In this research, I explored the spatial relationships between urban green spaces (UGSs) accessibility and the demographic characteristics of the 26 municipalities across Stockholm Region (SR). I selected seven demographic variables for this research: age, gender, employment, income, education, country of birth and household status. I collected spatial and demographic data from available open-access online sources. I defined a threshold of 300 m, as the maximum acceptable distance between each residential building and the nearest UGS and used UGS per capita and inequity rate of access to UGS as two metrics for measuring environmental justice in terms of access to UGS. Using a network analysis, hotspot analysis, and correlation analysis, I mapped the spatial distribution of inequities in terms of access to UGSs; identified and characterized the hotspots and coldspots of inequity in terms of access to UGSs; and examined possible relationships between UGSs and the demographic characteristics of the 26 municipalities across SR. The results of my research indicated that despite the abundance of UGSs in SR, the spatial distribution of UGSs in SR is uneven and therefore, access to UGSs is not equitable for all residents. The results also indicated that access to UGSs in municipalities with higher percentages of the elderly, women, high-income groups, and people born in Sweden is easier. In contrast, access to UGSs in municipalities with higher percentages of retirees, middle-income groups, younger people, employed individuals, and people born outside Europe is worse. My research suggests that UGS accessibility is influenced by complex factors and need local-scale interventions in each area depending on the local issues of concern. Future research should focus on more localized data and finer spatial scales, incorporating a more detailed consideration of UGSs and accessibility to better investigate the interactions between UGSs and demographic variables. / I denna forskning undersöker jag de rumsliga relationerna mellan tillgängligheten till urbana grönområden (UGS) och demografiska egenskaperna hos de 26 kommunerna i Stockholmsregionen (SR). Jag valde ut sju demografiska variabler för denna forskning: ålder, kön, sysselsättning, inkomst, utbildning, födelseland och hushållsstatus. Jag samlade in rumsliga och demografiska data från tillgängliga online källor med öppen åtkomst. Jag definierade en tröskel på 300 m som det maximalt acceptabla avståndet mellan varje bostadshus och den närmaste UGS och använde UGS per capita och ojämlikhetsgrad i tillgång till UGS som två mått för att mäta miljörättvisa avseende tillgång till UGS. Med hjälp av nätverksanalys, hotspot-analys och korrelationsanalys kartlade jag den rumsliga fördelningen av ojämlikheter i förhållande till UGS; identifierade och karakteriserade hotspots och coldspots för ojämlikheter i förhållande till UGS; och undersöker möjliga relationer mellan UGS och demografiska egenskaper hos de 26 kommunerna i SR. Resultaten av min forskning visade att trots ett överflöd av UGS i SR är den rumsliga fördelningen av UGS i SR ojämn och därmed är tillgången till UGS inte rättvis för alla invånare. Resultaten visade också att tillgången till UGS är enklare i kommuner med en större andel äldre, kvinnor, personer med höga inkomster och personer födda i Sverige. I motsats till detta är tillgången till UGS sämre i kommuner med ett högre andel pensionärer, personer med medelinkomster, yngre människor, anställda och personer födda utanför Europa. Min forskning antyder att tillgången till UGS påverkas av komplexa faktorer och kräver lokala insatser i varje område beroende på lokala omständigheter. Framtida forskning bör inriktas på mer lokaliserade data och finare rumsliga skalor, inkludera en mer detaljerad betraktelse av UGS och tillgänglighet för att bättre undersöka samspelet mellan UGS och demografiska variabler.

Småskaliga vattenkraftverk har varit en viktig del för landsbygden på många platser runt om i Värmland under en lång tid. Men vad som en gång var en vital del för landsbygdens utveckling är idag något som hotar de naturliga bestånden av fisk och vattenlevande fauna. Småskaliga kraftverk som inte är miljöanpassade står ofta i vägen för att ett vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status enligt EU:s miljömål. Detta görs för att skapa en hållbar utveckling för en hållbar framtid. Men att miljöanpassa ett kraftverk är en process som är mycket utmanande, tidskrävande och dyr för de enskilda kraftverksägarna. Bara processen kan kosta över hundra tusen kronor och då är inte kostnaderna för miljöanpassningarna inräknade. Miljöanpassningarna som ofta utgörs av konstruerandet av fiskvandringsvägar kan uppnå kostnader på flera miljoner kr. Om inte kraftverksägaren kan, vill eller tillåts tillståndsprövas hotas verksamheten av utrivning vilket även det resulterar i dyra kostnader och eventuellt polisanmälan för verksamhetsägaren. Hur än ägarna gör så är de ovilligt satta i situationer där de på ett och ett annat sätt kommer förlora stora summor och utsättas för psykiskt påfrestande processer. Denna uppsats ämnar att kritiskt granska just hur de ekologiska, ekonomiska och sociala principerna i hållbar utveckling vägs mot varandra i tillsyn och tillståndsprocesserna gällande småskaliga vattenkraftverk i Värmland. / Small scale hydropower stations have been a vital part for the rural areas in Värmland, Sweden for a long time. But what once was a vital part for the rural development in the areas is today threatening the natural habitats and species in the rivers. Small scale hydropower stations that are not environmentally adapted often hinder the streams they are in to achieve good ecological status according to the environmental goals set forth by the European Union. This is done so that sustainable development and a sustainable future can be set in motion. But to adapt a small scale hydropower station is no easy feat. It's a highly challenging, expensive and time demanding for the individual owners. The process itself can cost up to several hundreds of thousands in Swedish crowns, and that's without counting the environmental adaptations that might be installed. Fish ladders are often the preferred choice and the cost of constructing one could cost several millions of Swedish crowns. if the owner of the power plant is unable, not willing or not allowed to have his/hers power plant authorized the dam risks being torn down and the owner risk getting charged with criminal activity. Whatever the owners choose to act they are stuck in between a rock and a hard place. They are forced to pay huge sums regardless of the outcome not to speak of the mental strain the processes places upon the owners. This essay aims to critically review how the ecological, economic and social principles of sustainable development are weighed against one another in the oversight process and the permission process regarding small scale hydropower stations.

The U.S. Southwest is a semi-arid region affected by numerous environmental problems. Chicana/o communities have been directly affected by such problems, especially ever since the region was annexed from Mexico by the United States in the mid-nineteenth century. From this moment onwards they lost their environmental sovereignty, mostly through their dispossession of the natural resources.   This environmental humanities dissertation focuses on the ethics, politics, and practices around water (management), for water is a key natural resource and a central element of Chicana/o cultural identity. It explores the ways in which Chicana/o culture is interconnected with environmental practices and sites in subaltern literary works about the Chicana/o experience. It investigates how the hegemonic Anglo-American environmental, political, and economic practices have challenged and undermined Chicana/o culture, identity, and wellbeing, and how this has been addressed in fiction; and it questions whether establishing such a connection adds any useful insights to the larger discussion on the global socio-environmental crisis. This dissertation also analyzes the writer activist character of the subaltern narratives of the corpus, with attention to the relevance of rhetoric in subverting and constructing environmental discourses and ethics.   By examining regional and border narratives, as well as fiction and non-fiction narratives about the socio-environmental struggles of other ethnic minorities in the Southwest and in other parts of the world, this dissertation puts literature about the Chicana/o experience in a regional, national, and transnational context. It moreover explores the pivotal role of literature in reclaiming environmental sovereignty, in asserting cultural identities, and in countering the environmental crisis by imagining alternative managerial practices and socio-environmental relations, as much as in challenging cultural hegemonies. / <p>QC 20170508</p>

<p>Genetic resources are vital to all people, but especially the poor. They are also important for biodiversity, in turn a key factor in sustainable development. Since 1980, the bio industries have utilized genetic resources in their work, for example on pharmaceuticals, and patented their findings. This has created mistrust and malcontent among biodiverse poor countries in the South. To promote biodiversity protection and ensure access to and fair and equitable sharing of the benefits from the usage of genetic resources, the Convention of Biological Diversity requests an international regime. Negotiations for the Access and Benefit Sharing regime began in 2001 and have intensified as its end date, 2010, draws nearer.</p><p>People in Babati, Tanzania are as dependant on traditional medicine, which utilizes wild genetic resources, as they are on modern medicine. The status in the regime of communities such as those of Babati is principally important if sustainable development is to be reached. The greatest issue for the model currently under negotiation to deal with in order to truly promote sustainable development is equity.</p>

Genetic resources are vital to all people, but especially the poor. They are also important for biodiversity, in turn a key factor in sustainable development. Since 1980, the bio industries have utilized genetic resources in their work, for example on pharmaceuticals, and patented their findings. This has created mistrust and malcontent among biodiverse poor countries in the South. To promote biodiversity protection and ensure access to and fair and equitable sharing of the benefits from the usage of genetic resources, the Convention of Biological Diversity requests an international regime. Negotiations for the Access and Benefit Sharing regime began in 2001 and have intensified as its end date, 2010, draws nearer. People in Babati, Tanzania are as dependant on traditional medicine, which utilizes wild genetic resources, as they are on modern medicine. The status in the regime of communities such as those of Babati is principally important if sustainable development is to be reached. The greatest issue for the model currently under negotiation to deal with in order to truly promote sustainable development is equity.

The aim of this paper is to investigate how strategies and plans for the transition to a fossil-free transport sector take environmental justice into account in these plans at a regional level. This is based on a theoretical framework of environmental justice and a legal geographical perspective. The empirical material that forms the basis of the study has been produced through qualitative content analysis of regional and municipal plans and strategies as well as semi-structured interviews with actors in the transition. In order to achieve the purpose, the strategies that emerged in the documents were examined, as well as how actors reasoned about these strategies with the help of environmental justice perspectives. The study has focused on an area where a knowledge gap has been identified in the literature. The result shows that there is no clear perspective of environmental justice in the plans and strategies in the Jönköping region and that the regional strategies needs to take more account of the just perspectives in the transition. This is achieved through different forms of justice: distributive, procedural, recognition and restorative. / Syftet med studien är att undersöka hur strategier och planer för omställningen till en fossilfri fordonssektor tar hänsyn till miljörättvisa i dessa planer på en regional nivå. Detta utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på miljörättvisa och ett juridisk geografiskt perspektiv. Det empiriska material som ligger till grund för studien har tagits fram genom kvalitativ innehållsanalys av regionala och kommunala planer och strategier samt semistrukturerade intervjuer med aktörer i omställningen. För att uppnå syftet undersöktes vilka strategier som framträdde i dokumenten, samt hur aktörer resonerade kring dessa strategier med hjälp av perspektiv av miljörättvisa. Studien har fokuserat på ett område där en kunskapslucka har kunnat konstaterats i tidigare forskning. Resultatet visar att det saknas ett tydligt perspektiv av miljörättvisa i planerna och strategierna i Jönköpings län och att det behövs tas större hänsyn till rättviseperspektiven i dessa. Detta uppnås genom olika former av rättvisa: fördelande, deltagande, erkännande och reperativ.

Maintaining and achieving a sustainable city is today a challenge, specifically as urbanisation and climate change continue to increase. Green cities are an opportunity to achieve a sustainable society. It promotes urban sustainability in several aspects: Trees reduce heat islands and flooding; Green areas provide space for physical activity and social cohesion; And plants promote recreation which generates better public health. However, social injustice risks arise when the green structure is insufficiently planned, and some areas are prioritised sooner than others. It is common for socio-economically vulnerable areas to become less prioritised in urban planning, and the distance to the nearest green area can have a major impact on whether it is used or not. This study examines the municipality of Jönköping, which is located in Småland, Sweden. The aim is to investigate how the municipality plans to advocate social justice when implementing and planning green structures. The study is based on a text analysis of the municipality’s planning documents in parallel with semi-structured interviews to examine visions and efforts further. The study identifies how social justice is taken into consideration in the planning, and what challenges exist in the urban planning. The study refers to Agenda 2030 and specifically sub-goals #10.2 and #11.7 to study the municipality’s planning. In addition, social- and environmental justice serves as the theoretical framework of reference in the analysis. The result confirms that the municipality uses a variety of different selective measurements to strive for social justice, however, there still exist challenges that are difficult to prevent. / Att upprätthålla och åstadkomma en hållbar stad är i dag en utmaning, specifikt när urbanisering och klimatförändringar fortsätter att öka. Gröna städer är en möjlighet till att uppnå ett hållbart samhälle. Det främjar staden på ett flertal punkter: Träd sänker urbana värmeböljor och minskar översvämningar; Grönområden ger utrymme för fysisk aktivitet och social gemenskap; Och växter främjar rekreation vilket genererar en förbättrad folkhälsa. Dock riskerar social orättvisa att uppstå när kommunens grönstruktur inte är välplanerad och vissa områden blir prioriterade före andra. Det är ett vanligt förekommande att socio-ekonomiskt utsatta områden blir mindre prioriterade i stadsplaneringen, och att distansen till närmaste grönområde kan ha stort avgörande för om den nyttjas eller ej. Studien granskar Jönköpings kommun som är lokaliserat i Småland, Sverige. Syftet är att undersöka hur kommunen planerar att främja social rättvisa när de genomför och planerar grön struktur. Studien är baserad på textanalys av kommunens styrdokument parallellt med semi strukturerade intervjuer för att undersöka kommunens visioner. Vidare identifierar studien på vilket sätt social rättvisa tas i beaktande i planeringen, och vilka utmaningar som existerar i deras stadsplanering. Studien hänvisar till Agenda 2030 och specifikt delmålen #10.2 och #11.7 för att undersöka kommunens planering. Utöver det fungerar social- och miljömässig rättvisa som teoretiskt referensram i analysen. Resultatet bekräftar att kommunen använder sig av en variation av punktinsatser för att nå social rättvisa, men att det fortfarande existerar utmaningar som är svåra att hantera.

The urbanization of the world is a worldwide challenge that requires solutions at several levels of society. Cities are places for good opportunities for a high-quality life but with an increasing population growth in need more and different needs to be maintained. This study presents a case where the purpose of the study is to investigate the degree to which environmental justice is included in the planning of green areas in Swedish municipalities.  The study is based on the collection of documents as well as qualitative content analysis. A document for a Swedish municipality has been selected to be analyzed. Based on the purpose and issue of the study, the data material has been analyzed using a qualitative content analysis. Environmental justice and spatial justice form the theoretical framework of the study.  The results show that the investigated case has great potential to contribute to the development of a more equitable city as an environmental perspective is included in several parts of the planning of green areas. However, the material examined tends to be somewhat unclear in how the solutions will concretely solve the challenges of an increasingly dense and multicultural city, suggesting a lower consideration of the environmental justice perspectivein municipal planning of green spaces. / Urbaniseringen av världen är en världsomfattande utmaning som kräver lösningar på flera nivåer i samhället. Städer utgör platser för goda möjligheter till ett liv med hög kvalitet men med en ökande befolkningstillväxt i behöver fler och olika behov upprätthållas. I denna studie presenteras ett fall där syftet med studien är att undersöka i vilken grad miljörättvisainkluderas i planering av grönområden i svenska kommuner. Studien baseras på insamling av dokument samt kvalitativ innehållsanalys. Ett dokument för en svensk kommun har valts ut för analys. Utifrån studiens syfte och frågeställning har datamaterialet analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Miljörättvisa och rumslig rättvisa utgör det teoretiska ramverket i studien. Resultatet visar att det undersökta fallet har stor potential att vara bidragande till utvecklingen av en mer rättvis stad då ett miljöperspektiv inkluderas i flera delar av planeringen av grönområden. Dock tenderar det undersökta materialet att vara något otydligt i hur lösningarna rent konkret ska lösa utmaningarna i en allt tätare och mångkulturell stad, vilkettyder på en lägre hänsyn till miljörättviseperspektivet i kommunal planering av grönområden.

Forskning har framhävt problematiken som kan uppstå när tillgången och kvaliteten på grönytor intill bostadsområdet inte anpassats efter medborgarnas behov. Om användarens intressen och värderingar kring vad som anses vara en kvalitativ grönyta förbises, kan många hälsoaspekter kopplade till vistelsen bland grönytor försummas. För att stadsplanerare ska kunna avgöra vilka kvalitativa aspekter som intressegrupper värderar har medborgardialoger blivit ett användbart verktyg. Dessvärre upplever inte alla medborgare sig som delaktiga i planeringen.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medborgare i Malmös delområden Herrgården, Kronprinsen och Bellevue upplever tillgången och kvaliteten på grönytor utifrån ett rättviseperspektiv. Uppsatsen ämnar även undersöka om upplevelsen av delaktighet och inflytande skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper i förhållande till planeringen av grönyta och i så fall varför? Det teoretiska ramverket utgår från den rumsliga rättvisan och miljörättvisan. Metoderna som används är en demografisk undersökning av delområdena, en enkätundersökning om malmöbornas värderingar av grönytor samt intervjuer med medborgare och tjänsteperson om kvalitativa grönytor. Resultatet indikerar att upplevelsen av tillgång och kvalitet på grönytor skiljer sig åt mellan de olika delområdena. Även upplevelsen av delaktighet och inflytande i planeringen av grönytor skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper på grund av förväntan, medvetenhet, inkomst och kunskap. / Research has highlighted the problems that can arise when the availability and quality of green spaces next to the residential area have not been adapted to the needs of citizens. If the user's interests and values of what is considered a qualitative green space are overlooked, many health aspects linked to the usage of green spaces can be neglected. For city planners to be able to determine which qualitative aspects interest groups value, citizen dialogues have become a useful tool. Unfortunately, not all citizens feel involved in the planning. The purpose of the thesis is to investigate how citizens in Malmö's sub-areas Herrgården, Kronprinsen, and Bellevue experience the availability and quality of green spaces from a justice perspective. The thesis also intends to investigate whether the experience of participation and influence differs between different socio-economic groups in relation to the planning of green space and if so, why? The theoretical framework is based on spatial justice and environmental justice. The methods used are demographic surveys of the sub-areas, a survey of Malmö residents' values ​​of green spaces and interviews with citizens, and an official survey about qualitative green spaces. The results indicate that the experience of access and quality of green areas differs between the different sub-areas. The experience of participation and influence in the planning of green spaces also differs between different socio-economic groups due to expectation, awareness, income, and knowledge.

Environmental problems can have an impact on both the ecological and social spheres for people; yet, depending on social status, the impacts might be felt differently. Latin America is a continent deeply affected by environmental conflicts and inequalities, which continues to affect indigenous peoples in the region. In this study, environmental justice was used as an analytical tool to examine news articles from Ecuador's El Universo, Chile's La Tercera, and Bolivia's La Razón through a qualitative content analysis. The study's goal is to contribute to the debate on environmental justice. It will be accomplished by: (1) identifying recurring topics throughout the newspaper columns on ecology, the environment, and indigenous peoples; and (2) analyzing whether these topics can be addressed in the field of environmental justice. Because it has its roots in a social movement, the definition of environmental justice is broad and varied which is further discussed in this study.  Environmental justice is also a growing focal point within the political and academic arena that it's mentioned in this study.  The findings showed that ecological modernization, sustainable development, and attributing monetary value to nature are recurring themes. Mining, seed, and land rights are also mentioned as issues affecting indigenous peoples in the region. Finally, I argue that the results demonstrate that these issues can and should be addressed in environmental justice discussions. In this regard, I believe that environmental justice can be used to connect issues of equality, social injustice, and environmental issues. More research, however, is required before environmental justice can be considered an interdisciplinary field. Finally, I want to emphasize that environmental justice is a topic that can help to develop new perspectives in societies all over the world, motivate actors to act quickly, and connect social inequalities and environmental issues. / Miljöproblem kan idag påverka den ekologiska och den sociala sfären för människor, beroende på social status kan konsekvenserna dock upplevas olika. Latinamerika är en kontinent som är djupt påverkad av miljörättvisekonflikter och ojämlikheter, som till stor del påverkar ursprungsbefolkningar i regionen. I denna studie har miljörättvisa använts som ett analytiskt verktyg för att studera nyhetsinslag av tre tidningar i Latinamerika. Definitionen av miljörättvisa är bredd och varierad eftersom den har sina rötter i en social rörelse. Miljörättvisa är vidare ett växande huvudområde inom den politiska och akademiska arenan som analyseras i studien. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys av artiklar från El Universo från Ecuador, La Tercera från Chile och La Razón från Bolivia. Syftet med studien är att bidra till debatten om miljörättvisa. Det kommer att göras genom att; (1) redogöra vilka ämnen som är återkommande i tidningarnas kolumner av ekologi, miljön och ursprungsbefolkningar och (2) analysera om dessa ämnen kan behandlas inom temat miljörättvisa. Resultatet visar på att ekologisk modernisering, hållbar utveckling och att ge naturen ett monetärt värde är återkommande ämne. Gruvarbeten, frö- och lands rättigheter pekas även ut som konflikter som påverkar ursprungsbefolkningar i regionen. Slutligen argumenterar jag att resultaten pekar på att dessa ämnen både kan och bör behandlas inom miljörättviseteman. Avslutningsvis menar jag på miljörättvisa kan användas som ett hjälpmedel för att koppla samman frågor om jämlikhet, sociala orättvisor och miljöproblem. Ytligare forskning behövs dock för att miljörättvisa ska anses som ett tvärvetenskapligt område. Avslutningsvis menar jag på att miljörättvisa är ett ämne som kan bidra till att utveckla nya perspektiv i samhällen runt om i världen och få aktörer att agera i en snabbare takt och koppla samman sociala ojämlikheter och miljöproblem. / Los problemas ambientales pueden tener un impacto tanto en el ámbito ecológico como en el social de las personas; sin embargo, dependiendo del estatus social, los impactos pueden sentirse de manera diferente. América Latina es un continente profundamente afectado por conflictos ambientales y desigualdades, que siguen afectando a los pueblos indígenas. En este estudio, la justicia ambiental se utilizó como herramienta analítica para examinar artículos periodísticos de El Universo de Ecuador, La Tercera de Chile y La Razón de Bolivia a través de un análisis de contenido cualitativo. El objetivo del estudio es contribuir al debate sobre la justicia ambiental. Se logrará mediante: (1) la identificación de temas recurrentes en las columnas de los periódicos sobre ecología, medio ambiente y pueblos indígenas; y (2) analizar si estos temas pueden ser abordados en el campo de la justicia ambiental. Debido a que tiene sus raíces en un movimiento social, la definición de justicia ambiental es amplia y variada, lo que se analiza más adelante en este estudio. La justicia ambiental también es un punto focal creciente dentro de la arena política y académica que se menciona en este estudio. Los hallazgos mostraron que la modernización ecológica, el desarrollo sostenible y la atribución de valor monetario a la naturaleza son temas recurrentes. La minería, las semillas y los derechos sobre la tierra también se mencionan como problemas que afectan a los pueblos indígenas de la región. Finalmente, argumento que los resultados demuestran que estos temas pueden y deben abordarse en las discusiones sobre justicia ambiental. En este sentido, creo que la justicia ambiental puede usarse para conectar temas de igualdad, injusticia social y problemas ambientales. Sin embargo, se requiere más investigación académica antes de que la justicia ambiental pueda considerarse un campo interdisciplinario. Finalmente, quiero enfatizar que la justicia ambiental es un tema que puede ayudar a desarrollar nuevas perspectivas en las sociedades alrededor del mundo, motivar a los actores a actuar rápidamente y conectar las desigualdades sociales y los problemas ambientales.