriska toppositioner har sedan en längre tid varit ett omdebatterat ämne i Sverige. Enligt tidigare forskning ses den svenska revisionsbranschen som mansdominerad där maskulinitet är inbyggd i branschens struktur. Statistiska Centralbyrån visar genom statistik att det råder en jämn könsfördelning för revisorsyrket i Sverige idag. Dock visar tidigare forskning att inom revisionsbranschen tenderar kvinnor att dominera positioner i hierarkins botten och män tenderar i stället att dominera positioner i hierarkins topp. Studiens syfte är att förstå mentorskapets och det sociala nätverkets betydelse för kvinnliga revisorers karriäravancemang. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod med ett abduktivt tillvägagångssätt och med ett hermeneutiskt synsätt, för att på så sätt öka förståelsen kring studiens ämnesområde. Ett antal teorier och begrepp ligger till grund för studiens analys av det empiriska materialet som har samlats in via semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen av denna studie är att mentorskap och sociala nätverk är två distinkta faktorer som påverkar kvinnliga revisorers karriäravancemang positivt. Mentorskap är en ensidig kunskapskälla där kunskap överförs från en individ till en annan. Ett socialt nätverk är i stället en ömsesidig kunskapskälla där kunskap överförs ömsesidigt mellan olika individer. Både mentorskap och sociala nätverk är två faktorer som bidrar till att de kvinnliga revisorer får ökad kompetens och erfarenhet vilket i sin tur leder till karriäravancemang. / The problem for women to reach organizational top positions has been a topic of debate for a long time in Sweden. According to previous studies the Swedish auditing industry is seen as male-dominated where masculinity is a part of the structure. Nowadays statistics shows that there is an even gender distribution in the Swedish auditing profession. Although, previous studies show that women in the auditing industry tend to dominate positions at the bottom of the hierarchy and men tend to dominate positions at the top of the hierarchy. The purpose of this study is to understand the importance of mentoring and social network that female auditors have. This study has been conducted through a qualitative method with an abductive approach which contributes to a hermeneutic interpretation. This increases the understanding of the examined area. A set of theories and concepts lies as a basis for the analytical area of the empirical material that has been collected through semi structured interviews. The conclusion of this study is that mentoring, and a social network are two distinguished factors which have a positive effect on female career advancement. Mentoring is a knowledge source that transfers knowledge from one individual to another. A social network is a mutual source which transfers knowledge among different individuals. Mentoring and social networks are factors that contribute female auditors getting an increase in competence and experience which leads to career advancement.

DYAMO is a company who strive to empower students to succeed in their studies by setting them up with a mentor that the student can depend on for motivation and help. Furthermore, the students should be able to stay anonymous to the mentors. However, DYAMO does not yet have their own platform to work with. This report will serve as a rundown of how the app, specifically made for DYAMO, was developed. This will later be compared to the initial expectations set out before work on the app started. Finally, there will be some suggestions for what could be further developed in the app for the future. The app serves as a place where an adept (student) can communicate with their mentor by sending texts, files (including images and video) and receive reward-stickers. The responsibility of assigning and managing these conversations lies with the admins and moderators. A school management system is also in place, making it easier to manage and delegate responsibilities within said schools. The app mostly delivered on the final expectations, which exceeded the initial somewhat conservative expectations. The one thing not achieved being that notifications on some devices do not work with the app in the background. / DYAMO stravar efter att mojliggora for studenter att lyckas med sina studier genom att para ihop dem med en mentor som studenten kan lita p_a for motivation och hjalp. Studenten ska dessutom kunna forbli anonym gentemot mentorn, dock har inte DYAMO annu n_agon egen app att utfora detta med. Den har rapporten kommer att agera som en genomg_ang av hur appen, som var speci_kt gjord for DYAMO, blev utvecklad. Detta kommer senare att jamforas med de ursprungliga forvantningarna som sattes innan utvecklingen av appen p_aborjades. Slutligen, kommer det _nnas n_agra forslag p_a vad som skulle kunna vidare jobbas p_a om utvecklingen av appen skulle fortsatta. Appen fungerar s_a att en adept (student) kan kommunicera med en mentor genom att skicka text-meddelanden, _ler (inklusive bilder och videor) och ta emot beloningsklisterm arken. Ansvaret av att tilldela och hantera konversationer faller hos admins och moderatorer. Ett skolhanteringssystem _nns ocks_a p_a plats, for att underlatta hantering och delegering av ansvar inom skolorna. Appen levererade mestadels p_a de slutgiltiga forvantningarna, som i sin tur overskred de ursprungliga n_agot konservativa forvantningarna. Det enda som inte uppfylldes var att noti_kationerna p_a vissa enheter inte fungerar nar appen kors i bakgrunden.

Det är en brist på sjuksköterskor och det råder en hög personalomsättning i vården. Sjuksköterskan har en arbetsledande roll för omvårdnaden och för teamet, där det inom den geriatriska vården är fokus på teamarbetet. Nyexaminerade sjuksköterskor har behov av stöd i form av till exempel mentorskap för att landa i sin roll. Det råder ett gap mellan att gå från att vara student till att vara sjuksköterska och arbetsledare, nyexaminerade sjuksköterskor behöver snabbt landa i sin roll och behöver stöd för att göra det. Syftet med denna studie var att undersöka hur nyexaminerade sjuksköterskor med 6-18månaders erfarenhet upplever sin arbetsledande roll och behov av stöd för att landa i den arbetsledande rollen. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 10 informanter från 4 olika vårdavdelningar inom geriatrik. Intervjuerna transkriberades och analyserades, kodades och kategoriserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 3 huvudkategorier; Att samverka med teamet vilket berörde samarbete och kommunikation, Att lära av andra vilket handlade om hjälp och stöd samt Att leda kollegor vilket tog upp relationer och ledarskapet. Slutsatsen blev att sjuksköterskans arbetsledande roll är komplex och ibland otydlig, där behövs stöd från både kollegor och chef. Rollen är något som växer fram över tid, mer erfarenhet och personlig utveckling. / There is a shortage of nurses and a high staff turnover in healthcare. The nurse has a leading role for nursing care and for the team, and in geriatric care teamwork is the focus. Newly graduated nurses need support in the form of, for example, mentoring to land in their role. There is a gap between going from being a student to being a nurse and supervisor, newly graduated nurses need to quickly land in their role and need support. The purpose with this study was to investigate how newly graduated nurses with 6-18 months' experience their managerial role and the need for support to land in the managerial role. As a method qualitative approach was used with semi-structured interviews with 10 informants from 4 different care departments within geriatrics. The analysis resulted in 3 main categories; Collaborating with the team which concerned cooperation and communication, Learning from others which dealt with help and support and Leading colleagues which addressed relationships and leadership. The conclusion is that the nurse's managerial role is complex and sometimes unclear, where support is needed from both colleagues and manager. The role is something that develops over time, more experience and personal development.