<p>Ämnet för den här uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstå hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för både mentor och adept har jag i andra hand också tittat på de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förståelse för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man använder de olika begreppen på ett mer konsekvent sätt.</p><p>Anledningen till mitt val av problemområde hänger samman med att jag uppfattar att mentorskap är ett begrepp som används i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram där syftet med programmen bl.a. kan vara att få fler kvinnor till ledande befattningar eller fungera som kompetensutveckling för ledare. I dessa sammanhang fokuseras oftast på adeptens utveckling och man ser bara mentorn som den som ”ger” av sin kunskap och erfarenhet. Jag menar att en relation utvecklas och består endast då båda parter uppfattar att de får ut något av relationen och att det därför är av intresse att studera båda parternas upplevelse av relationen.</p><p>I litteraturstudien valde jag att studera mentorskap och de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning ur ett historiskt perspektiv och också se hur begreppen använts i arbetslivet. Den empiriska undersökningen fokuserade på några mentorer och adepter och deras uppfattning om och upplevelse av mentorskap i första hand och coachning, fadderskap och handledning i andra hand. Jag valde att genomföra undersökningen som en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer där jag kunde ställa följdfrågor under intervjuns gång.</p><p>Slutsatser som kunde dras av arbetet och som jag tolkar att det finns stöd för både i den teoretiska genomgången och i den empiriska undersökningen är att det finns ett antal aspekter som synliggör de likheter och skillnader som finns. De aspekter som framkom var: syfte, mål, motiv för att ingå som part i relationen, behov av kunskap om organisationen, intern eller extern stödjare, typ av kompetens som utvecklas, typ av makt och påverkansprocess, tidsbegränsning och ömsesidighet i relationen. Skillnaderna och likheterna menar jag bör beaktas då man i arbetslivet planerar olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Vidare studier kan också bidra till ökad kunskap om hur den yrkesmässiga och personliga utvecklingen sker och hur det utbyte som sker bidrar till eller hämmar utvecklingsprocesserna.</p>

<p>The Swedish construction industry is dominated by men; however this is starting to change. The average age of Construction Engineers is high and approximately 40 per cent of the employees will retire by the year 2015. Currently, female engineers dominate the graduating classes of Swedish Universities but this is not reflected in the Swedish Construction industry.</p><p>With so many female engineers available, why is this? Does it require a change in company culture and their condition of work to attract them? Is it the attitude towards women in the industry among the employees that has to be changed? Or is it a woman’s thoughts and prejudices of the industry that creates obstacles?</p><p>The purpose of this final thesis is to describe how contracting firms in the construction industry can make themselves more attractive for female engineers. To reach the purpose, a study among salaried employees and craftsmen was conducted. The study examines attitudes towards women as co-worker and leaders in the industry. The thesis also presents conclusions based on whether women require specific benefits at the company or a possible change of conditions to attract them to contracting firms and to make them stay in the company.</p><p>The study is conducted through surveys and interviews of male and female salaried employees, craftsmen and personnel managers at Peab Sverige AB. Female students of construction engineering are also included in the study.</p><p>Based on the results, some recommendations for Peab were suggested. Properly realized, these recommendations can result in a more attractive company for female engineers.</p><p>Recommendations to make Peab more attractive:</p><p>→ Play a key role in the choice of industry for pupils in nine-year compulsory school and for upper-secondary school. Also, become actively involved in the choice of employer for current students.</p><p>→ Change of conditions at the company</p><p>Offer trainee posts</p><p>Offer guidance for recent and present employees</p><p>Make part-time work possible for all the employees</p><p>→ Offer more benefits at the company</p><p>Offer a female network at the company</p><p>Offer a bigger opportunity for flextime</p>

<p>Bakgrund: Som en följd av organisationernas förändrade behov och krav på mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att på ett smidigt sätt hantera förändringar. Mentorskapsprogram är ett förfarande som allt mer har kommit att användas inom företag för att åstadkomma utveckling och engagemang för förändring. </p><p>Syfte: Syftet är att med hjälp av en retrospektiv studie redogöra för hur ett mentorskapsprogram påverkar individen och i förlängningen även organisationen. </p><p>Genomförande: För att få reda på vilken påverkansgrad ett mentorskapsprogram har på dess deltagare har vi intervjuat personer som deltog i Saab Aerospace första mentorskapsprogram 1992-1993. </p><p>Resultat: Våra resultat tyder på att de individer som genomgår ett mentorskapsprogram stegvis förändrar sin syn på den företeelse som mentorskapsprogrammet riktar sig mot, genom att individernas uppfattningar, värderingar och handlingar förändras. Förändringar som sker på individnivå kommer framöver också att påverka företagskulturen. Hur mycket de enskilda deltagarna har påverkats beror på hur motiverade de har varit att delta i mentorskapsprogrammet och viljan att ta till sig de kunskaper som erbjudits. Motivationen har således stor betydelse samtidigt som den rådande arbetsplatskulturen spelar en roll för hur väl en deltagare kan ta till sig nya idéer och tankesätt. Hos de kvinnliga deltagarna i Saabs mentorskapsprogram har förändringen gett sig till uttryck i hur de ser på sig själva i organisationen medan de manliga deltagarna förändrade sin syn på kvinnan.</p>

That minorities face a greater risk of career barriers is a problem that has been discussed and studied for a long time. A concept which is continuously used to describe the problems minoritoes face is the so-called glass ceiling effect. It describes how minorities are prevented to reach top positions in particular in an organization because of their gender, sexuality or ethnicity. As there are only about 2.5% of the accountants in Sweden that belongs to the ethnic minority, a interest was brough to our attention to investigate the ethnic minorities career advancement from a different perspective; How do auditors reason regarding career advancement in relation to ethnicity. The purpose of the study is to create a deeper understanding of how the auditors construct career advancement in relation to ethnicity. We have used theories about diversity, socialization, organizational culture, identity theory, intersectionality, social networking and mentoring to achieve the purpose of the study. The empirical data were collected through a qualitative approach in which semi-structured telephone interviews and questionnaires via email were conducted with 13 experienced accountants with a foreign background. The auditors were considered to have valuable experiences and perceptions of how their career advancement have worked out for them. This study has contributed to a deeper understanding of how auditors with foreign background in Sweden construct career advancement in relation to ethnicity. Since previous research has focused on minority structures in organizations and not how auditors constructs career advancement in relation to ethnicity, this study may be considered to have contributed to fill a research gap. The conclusion of this study is that the authorized public accountants have different opinions about how they design career advancement. A suggestion for further research is to investigate the phenomenon surrounding the accounting assistants’ perspectives that are of foreign origin. / Att minoriteter löper större risk att drabbas av karriärsbarriärer är ett problem som har diskuterats och studerats länge. Ett begrepp som kontinuerligt används för att beskriva minoriteternas karriärsproblem är den så kallade glastakeffekten. Begreppet beskriver hur minoriteter hindras att i synnerhet nå toppositioner i en organisation på grund av deras kön, sexualitet eller etnicitet. Då det endast är cirka 2,5 % av Sveriges auktoriserade revisorer som tillhör den etniska minoriteten väcktes intresset om att undersöka den etniska minoritetens karriärsavancemang ur ett annat perspektiv; hur resonerar revisorer kring deras karrärsavancemang i relation till deras etnicitet. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse kring hur revisorerna konstruerar karriärsavancemang i relation till etnicitet. Vi har i denna studie använt oss av teorier som behandlar mångfald, socialisation, organisationskultur, identitetsteori, intersektionalitet, socialt nätverk, och mentorskap för att kunna uppnå syftet med studien. Empirin har samlats in via en kvalitativ metod där semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär via e-post genomförts med 13 erfarna auktoriserade revisorer med utländsk bakgrund. Revisorerna ansågs ha värdefulla erfarenheter och upplevelser kring hur karriärsavancemanget har sett ut för dem. Studien har bidragit till en djupare förståelse kring hur revisorer med utländsk bakgrund i Sverige konstruerar karriärsavancemang i relation till etnicitet. Då tidigare forskning fokuserat på minoritetsstrukturer i organisationer och inte hur en revisor konstruerar karriärsutveckling i relation till dennes etnicitet kan denna studie anses ha bidragit till att fylla en forskningslucka. Slutsatsen av denna studie är att de auktoriserade revisorerna har skilda meningar kring hur de konstruerar karriärsavancemang. Förslag till vidare forskning är att undersöka fenomenet kring redovisningsassistenters perspektiv som är av utländsk bakgrund.

Professional growth and development in nursing is essential for public welfare and safety. The public expects competent and safe nursing care. Student nurses spend a large number of hours in the clinical practice as part of their professional and clinical development. A clinical environment that is supportive to the improvement of student teaching and learning is imperative to the development of competency of student nurses. One strategy that has been identified to facilitate professional growth and development in student nurses is mentoring in the clinical practice. This is where student nurses are socialized into the nursing profession by experienced professional nurses. Mentoring is regarded as the deliberate pairing of student nurses with an experienced and knowledgeable person. The primary purpose of this research was to explore and describe the experiences of student nurses regarding mentoring in the clinical practice at the Eastern Campus of the Free State School of Nursing (ECFSSON). The secondary purpose was to recommend to the nursing college and clinical service areas to jointly formulate guidelines for mentoring student nurses in the clinical practice. A qualitative, exploratory, descriptive and contextual research design was chosen in order to describe the experiences of mentoring of student nurses in the clinical practice. Purposive sampling was utilized to identify participants who complied with the set selection criteria. The sample comprised student nurses who were in their final year of the four year programme. Data collection took place by means of four focus group interviews with a total of twenty four student nurses (7:6:6:5), which was followed by a confirmatory focus group interview with ten participants. Trustworthiness was ensured in accordance with the principles of credibility, transferability, dependability and confirmability. Data was captured on an audiotape and transcribed verbatim. Field notes were taken during each focus group. Content analysis of the data was analyzed by the researcher and an independent co–coder. After consensus and data saturation, four major themes and twenty–one sub–themes were identified. The first theme described the student nurses' experiences of being mentored in the clinical practice and has five sub–themes. The second theme described the student nurses' experiences regarding mentoring by personnel and has eight sub–themes. The third theme described the student nurses' experiences regarding mentoring in different disciplines. The fourth theme described the student nurses' experiences regarding mentoring in different institutions. Each of these themes was discussed together with relevant data obtained from literature and reduced to a conclusive statement which serves as a basis for recommendation to formulate guidelines for mentoring student nurses in the clinical practice. Several conclusions were reached. Student nurses have positive as well as negative experiences about their mentoring in clinical practice. The personnel in clinical practice have different roles in the mentoring of students and the responsibility of mentoring is not clear. The mentoring of lecturers from the educational institution was also experienced as not enough. The research report concluded with the researcher's evaluation of the research and recommendations for nursing service, nursing education and nursing research to improve mentoring of student nurses in clinical practice. / Thesis (M.Cur. (Nursing Education))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

Professional growth and development in nursing is essential for public welfare and safety. The public expects competent and safe nursing care. Student nurses spend a large number of hours in the clinical practice as part of their professional and clinical development. A clinical environment that is supportive to the improvement of student teaching and learning is imperative to the development of competency of student nurses. One strategy that has been identified to facilitate professional growth and development in student nurses is mentoring in the clinical practice. This is where student nurses are socialized into the nursing profession by experienced professional nurses. Mentoring is regarded as the deliberate pairing of student nurses with an experienced and knowledgeable person. The primary purpose of this research was to explore and describe the experiences of student nurses regarding mentoring in the clinical practice at the Eastern Campus of the Free State School of Nursing (ECFSSON). The secondary purpose was to recommend to the nursing college and clinical service areas to jointly formulate guidelines for mentoring student nurses in the clinical practice. A qualitative, exploratory, descriptive and contextual research design was chosen in order to describe the experiences of mentoring of student nurses in the clinical practice. Purposive sampling was utilized to identify participants who complied with the set selection criteria. The sample comprised student nurses who were in their final year of the four year programme. Data collection took place by means of four focus group interviews with a total of twenty four student nurses (7:6:6:5), which was followed by a confirmatory focus group interview with ten participants. Trustworthiness was ensured in accordance with the principles of credibility, transferability, dependability and confirmability. Data was captured on an audiotape and transcribed verbatim. Field notes were taken during each focus group. Content analysis of the data was analyzed by the researcher and an independent co–coder. After consensus and data saturation, four major themes and twenty–one sub–themes were identified. The first theme described the student nurses' experiences of being mentored in the clinical practice and has five sub–themes. The second theme described the student nurses' experiences regarding mentoring by personnel and has eight sub–themes. The third theme described the student nurses' experiences regarding mentoring in different disciplines. The fourth theme described the student nurses' experiences regarding mentoring in different institutions. Each of these themes was discussed together with relevant data obtained from literature and reduced to a conclusive statement which serves as a basis for recommendation to formulate guidelines for mentoring student nurses in the clinical practice. Several conclusions were reached. Student nurses have positive as well as negative experiences about their mentoring in clinical practice. The personnel in clinical practice have different roles in the mentoring of students and the responsibility of mentoring is not clear. The mentoring of lecturers from the educational institution was also experienced as not enough. The research report concluded with the researcher's evaluation of the research and recommendations for nursing service, nursing education and nursing research to improve mentoring of student nurses in clinical practice. / Thesis (M.Cur. (Nursing Education))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

Mentorskap i skolan utförs oftast av en arbetade ämneslärare, ett uppdrag som vi anser ta mycket tid och som saknar nationell konsensus kring utformningen. Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med ny kunskap om högstadieelevers förväntningar på och erfarenheter av mentorskap mellan lärare och elev, samt i vilken utsträckning förväntningarna uppfylls. Vidare är syftet att undersöka hur eleverna önskar att mentorskapet bör utformas i framtiden? Med utgångspunkt i studiens syfte och forskningsfrågor valde vi den kvalitativa metoden fokusgrupper, i hopp om att utforska ett explicit elevperspektiv genom elevernas diskussioner utifrån de tre av oss förutbestämda begreppen, förväntningar, erfarenhet och förhoppning. Det visar sig att elevernas erfarenheter styr deras förväntningar, samt att elevernas förhoppningar och erfarenheter på mentorsträffar skiljer sig åt gällande omfattning och frekvens. Eleverna redogör för att deras erfarenheter av mentorskap lämnar en del att önska. Eleverna vill att mentorerna ska utöva handledarstilarna kurator och didaktiker och besitta egenskaperna skämtsam, ärlig och och rolig samt vara en förebild. I en förhoppning tillskriver eleverna en mentor egenskapen trevlig och att denne kan vara som en kompis.

Problemformulering: Hur upplever kvinnor i chefspositioner att organisatoriska faktorer har underlättat deras möjligheter till karriäravancemang? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse kring hur kvinnor i högre chefsbefattningar upplever att organisatoriska faktorer har underlättat deras avancemang i arbetslivet. Fortsättningsvis är syftet att pröva den teoretiska referensramen mot empirin i förhoppning om att bilda en utökad kunskap kring företeelsen ur ett strukturellt perspektiv. Slutligen finns förhoppningen om att organisationer i framtiden kan nyttja studien för ökad förståelse och ökat jämställdhetsfrämjande arbete i ledningsgrupper. Metod: Kvalitativ tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom semistruktuerade intrevjuer med tio respondenter. Slutsats: Möjlighet till nätverk, mentorskap, kompetensutveckling och flexibla arbetstider har samtliga underlättat kvinnors karriäravancemang. Nätverk, mentorskap och kompetensutveckling har inte bidragit med alla aspekter som tidigare teorier argumenterat för. / Problem statement: How do women with senior management positions experience that organizational factors have facilitated their career advancement opportunity? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how women with senior management positions experience that organizational factors have facilitated their advancement in work life. Furthermore, this study aims to test the theoretical framework against empiricism with hope to form an expanded knowledge of the phenomenon from a structural perspective. Finally, we hope that organizations can use this study to increase their knowledge of how to promote gender equality in the organization. Method: Qualitative method with an deductive approach. The empirical material was collected with semi-structured interviews. Conclusion: The opportunity to network, form mentorship, training and development and flexible work schedules have all facilitatedwomen’s career advancement. Networking, mentorship and traning and development have not contributed with all aspects that previous theories argue.

I den här uppsatsen har medarbetarintroduktionen undersökts ur introduktionsmentorers perspektiv. Dessa mentorer har haft ett formellt uppdrag för att introducera medarbetare och lära upp nytillkomna medarbetare i arbetsuppgifterna. Intervjuade mentorer arbetade inom en större tillverkningsindustri där arbetet präglats av standardisering och tidsoptimering. Uppsatsen vilar på kvalitativ ansats och sex mentorer har intervjuats med semistrukturerade intervjuunderlag. Dessa intervjuer har analyserats och förklarats med hjälp av aktuella handlingsteoretiska modeller inom pedagogik. Resultatet av uppsatsen visar att mentorer till stor del utformar introduktionsprocessen efter sin egen uppfattning om vad som är lämpligt. Det pedagogiska rummet konstrueras efter mentorns uppfattning om tillgängligt handlingsutrymme i den meningsbärande kontext mentor och adept befinner sig. I vissa fall ökar det pedagogiska utrymmet utanför det mentorns upplevda förväntningar av organisationen. I andra fall begränsas det pedagogiska utrymmet på grund av mentorns upplevda inskränkning av handlingsutrymmet. Slutsatsen är att det formella handlingsutrymmet inte nödvändigtvis överensstämmer med organisationens givna handlingsutrymme. Primärt formas det pedagogiska rummet efter mentorns uppfattningar och värderingar. Detta resulterar i att mentorns pedagogiska interventioner kan falla utanför deras pedagogiska uppdrag. De pedagogiska interventionerna beskrivs även de med hjälp av det teoretiska ramverket, inom respektive handlings- och lärandenivå.

Det är inte ovanligt i dagens samhälle att byta arbete eller karriär. Det är då viktigt för organisationer att använda sig av strategiskt planerade onboarding-processer för att behålla sina medarbetare. Tidigare forskning visar att första tiden på en arbetsplats är en kritisk period, vilket kan påverka hur den nya medarbetaren ser på en framtid inom företaget. Studien genomfördes i samarbete med ett privat företag inom hemtjänst. Denna bransch är präglad av hög konkurrens och personalomsättning, detta då det finns en brist på utbildad personal. Studien syftade till att skapa en ökad förståelse för relationen mellan onboarding-processen och medarbetares integration i organisationen, samt hur denna process påverkade inställningen till framtida arbete i företaget. Vidare syftade studien till att undersöka hur medarbetarna, vilka ansvarade över processen, ansåg att den fungerade att applicera i praktiken och hur deras örutsättningar för att ansvara över den var. En kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar. För att samla in data genomfördes totalt nio semistrukturerade intervjuer, där fem informanter var nyanställda medarbetare och fyra var ansvariga medarbetare. Resultatet visade att de nya medarbetarna vars onboarding-process präglades av företagets introduktionsplan hade generellt en bra upplevelse. Till skillnad från de nyanställda som inte introducerades med hjälp av introduktionsplanen. Vidare visade resultatet att de ansvariga medarbetarna ansåg att introduktionsplanen fungerar bra att använda i praktiken, samt att den gör att de känner sig tryggare med uppgiften. Studien visade även att onboarding-processen kan påverka anställdas syn på att arbeta kvar i framtiden.