This paper carry out a qualitative meta-analysis of 112 “proposals for action” identified in 30 of the approximately 630 accident investigations that are published on the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) website. Accident investigations have been carried out at the discretion of each municipality and then sent to the MSB, which in turn, after a secrecy review and an ethical review, publishes most of the investigations on the web page Kommunala olycksundersökningar. The accident investigations are split into a number of different categories by type of event and the categories analysed in this paper are “Automatic alarm - not fire” and “Fire - not in building”.The process of learning from accidents can be illustrated using the CHAIN model (Reporting - selection - Investigation - spread - implementation). This model attempts to show how the process of learning from accidents step by step and point out that every step must be followed and implemented for a lesson to be learned - from event to implemented lesson learned. Previous studies however have found that the steps in the CHAIN model are not followed from the beginning to the end in terms of learning from municipal accident investigations. A first problem is that some proposals listed can be unclearly formulated in terms of who is supposed to carry out the proposal, but above all, there are weaknesses in distribution and thus also the implementation of the proposals.Aim and method This paper seeks to compile, analyse and present the proposals for action contained in the selected accident investigations. The method used is a qualitative meta-analysis understood here as an "analysis of analyses" performed with the qualitative method content analysis, which may also contain quantitative elements.Findings Almost all of the proposals set out are alone in its kind. There is just two proposals contained more than once. Proposals for measures can be further divided into categories by thought, or stated, receivers and for similarities between the proposals. More than half of all proposals are targeted to Rescue services own work, either regarding the intervention itself, organizational or other planning or collaboration with other agencies or stakeholders. One group is aimed towards the operator and propose improvements in various parts of their systematic fire prevention (SBA). Two smaller groups of proposals suggests improvements for handling errors and to do changes in the products and that this information should be communicated to operators/retailers or producer. Some proposals do not fall within any of the other categories.It noted that, in principle, all suggestions are workable and implementable and that these proposals can be generalized beyond its original context into a larger one. And that this kind of qualitative meta-analysis can be a part of the CHAIN model's implementation. / I denna uppsats görs en kvalitativ metaanalys av 112 förslag på åtgärder vilka anges i 30 av de runt 630 kommunala olycksundersökningar som finns publicerade på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) hemsida. Olycksundersökningarna har genomförts efter beslut i respektive kommun och därefter skickats in till MSB, vilka i sin tur, efter en sekretessprövning och en etisk prövning, publicerar de flesta på webbsidan Kommunala olycksundersökningar. Olycksundersökningarna delas upp på ett antal olika kategorier efter typ av händelse och de kategorier vilka analyseras i denna uppsats är Automatlarm – ej brand samt Brand – ej i byggnad.Processen att lära från olyckor kan åskådliggöras med hjälp av CHAIN-modellen (rapportering – urval – utredning – spridning – genomförande). Denna modell vill visa på hur processen med lärandet från olyckor går till steg för steg samt poängtera att varje steg måste följas och genomföras för att ett lärande ska komma i mål – från händelse till implementerad lärdom. Tidigare studier har dock funnit att CHAIN-modellens steg inte följs från början till slut vad gäller lärandet från kommunala olycksundersökningar. Ett första problem är att vissa förslag som anges kan vara otydligt formulerade vad gäller vem som ska genomföra förslaget, men framförallt finns det brister i spridningen och således också genomförandet av förslagen.Syfte och metod Denna uppsats syfte är att sammanställa, analysera och presentera de förslag på åtgärder som återfinns i de utvalda olycksundersökningarna, samt att värdera dessa utifrån generaliserbarhet. Metoden som använts är en kvalitativ metaanalys med vilket här avses en ”analys av analyser” utförd med den kvalitativa metoden innehållsanalys, vilken också kan innehålla kvantitativa inslag.Resultat Nästan alla de förslag på åtgärder som anges i olycksundersökningarna är ensamma i sitt slag, det är bara 2 förslag som återfinns mer än en gång. Detta beror troligen på att en utökad olycksundersökning görs först om utredningen bedöms kunna tillföra ny information. Förslagen på åtgärder kan vidare delas in i kategorier efter tänkt, eller angiven, mottagare samt efter likheter mellan förslagen. Men än hälften av alla förslag är riktade mot Räddningstjänstens eget arbete, antingen gällande själva insatsen, organisatoriskt eller annat planeringsarbete eller gällande samverkan med andra myndigheter eller aktörer. En grupp förslag riktar sig mot verksamhetsutövaren och föreslår förbättringar i olika delar av dessas Systematiska brandskyddsarbete. Två mindre grupper förslag ger förslag på förbättringar efter handhavandefel respektive på förändringar av produkter samt att denna information ska delges verksamhetsutövare/återförsäljare eller producent. Några förslag faller inte inom någon utav de övriga kategorierna.Konstateras görs också att i princip alla förslag är konkreta och genomförbara samt att dessa förslag kan generaliseras utanför sitt ursprungliga sammanhang till en större kontext. Samt att denna typ av kvalitativ metaanalys kan vara ett led i CHAIN-modellens genomförande.

HBT-personer rapporterar lika stor, eller större utsatthet för våld i nära relationer jämfört med heterosexuella personer. Tröskeln att söka hjälp vid våldsutsatthet är hög. Ett sätt att förbättra omhändertagandet är att bidra med mer kunskap inom området. En metaanalys är en vetenskaplig metod som sammanfattar resultat från flera studier men har knappt använts inom området våld i nära relationer bland HBT-personer. Våra resultat visar att homosexuella män har 80 procent ökad risk att utsättas för våld jämfört med heterosexuella män, och homosexuella kvinnor har 15 procent ökad risk jämfört med heterosexuella kvinnor. Bisexuella män var inte mer utsatta för våld i jämförelse med homosexuella män, men bisexuella kvinnor hade 36 procent ökad risk jämfört med homosexuella kvinnor. Transpersoner hade 75 procent ökad risk jämfört med cispersoner, men sambandet kunde inte säkerställas. Dessa resultat kan öka förståelsen, förbättra omhändertagandet och minska barriären för utsatta HBT-personer att söka hjälp. / LGBT individuals report similar or greater risk of intimate partner violence (IPV) in comparison with heterosexuals. However, the barrier to seek help is high when exposed to IPV, and one way to improve the care of LGBT individuals is presenting firm knowledge. Meta-analysis is a scientific method which summarizes results from many studies but has rarely been used in this area. Our results showed that homosexual men had 80 percent greater risk of being exposed to IPV in comparison with heterosexual men. Homosexual women had 15 percent greater risk in comparison with heterosexual women. Bisexual men were not more exposed than homosexual men, however bisexual women had 36 percent greater risk of being exposed than homosexual women. Transgender individuals had 75 percent greater risk of being exposed in comparison with cisgender, although not significant. These results enhance our understanding of IPV and could improve support of those exposed to IPV.

Bakgrund: Intensivvård är den högsta vårdnivån inom svensk sjukvård och omhändertar kritiskt sjuka patienter. Intensivvård innebär stora påfrestningar på patienten och förutom sin primärdiagnos finns det stor risk att drabbas av sekundära komplikationer relaterat till intensivvården. En av flera negativa konsekvenser på grund av passiviteten är intensivvårdsförvärvad svaghet (ICU-AW). Interventionen tidig mobilisering är en av flera åtgärder för att förebygga intensivvårdsförvärvad svaghet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva evidensen för och effekter av tidig mobilisering av respiratorbehandlade vuxna patienter på intensivvårdsavdelning. Metod: Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt och metaanalyser. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningarna bestod av sökblocken Intensivvård, Respiratorbehandling och Tidig mobilisering. Metaanalyser utfördes i Review Manager. Resultat: Denna studie innehåller totalt sju RCT-studier med fokus på tidig mobilisering av respiratorbehandlade vuxna patienter, totalt 976 patienter. Tre parametrar analyserades; Dagar i respirator, Dagar på IVA och Dödlighet på IVA. Dagar i respirator och Dödlighet på IVA visade ingen statistisk signifikans. Endast parametern Dagar på IVA hade statistisk signifikans (P=0,01). Slutsats: Denna systematiska översiktsstudie och metaanalys resulterade i evidens för förkortad vårdtid på intensivvårdsavdelning vid tidig mobilisering av respiratorbehandlade vuxna patienter jämfört med standardmobilisering. Kortare vårdtid på intensivvårdsavdelning minskar risken för intensivvårdsförvärvad svaghet. / Background: Intensive care is the highest level of care in Swedish healthcare and takes care of critically ill patients. Intensive care involves great strain on the patients and in addition to their primary diagnosis, there is a great risk of suffering from secondary complications related to intensive care. One of several negative consequences due to inactivity is intensive care acquired weakness (ICU-AW). The early mobilization intervention is one of several interventions to prevent intensive care-acquired muscle weakness. Aim: The aim of this study was to describe the evidence for and effects of early mobilization of mechanically ventilated adult patients in the intensive care unit. Method: The study was designed as a systematic literature review and meta-analysis. Searches were performed in the PubMed and CINAHL databases. The searches consisted of the search blocks Intensive Care, Respirator Treatment and Early Mobilization. Meta-analysis were performed in the Review Manager. Results: This study contains a total of seven RCT studies focusing on early mobilization of ventilator-treated adult patients, a total of 976 patients. Three parameters were analyzed; Days in ventilator (Dagar i respirator), Days in ICU (Dagar på IVA) and Mortality in ICU (and Dödlighet på IVA). Days in ventilator and Mortality in the ICU showed no statistical significance. Only the parameter Days in ICU had statistical significance (P = 0.01). Conclusion: This systematic review study and meta-analysis resulted in evidence of shortened care time in the intensive care unit due to early mobilization of ventilator-treated adult patients compared to standard mobilization. Shorter care time in the intensive care unit reduces the risk of intensive care acquired weakness.

Denna studie genomfördes på uppdrag av det statliga forskningsinstitutet Formas. Syftet med rapporten var att undersöka hur effektiva våtmarker är som tilläggsrening av avloppsvatten, detta med avseende på reducering av läkemedel samt skadeeffekter på akvatiska organismer. Rapporten baserades på en tidigare studie utförd av Breitholtz et al. (2012) där mätningar av läkemedelshalter samt mortalitet och larvutveckling hos hoppkräftor, Nitocra spinipes, gjordes i fyra olika våtmarker.  De fyra våtmarkerna ligger i Eskilstuna, Oxelösund, Nynäshamn och Trosa. Deras mätningar undersökte mortalitet och larvutvecklingskvot för hoppkräftor i prover utspädda med bräckt vatten vid koncentration avloppsvatten på, 11,25 %; 22,5 %; 45% och 90 %. Proverna för läkemedelshalter späddes inte ut och enbart ett mätvärde per våtmark togs vid inflödet och utflödet. I denna rapport undersöktes dessa frågeställningar: (1) Är anlagda våtmarker som tilläggsrening en effektiv metod med avseende på skadeeffekter hos hoppkräftor, (2) till vilken grad reduceras halten läkemedel när våtmarker används som tilläggsrening samt (3) finns det ett samband mellan läkemedelsrester och hoppkräftornas överlevnad? För att besvara de tre frågeställningarna genomfördes en metaanalys av data från studien av Breitholtz et al. (2012). Hoppkräftors mortalitet, larvutvecklingskvot (LDR) och koncentration av läkemedel analyserades. Endast mortalitet och larvutvecklingskvot hade tillräckligt med data för utförande av en metaanalys. Läkemedelsanalysen kunde bara göras på en grundläggande nivå. Metaanalysen programmerades i MATLAB R2019b, där skillnaden i medelvärdet för mortalitet respektive larvutvecklingskvot beräknades mellan in- och utflöde för de fyra våtmarkerna. Skillnaderna för varje våtmark vägdes samman med invers-varians metoden för att få ett sammanvägt medelvärde. Analysen av läkemedel gjordes på nio läkemedel från Breitholtz et al. (2012). De nio valdes ut då de har pekats ut av Svenska Miljöinstitutet som intressanta ur ett avloppsreningsperspektiv. Excel användes för att göra enklare statistiska analyser mellan in- och utflöde i våtmarkerna. Slutligen gjordes en jämförelse mellan hoppkräftors skadeeffekter och läkemedelshalter genom att ta ut skillnaden i medelvärde mellan in- och utflöde. Resultatet från analyserna visade att när våtmarker användes som tilläggsrening minskade mortaliteten hos hoppkräftor för koncentrationerna 11,25 % och 90 % avloppsvatten. För koncentrationerna 22,5 % och 45 % fanns däremot ingen signifikant skillnad i mortalitet. Larvutvecklingskvoten minskade efter våtmarksbehandlingen för alla koncentrationer utom 90 %. Läkemedelshalten minskade i snitt med 30 % mellan inflöde och utflöde i våtmarkerna. För läkemedlen sulfametoxazol och oxazepam kunde dock en ökning ses efter behandling med våtmark. Ingen direkt trend kunde utläsas mellan läkemedelshalt och mortalitet hos hoppkräftor. Detta berodde troligtvis på att andra faktorer och föroreningar påverkade hoppkräftornas mortalitet och larvutvecklingskvot i högre grad än läkemedelshalterna. I studien kunde ingen slutsats dras om huruvida tilläggsvåtmarker är en effektiv reningsmetod med avseende på skadeeffekter hos hoppkräftor. Hoppkräftor är bra indikatorer på föroreningar i vattnet, dock är det svårt att bestämma vilka föroreningar som påverkar mest i detta fall. Detta medför att inga direkta samband mellan läkemedel och hoppkräftors mortalitet kunde påvisas i studien. De undersökta läkemedlen reducerades generellt. Eftersom mätningarna gjordes under vinterförhållanden då nedbrytningen i våtmarken är som minst effektiv bör resultatet ses som ett lägsta värde.

Bakgrund: Cirka 30% av Sveriges befolkning har svårt att uppfylla Folkhälsomyndighetens riktlinjer för fysisk aktivitet. En majoritet av våra liv spenderas sittande och detta beteende har ökat dramatiskt, eftersom många av dagens jobb utförs på kontor, där stillasittande beteende är vanligt. Dessutom har stillasittande beteende en negativ inverkan på befolkningens hälsa, på grund av den starka korrelationen mellan en stillasittande livsstil och icke-smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanfatta tidigare litteratur om hur en kontorsarbetares arbetsdag kan effektiviseras ur en fysiologisk synvinkel, för att möta Folkhälsomyndighetens och FYSS rekommendationer gällande fysisk aktivitet. Metod: Designen av denna studie genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Databaserna som användes var PubMed och SportDiscus. Forskarna använde sedan en metaanalys för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet delades upp i tre underrubriker; tidigare forskning som fokuserat på förbättrat maximalt syreupptag, tidigare forskning som fokuserat på kroppssammansättning och tidigare forskning som fokuserat på båda. Resultaten från tidigare studier beskrivs enkelt i tabell 2 och 3. Diskussion: När det gäller studiens design, hade metaanalysen både styrkor och begränsningar. En tydlig styrka i studien var syftet med studien, som presenterades i ett tydligt och fokuserat förhållningssätt, samt den systematiska designen som gjorde att exakt litteratur kunde genereras. Å andra sidan fanns det en begränsning i författarnas vetenskapliga erfarenhet av att utföra en metaanalys som kan ha påverkat resultaten. När det gäller resultaten, visade litteraturen en genomsnittlig ökning av VO₂max på 11% under en, i genomsnitt, 24-veckorsperiod samt en statistisk ökning av andra fysiologiska hälsoparametrar. Dessutom kan riktlinjer skapas för att underlätta denna positiva respons från fysisk aktivitet. Slutsats: Riktlinjer skapades från metaanalysen, där frekvensen av 4 träningspass per vecka var effektiv, när intensiteten på träningspasset sattes till ett RPE på 14. Den duration som krävs för att nå den effektiva dosen var 42 minuters fysisk aktivitet och typen av fysisk aktivitet bör huvudsakligen vara aerob fysisk aktivitet. Dessutom verkar muskelstärkande fysisk aktivitet ha en positiv inverkan på att förbättra fysiologiska parametrar. Emellertid bör ytterligare kvantitativ forskning utföras för att undersöka effektiviteten av dessa riktlinjer.     Nyckelord: Fysisk aktivitet, kontorsarbetare, kardiovaskulära sjukdomar, hälsa och metaanalys. / Background: Approximately 30% of the Swedish population has difficulties meeting the Swedish Public Health Authority's (Folkhälsomyndigheten) guidelines regarding physical activity. Most of our lives are spent seated and this behavior has dramatically increased, since many of today's jobs are done in offices, where sedentary behavior is common. Moreover, sedentary behavior has a negative impact on the health of the population, due to the strong correlation between a sedentary lifestyle and non-communicable diseases. Aim: The aim of this study was to review the current literature regarding how an office worker's workday can be streamlined from a physiological standpoint, to meet the Swedish Public Health Agency and FYSS recommendations regarding physical activity. Method: The design of this study was conducted as a systematic literature review. The databases used were PubMed and SportDiscus. The researchers then used a meta-analysis to analyze the collected material. Result: The result was divided into three subheadings; previous research that focused on improved maximal oxygen uptake, previous research that focused on body composition, and previous research that focused on both. The findings from previous studies are simply described in table 2 and 3. Discussion: Regarding the design of the study, did the meta-analysis have both strengths and limitations. A clear strength of the study was the aim of the study, which was presented in a clear and focused approach, as well as the systematic design that allowed precise literature to be generated. On the other hand, there was a limitation in the design of the scientific experience of the scientist in executing a meta-analysis which may have affected the results. Regarding the results, did the literature show an average increase in VO₂max of 11% in a, on average, 24-week period, as well as a statistical increase in other physiological health parameters. Furthermore, could guidelines be created to facilitate this positive response from physical activity.  Conclusion: Guidelines were created from the meta-analysis, where the frequency of 4 training sessions per week was effective, when the intensity of the training session was set at an RPE of 14. The duration required to reach the effective dose was at 42 minutes of physical activity, and the type of physical activity should mainly be aerobic physical activity. Moreover, does resistance training seem to have a positive impact in improving physiological parameters. However, further quantitative research is needed to examine the effectiveness of these guidelines.   Keywords: Physical Activity, Office Worker, Cardiovascular Diseases, Health, Meta-Analysis.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att identifiera effekten av svänghjulsträning på styrkerelaterade variabler som påverkar idrottslig prestation genom en sammanställning av befintlig vetenskaplig litteratur. Studiens frågeställning var: (1) Vilken effekt har svänghjulsträning på muskeltillväxt (hypertrofi)? (2) Vilken effekt har svänghjulsträning på utvecklingen av maximal styrka? (3) Vilken effekt har svänghjulsträning på utvecklingen av Power (effektutveckling)? (4) Vilken effekt har svänghjulsträning på horisontell förflyttning? (5) Vilken effekt har svänghjulsträning på vertikal förflyttning? Metod En metaanalys för 15 experimentella studier som uppfyllt urvalskriterierna genomfördes. De inkluderade studierna kvalitetsgranskades med Pedros skala. För att möjliggöra en sammanställning av samtliga resultat analyserades resultaten i dataprogrammet Review Manager version 5.3 med Random effekt modell och presenteras med Forest plots. Jämförelserna gjordes över en period på 4-24 veckor. Resultat Svänghjulsträning under en period av 4-24 veckor visar på en statistisk signifikant utveckling  av muskulär hypertrofi (effektstorlek 0,68), maximal styrka (1,40), Power (1,0), horisontell (0,54) och vertikal förflyttning (0,60). Slutsats Det finns stöd i litteraturen för att friska individer presterar bättre på så väl dynamiska styrketest som funktionella test efter svänghjulsträning. Evidensen är särskilt stark för att svänghjulsträning utvecklar maximal styrka och Power för tränade yngre individer samt i kortare mer intensiva block. Denna metaanalys har bara sammanställt skillnader i prestation före och efter svänghjulsträning och kan därför inte säga om effekten av svänghjulsträning är större än effekten av upprepade mätningar eller annan träning. / Aim The aim of this study was to identify the effect of the flywheel training on strength-related variables that affect athletic performance by compiling existing scientific literature. Research questions: (1) What effect does flywheel training have on muscle growth (hypertrophy)? (2) What effect does flywheel training have on the development of maximum strength? (3) What effect does flywheel training have on the development of Power (effect development)? (4) What effect does flywheel training have on the development of horizontal movement? (5) What effect does flywheel training have on the development of vertical movement? Method A meta-analysis was conducted from 15 experimental studies that met the selection criteria. The quality of included studies was reviewed by Pedro scale. In order to identify possible bias in the selection process a Funnel plot was carried out. To enable the compilation of all results an analyze with Random effect model was carried out with software Review Manager Version 5.3 and presented with Forest plots. Comparisons were made over a period of 4-24 weeks. Results Flywheel training for a period of 4-24 weeks show a statistically significant increase in effect size for muscular hypertrophy (0,49), maximum strength (1,40), Power (1,00), horizontal-(0,54) and vertical movement (0,60). Conclusions There's support in published studies that healthy individuals perform better on dynamic strength tests as wells as functional test after flywheel training. The evidence is particularly strong that flywheel training develops maximum strength and Power in trained younger individuals and in shorter more intensive blocks. This meta-analysis has just compiled the differences in performance before and after flywheel training and therefore cannot say if the effect of flywheel training is greater than the effect of repeated measurements or other exercise.

Föreliggande uppsats behandlar debatten om hur den svenska skolan ska evidensbaseras på bästa sätt. Olika former av evidensdefinitioners lämplighet för tillämpning inom utbildningsområdet utgör således fokus i uppsatsen och undersöks med hjälp av två svenska tvärvetenskapliga antologier och en svensk fenomenologisk doktorsavhandling. Huvudsakligt fokus läggs på utrönandet av det så kallade Cochrane-formatets lämplighet. Detta som en följd av att dess evidensdefinition förfäktas av OECD, en inflytelserik part i debatten, och att det visat sig vara en populär evidensdefinition hos politiska makthavare, bl. a. i Danmark. Utrönandet av Cochrane-formatets lämplighet för utbildningsområdet inleds genom en redogörelse för hur Cochrane-formatet växt fram som ett svar på bristen av metodologisk stringens inom sjukvården, en brist som äldre metoder, så som registerstudier och klinisk epidemiologi, visat sig inkapabla att hantera. Därefter definieras särarten i Cochrane-formatets evidensdefinition; randomiserade kliniska prövningar och metaanalyser och systematiska översikter av dessa. Dess lämplighet undersöks sedermera utifrån tre lämplighetskategorier; ändamålsenlighet, implementerbarhet och trovärdighet. Undersökningen visar på att betydande problematik föreligger i relation till Cochrane-formatets lämplighet för det svenska utbildningsområdet. Detta främst som en följd av dess reduktionistiska fokus på metodologisk stringens. Uppsatsen redogör för, och problematiserar, efter detta den mångfald av alternativa evidensdefinitioner som uppstått som ett svar på kraven på evidensbaserad praktik. Också denna mångfald av alternativ visar sig uppbära betydande problem. Detta främst som en följd av dess ambivalenta fokus på praktisk relevans. Efter detta undersöks litteraturens förslag på lösningar på Cochrane-formatets reduktionism och ambivalensen i mångfalden av alternativa evidensdefinitioner, vilka visar sig landa i en uppfattning om att problemet ska lösas genom en balansakt mellan metodologisk stringens och praktisk relevans genom modifierade varianter av critical appraisal som möjliggör ett beaktande av för- och nackdelar i den professionella praktiken. Slutligen diskuteras rimligheten i litteraturens resonemang och följderna av dess begränsningar. I diskussionen framställs själva idén om konkreta och enkla evidensdefinitioner som den faktor som förhindrar framväxten av den evidensbaserade skolan. Utifrån detta landar uppsatsen slutligen i en slutsats om att det finns ett behov av blocköverskridande politisk enighet i relation till skolan samt tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskningsparadigm och yrkesverksamma lärare i syfte att utarbeta möjligheter för lärare att evidensbasera sitt arbete utifrån dess kontextuella förutsättningar, oberoende av de ideologiska och paradigmatiska maktförhållanden som råder.