Bakgrund: I dagens samhälle är ordet missbruk ofta stigmatiserat och har en negativ klang. Användandet av olagliga droger ökar i samhället vilket innebär en större belastning på hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen har enligt kapitel 3 1§ som mål att främja god hälsa och att ge en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Studier visar på att brukare upplevt ett stigmatiserat beteende från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att vårda patienter med missbruksproblematik. Metod: Detta examensarbete har genomförts som en litteraturöversikt, genom att studera tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod där författarna sökte efter likheter och skillnader av upplevelser som sedan redovisades i olika huvudteman och underteman. Resultat: Utifrån analysen skapades två huvudteman: Negativa upplevelser och Positiva upplevelser. Negativa upplevelser kom att delas upp i fyra underteman: Utbildning och kunskap, Rädsla och brist på tillit, Att känna sig otillräcklig och Stigmatisering. Diskussion: Resultatets huvudfynd har diskuterats i förhållande till litteraturöversiktens bakgrund samt Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen som referensram. / Background: In today's society, the word addiction is often stigmatized and has a negative tone. The use of illegal drugs increases in society, which means a greater burden on healthcare. According to the Health Care Act the aim is to promote good health and provide equal treatment for the entire population. The care should be given with respect for the equal worth of all people and the dignity of the individual. Studies show that patients with substance abuse experienced a stigmatized behaviour from healthcare professionals. Aim: The aim of this literature review was to describe the healthcare professionals' experiences of caring for patients with substance abuse. Method: This literature review was made by studying ten scientific articles. The articles have been analysed according to Friberg's method of analysis where the authors found similarities and differences of experiences, which were reported in various main themes and sub themes. Results: Based on the analysis, two main themes were created: Negative experiences and Positive experiences. Negative experiences were divided into four sub themes: Education and knowledge, Fear and lack of confidence, Feeling insufficient and Stigmatization. Discussion: The main findings of the result have been discussed in relation to the background of the literature review and Joyce Travelbee's Human-To-Human Relationship Model as a reference frame.

Inledning ADHD är en neuropsykiatrisk störning som tillhör spektret av neuro-kognitiva funktionsstörningar och den ökar risken för att hamna i kriminalitet senare. Individer med denna störning kan vara inkapabla att styra sina impulser vilket gör att individerna med problematiken inte har ett funktionellt konsekvenstänk. ADHD är också något som ökar risken för missbruk och destruktivt beteende. Metod En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar användes i studien för grunden till resultatet. Artiklarna granskades och bearbetades för att få en så stark tillförlitlighet som möjligt. Databasen som användes var Pubmed och träffarna enligt sökorden var många men de slutligt inkluderade studierna valdes ut noggrant utifrån avgränsning av syften samt relevansen för det valda området. Syfte Litteraturstudiens syfte var att ta reda på kopplingen mellan diagnosen ADHD samt risken för kriminellt beteende senare i livet. Resultat Diagnosen ADHD uppvisade ett tydligt samband med senare missbruksproblematik och personer med denna diagnos hade klart oftare tvångsvårdats under sin barndom eller ungdom och hade även under sitt liv suttit oftare än andra i fängelse på grund av kriminella gärningar och hade fler rubriceringar i brottsartiklarna. De ungdomar med ADHD och utvecklat missbruk hade presterat sämre på prov och tester i skolan och visat sämre kognitiva resultat än de ungdomar som inte hade diagnosen ADHD. Diskussion Tydliga resultat var gemensamma för många av de valda artiklarna då det fanns ett tydligt samband mellan diagnosticerad ADHD och kriminellt beteende senare i livet. Flera av artiklarna tar upp att ungdomar med diagnosen ADHD har uppenbara problem i skolgången och att detta i sin tur leder till utanförskap samt dålig social anpassning. / Introduction ADHD is a neuropsychiatric disorder belonging to the spectrum of neuro-cognitive functional that increases the risk of getting into crime later in life. Individuals with the disorder may be incapable of controlling their impulses, which means that the individuals with the problem is not capable of evaluating consequences of his/her behavior. ADHD is also something that increases the risk of becoming a victim of abuse and destructive behavior Method A literature review with 10 knowledge-based articles was used in the study for the basis of the result. The articles were reviewed and processed to obtain as strong a reliability as possible. The database launched was Pubmed which gave many hits according to the keywords but the included studies were carefully selected based on the delimitation by the aim of the study and the relevance of the chosen area. Purpose The aim of the work was to explore the connection between the diagnosis of ADHD and subsequent risk of criminal behavior. Results Adolescents diagnosed with ADHD showed a clear increased risk of developing addiction problems. The ADHD symptoms had often become more difficult during childhood or adolescence and persons with ADHD were also more probably imprisoned as adults. The most common drugs that were used by the individuals with ADHD and had developed addiction were stimulants such as alcohol and benzodiazepines. The adolescents with ADHD and developed addiction had performed significantly poorer in tests and in school and showed poorer results than those who had not diagnosed ADHD Discussion Clear results were common to many of the selected articles as there was a clear correlation between ADHD and risk of becoming a victim of abuse and subsequent criminal behavior. Several of the articles mention that young people with the diagnosis of ADHD have obvious problems in gaining education and that this in turn leads to exclusion and poor social adaptation

SammanfattningTitel: Kompetens för tvångsvård vid missbruk - ett behandlingsassistentperspektiv Syftet med denna studie var ett försök för oss att belysa Behandlingsassistenternas uppfattning om kompetens inom missbruksvård under tvång. Vad upplever de för utmaningar kompetensmässigt i deras arbete och vilka kompetenser anser de saknas för en kvalitativ och adekvat vård. Detta är en kvalitativ studie där vi har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter inom tvångsvård för missbruk. Kompetensbegreppsperspektivet som teoretisk bakgrund har använts för analys av studiens empiriska data, i kombination med tidigare forskning kopplad till kompetens inom tvångsvård. Resultaten visar vikten av blandade grupper med olika sorters kompetens, såväl inom missbruk som inom psykiatri och kriminologi. En allmän uppfattning bland de Behandlingsassistenterna vi intervjuade är att de efterlyser bredare kompetens genom hela organisationen, såväl formell - som reell kompetens. Formell kompetens i form av utbildning inom ämnet samt reell kompetens så som arbetslivserfarenhet och livserfarenhet. Ett tidigare eget missbruk hos personal kan exempelvis vara en form av reell kompetens inom missbruksvården. Behandlingsassistenterna beskriver en organisation som är komplex och med varierande utmaningar där personlig mognad och livserfarenhet i kombination med formell utbildning behövs.Kompetens i denna studie är främst kopplat till behandling inom tvångsvård. Vi ville ta reda på hur de såg på sin egen kompetens, arbetsgruppens kompetens. med fokus på reell och formell kompetens i behandlingssituationer / Titel: Competency for involuntary commitment/compulsory care in addiction - from the perspective of a treatment assistant. The purpose of this study is to shed light on the treatment assistents' perception of competency within compulsory/involuntary addiction treatment. What challenges do they experience in their work and what competence do they view as missing for qualitative and adequate care. This is a qualitative study where we performed five semi-structured interviews with treatment assistants in involuntary treatment/compulsory care for addiction.The term competency perspective as a theory background has been used for analysis of the studies' empirical data in combination with earlier research regarding competency within involuntary treatment/compulsory care. The results show the importance of mixed groups with different kinds of competency both in substance abuse care as well as within psychiatry and criminology. A general perception among the treatment assistants we interviewed is the need for a broader competency throughout the whole organisation, both formal and real competence. Formal competence in the form of education and real competence in the form of work experience as well as life experience. A personal history of addiction could be an example of real competence within addiction care. The treatment assistants describe an organisation that is complex, with varied challenges where personal maturity and life experience combined with formal education is needed.Competency in this study is primarily connected to involuntary/compulsory addiction treatment. We wanted to find out how the treatment assistants viewed their own competency, that of the work group, with a focus on real and formal competency in treatment situations.

Det finns flera kopplingar mellan försämrad hälsa och missbruk åt båda hållen. Personer med missbruksproblematik är en särskilt utsatt grupp på flera sätt för Covid-19. Hur pandemin påverkat dessa människor i Sverige är en lucka som behöver fyllas. Syftet med denna studie är att beskriva hur missbruksbehandlare uppfattar att samhällsläget under Covid-19 pandemin påverkat behandling och förekomst av missbruk. Studien behandlar substansmissbruk gällande alkohol- och/eller narkotika. Denna studie bygger på tematisk analys utifrån fem enskilda kvalitativa intervjuer med arbetsverksamma behandlare inom öppenvårds- och slutenvårdsbehandling för missbruksproblem. Intervjuerna var semistrukturerade och studiens resultat analyserades tematiskt med hjälp av sociokognitiv teori. Studiens resultat talar för att det skett förändringar i relationer, psykisk hälsa, arbetsmiljö och förekomst av missbruk. Den ökande psykiska ohälsan kopplad till restriktioner för att minska smittspridningen av Covid- 19 med minskade sociala kontakter och ändrade vanor som följd ökar risken för att hamna i eller för att återfalla i missbruk. Restriktioner och ändrade arbetsformer har påverkat missbruksbehandlingen negativt. / There are multiple correlations between reduction in health and substance use disorder in both directions. People suffering from substance use disorder are an especially vulnerable group in many regards to Covid-19. How the pandemic has affected these persons in Sweden is a gap that needs to be filled. The purpose of this study is to describe how addiction counsellors perceive that the state of society during the Covid-19 pandemic has impacted the therapy and prevalence of substance abuse. This study deals with substance abuse of alcohol and/or drugs. This study is founded on a thematic analysis from five individual qualitative interviews with addiction counsellors, working in either in- or outpatient care mental and behavioural disorders due to psychoactive substance use. The interviews were semi-structured, and the results were scrutinized through thematic analysis with a social cognitive theory lens. The results point towards changes in both private and professional relations, mental health, the work environment, and an increased prevalence of substance abuse. Decreased mental health related to restrictions to decrease the spread of Covid-19 with changes in habits and less social contacts increases the risk of starting or relapsing a substance abuse. Restrictions and change in work conditions has had a negative impact on substance abuse treatment.

Det beräknas att ca 36 % av Sveriges befolkning påverkas negativt av någon i deras närhet som antingen dricker för mycket alkohol eller brukar narkotika (Sundin & Landberg et al., 2018). De närmaste anhöriga, det vill säga familjen, är de som lider mest av deras anhörigas missbruk/beroende/substansbruk. Anhöriga till personer med substansbruk utsätts för mycket stress på grund av oro och negativa konsekvenser (Woititz, 1995). Det finns många olika stödgrupper och olika typer av behandlingar för personer med substansbruk och för dess anhöriga. CRAFT är en metod som socialstyrelsen rekommenderar i arbetet med anhöriga (Socialstyrelsen, 2019). Min egen upplevelse har varit att mitt eget sätt att arbeta, jag kallar det för behandlingsmodellen, med anhöriga har varit mer verksamt än CRAFT. Jag ställde mig därför frågande till vad skillnaden är mellan CRAFT och Behandlingsmodellen samt vilka komponenter (moment/inslag i grupp sessionerna) som kan anses som verksamma i behandling av anhöriga. För att få svar på detta utförde jag en kvalitativ undersökning av fyra olika anhöriggrupper/föräldragrupper. I två av anhöriggrupperna använde jag och min kollega CRAFT och i de andra två grupperna Behandlingsmodell. Gruppdeltagarna var föräldrar vars barn har eller har haft någon form av substansbruk.  Tidigare forskning gällande anhörigstöd samt affektteori och inlärningsteori har hjälpt mig att hitta mönster och förstärka resultatet av insamlat material. I jämförelse med CRAFT gav Behandlingsmodellen bättre resultat i samtliga undersökta områden. Exempelvis visade det sig att 86 % av de anhöriga i behandlingsmodell-grupperna upplevde stor påverkan i sitt psykiska mående i jämförelse med CRAFT-grupperna där 55 % av anhöriga upplevde stor påverkan av deras psykiska mående. I avseende hur deras ungdomar/barn har påverkas till det bättre i relation till missbruk/beroende upplevde 72 % av de anhöriga i behandlingsmodell-grupperna en stor påverkan medan 37 % av anhöriga i CRAFT-grupperna upplevde stor påverkan på deras barn i relation till missbruk/beroende. Deltagarna i de grupper där vi använde Behandlingsmodellen var också generellt mer nöjda med aspekter så som övriga gruppdeltagare, behandlingens innehåll och gruppledarna. Studien belyste betydelsen av faktorer så som gruppens betydelse, kunskap om medberoende, öva på kommunikationsfärdigheter, föräldrafärdigheter, aktivt lyssna, bygga upp en positiv relation och prioritera gemensamt umgänge med ungdomen. Dessa faktorer genomsyrade grupperna i båda behandlingsformerna medan det i Behandlingsmodellen fanns större utrymme för ytterligare faktorer så som vägledning i känslor, den anhörigas vardagliga upplevelser samt att låta individers behov styra behandlingsinnehåll. / It is estimated that about 36 % of Sweden's population is negatively affected by someone close to them who either drinks too much alcohol or uses narcotics (Sundin & Landberg et al., 2018). The closest relatives, the family, are those who suffers the most from their relative’s substance abuse. Relatives of people with substance abuse are exposed to a lot of stress due to anxiety and negative consequences that often arise (Woititz, 1995). There are many different support groups and different types of treatments for people with substance abuse and for their relatives. CRAFT is a method that the Swedish National Board of Health and Welfare recommends as treatment of relatives (Socialstyrelsen, 2019). Through my own experience I have found that my own way of working with relatives, I call it the Treatment Model, has been more effective than CRAFT. I therefore asked myself what is the difference between CRAFT and the Treatment Model and which components can be considered effective in the treatment of relatives. To get an answer to this, I have done a qualitative survey of four different Support Groups/Parent Groups. In two of the support groups, my colleague and I used CRAFT and in the other two groups, the Treatment Model. The group participants were parents whose children have or had some form of substance use. Previous research on support/treatment of relatives as well as theory’s such as the Affect Theory and Learning Theory has helped me find patterns and reinforce the results of collected material from this study. In comparison with CRAFT, the Treatment Model gave better results in all areas studied. For example, it turned out that 86 % of the relatives in the Treatment Groups experienced a great effect in their mental state in comparison with the CRAFT Groups where 55 % of the relatives experienced a great effect in their mental state. In regards to how their children have been affected for the better in relation to addiction/dependence, 72 % of the relatives in the Treatment Groups experienced a large impact while  37 % of relatives in the CRAFT Groups experienced a large impact on their children in relation to abuse/addiction. The participants in the groups where we used the Treatment Model were also generally more satisfied with aspects such as other group participants, the content of the treatment and the group leaders. The study highlighted the importance of factors such as the group's importance, knowledge of co-dependency, practicing communication skills, parenting skills, actively listening, building a positive relationship and prioritizing joint interaction with the youth. These factors permeated the groups in both forms of treatment, while in the Treatment Model there was more room for additional factors such as guidance in emotions, the relative's everyday experiences and to let individuals' needs control treatment content.

Bakgrund   Personer som har problem orsakade av användandet av opioider kan påträffas inom vården i direkt koppling till deras användande av substansen eller vid uppsökande av vård av andra anledningar. Som sjuksköterska finns möjligheten att identifiera ett beroende eller riskbruk och stötta personen till en förändring i livsstilen eller till egenvård (Skärsäter & Wiklund, 2019). Genom att ge omvårdnad på den egna individens villkor respekteras individens värdighet och integritet vilket är avgörande för individens uppfattning av bemötandet (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).   Syfte   Syftet var att beskriva hur personer som använder opioider upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal.   Metod   En icke-systematiskt litteraturöversikt utfördes och baserades på 17 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarna eftersöktes i databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av lämpliga sökord samt så genomfördes även en manuell sökning. Kvalitén på artiklarna granskades utefter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och vidare användes en integrerad analys vilket resulterade i tre huvudkategorier och sex subkategorier.   Resultat  Resultatet bestod av tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var Patienters upplevelser av vårdpersonalens kompetens, Patienters upplevelser av vårdpersonalens attityder och Patienters upplevelser av samarbetet med vårdpersonal. Subkategorierna var kunskap, kommunikation, stigmatisering, tillit, delaktighet och relationen mellan vårdpersonal och patient. Resultatet visade att majoriteten av patienter upplevt stigmatisering relaterat till deras bruk av opioider. Patienter upplevde även att de inte var delaktiga i sin vård samt förbisedda i sin behandling.   Slutsats  Resultatet från litteraturöversikten påvisade upplevd stigmatisering kring patienter som använder opioider. En stor del av stigmatiseringen kring patientgruppen grundade sig i okunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal om “substance use disorder” (SUD). Ett starkt samband mellan vårdpersonalens kunskap om SUD och deras attityder till dessa personer uppmärksammades och det är därför viktigt att kunskapen hos vårdpersonalen ökar när det kommer till denna patientgrupp. Vidare har vårdpersonalens okunskap och stigmatiseringen kring SUD bidragit till att patienter inte tillåtits vara delaktiga i sin egen vård. / Background  People with problems caused by the use of opioids may be found in healthcare, either directly related to their use of the substance or when outreaching for other reasons. As a nurse, you have the opportunity to identify an addiction or risk use, and support the person to a change in lifestyle or to self-care (Skärsäter & Wiklund, 2019). By providing care on the individual's terms, the dignity and integrity of the individual are respected, which is crucial to the individual's perception of the treatment (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).   Aim  The aim was to describe how people who use opioids experience the encounter with health care professionals  Method  A non-systematic literature review was performed and based on 17 scientific articles of qualitative design. The articles were searched in the CINAHL and PubMed databases using the applicable keywords. A manual search was performed. Subsequently, the quality of the articles was examined according to Sophiahemmet University's assessment data and an integrated analysis was further used, resulting in three main categories and six subcategories.   Results  The result consisted of three main categories and six subcategories. The main categories were: Patients’ experiences of Healthcare Professionals competence, Patients’ experiences of Healthcare Professionals’ attitudes and Patients’ experiences of collaboration with Healthcare Professionals. The subcategories were knowledge, communication, stigma, trust, participation and the relationship between healthcare professionals and patients. The results showed that the majority of patients experienced stigma related to their use of opioids.   Conclusions  The results of the literature review show perceived stigma around patients using opioids. Much of the stigma surrounding the patient group has been based on ignorance among health professionals about substance use disorder (SUD). A strong link between healthcare professionals' knowledge of SUD and their attitudes towards these people was recognised and it is therefore important that the knowledge of healthcare professionals increases when it comes to this patient group. Furthermore, the ignorance of healthcare professionals and the stigma surrounding SUD have contributed to patients not being allowed to participate in their own care.

Konkurrenslagstiftningarna i USA och EU är ledande på konkurrensområdet i världen idag. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning i artikel 102 FEUF och monopolistisk maktposition i section 2 Sherman Act, utgör en central del av de konkurrensrättsliga regelverken i EU och USA. Reglerna delar många likheter, men de skiljer sig åt till viss del angående reglernas syfte, formulering samt hur de tillämpas av konkurrensmyndigheter och domstolar. Den ökande digitaliseringen i samhället, i kombination med teknisk utveckling, har skapat en ny form av marknader, så kallade new economy industries, som skiljer sig åt från traditionella marknader. De nya digitala marknaderna saknar geografiska begränsningar och kännetecknas av innovation som konkurrensmässig drivkraft. Google är den mest använda digitala sökmotorn i EU och USA. Bolaget har varit under utredning av konkurrensmyndigheterna i båda rättsordningar sedan år 2010. Genom att främja sina egna tjänster i sökresultaten, anklagas Google för att hindra konkurrerande aktörer från att beträda marknaden och därmed hämma konkurrensen. Det är första gången som artikel 102 FEUF och section 2 Sherman Act tillämpas på en sökmotor. De traditionella verktyg som konkurrensmyndigheterna använder sig av vid utredningar enligt artikel 102 FEUF och section 2 Sherman Act, går dock inte att applicera tillfredsställande på digitala marknader. De konkurrensrättsliga regelverken i EU och USA har inte anpassats efter de digitala marknadernas särskilda förutsättningar, vilket skapar en osäkerhet kring konkurrensrättens effektivitet. Skillnaderna mellan rättsordningarnas tillämpning av artikel 102 FEUF och section 2 Sherman Act på Googles agerande, grundar sig således främst på de digitala marknadernas särskilda förutsättningar och det osäkra rättsläget. En reformering av de konkurrensrättsliga regelverken i EU och USA är därför nödvändig, för att säkerställa att digitala marknader i framtiden kan regleras ur ett konkurrensrättsligt perspektiv.

Little is known about the prevalence of substance use and abuse among individuals with intellectual disabilities. However, studies show that individuals with intellectual disabilities are at greater risk of developing substance abuse problems. Furthermore, traditional drug abuse treatment programs may be insufficient in order to tackle the individual needs of the users with intellectual disabilities. This study focuses on addiction counsellors, and aims to give insight into how they experience their work with individuals who are suffering from intellectual disabilities and substance abuse. In this study, qualitative interviews were conducted with five counsellors from two different municipal organizations. Subsequently, the analysis of the results has been categorized thematically, supported by Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and Polanyi’s notion of tacit knowledge. The results suggest that the professionals are experiencing several challenges in their work with the target group. The lack of knowledge and insufficient national guidelines regarding the work with the target group, in combination with treatment methods that are not adapted to the needs and the abilities of people with intellectual disabilities, leave the professionals in a situation where their experiences and tacit knowledge is used to design and conduct the target group’s treatment.

Bakgrund: Synen på narkotika har blivit mer liberal och frekvensen av substansbruk hos ungdomar har ökat. Ungdomar anser att narkotikaklassade preparat har blivit mer lättillgängliga. Ungdomsåren är en riskfaktor för både narkotikabruk och kriminalitet. Ungdomsbrottslighetens omfång har inte förändrats mycket sedan 70-talet, dock blir brotten allvarligare och vanligare i yngre ålder. Ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Brottsligheten kan dock ofta ses som en övergående fas.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva ungdomars erfarenheter av att lida av ett missbruk med samtidig kriminalitet. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom systematiska informationssökningar med bestämda inklusions- och exklusionskriterier. Analysmetoden som användes var Aveyards tematiska analysmodell. Nio artiklar ansågs ha ett relevant resultat som kunde besvara studiens syfte samt ha hög kvalitet.  Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra teman och nio subteman. De fyra temana som framkom var ”Från nöje till problem”, ”Den sociala arenans dubbla roll”, ”Förändrat beteende och psykisk ohälsa” samt ”Vård- och rättssystemets komplexitet”.  Slutsatser: Narkotikabruket gick från att bruka för nöjets skull till att problem skapades. Att bruka tyngre narkotika sker ofta i samband med brott i grupp och är ofta kopplat till grövre brottslighet. Det framkom att en trygg och säker miljö under uppväxten var en skyddsfaktor som minskade risken för narkotikabruk och kriminalitet i ungdomsåren. / Background: The view on drugs has become more liberal and the frequency of substance use among youth has increased. Adolescents also believe that illegal drugs are more easily accessible. The adolescent years are a risk factor for drug use and criminality. The extent of juvenile delinquency has not changed much since the 1970s, however, the crimes have become more serious and more common in younger ages. Adolescents are the most criminally active group in society. However, crime can often be seen as a transient phase. Aim: The aim of this literature review is to describe adolescents experiences of substance abuse with co-occurring criminality. Method: The method used in this study was a literature review. Data was collected through systematic information searches with specific inclusion and exclusion criteria. The method used to analyse the articles was Aveyard's thematic analysis model. Nine articles were considered to have a result that could answer the aim of the study and to be of high quality. Findings: The results are presented based on four themes and nine sub-themes. The four themes that emerged were “From recreational use to problems”, “The dual role of the social arena”, “Changed behaviour and mental health” and “The complexity of the care- and justice system”. Conclusion: The use of narcotics went from using for the sake of fun to creating problems. Heavier drugs were often associated with committing crimes in groups as well as committing more serious crimes. The importance of a safe and secure environment during childhood were a protective factor which could reduce the risk of drug use and criminality in adolescence.

Syfte: Syftet med studien har vart att granska litteratur om samverkan kring personer med samsjuklighet samt beskriva vilka hinder och framgångsfaktorer som presenteras. Metod: Föreliggande studie har genomförts med hjälp av en scopingmetodik som resulterade i 15 studier som har granskats. Resultat: I de analyserade studierna framkom flera hinder som försvårade samverkan, dessa var organisatoriska aspekter, ekonomiska aspekter och skillnader i kunskaper mellan huvudmännen. Analysen visar att genom en mer integrerad vård och behandling möjliggörs flera vägar för kommunikation, förståelse och för att dela information som alla är faktorer som underlättar för samverkan. Slutsats: Artiklarna har visat sig vara enhetliga i frågan kring samverkan mellan de berörda professionerna och dess hinder samt framgångsfaktorer för samverkan. Uppsatsförfattarna har identifierat en kunskapslucka där ytterligare forskning kring det berörda ämnet behövs samt där fokus på framtida forskning rekommenderas syfta till hur implementeringen av en god samverkan kan ske. / Aim: The aim of the study was to review literature on collaboration around people with comorbidity and to describe the obstacles and success factors that are presented.Method: The study was conducted with a scoping methodology where 15 studies were reviewed.Results: In the analysed studies, several obstacles emerged that complicate collaboration, these were organisational, financial and differences in knowledge between the professionals. The analysis shows that through more integrated care and treatment, several ways are made possible for communication, understanding and for sharing information that facilitates collaboration.Conclusion: The articles have proven to be uniform in the issue of collaboration between the professions concerned, its obstacles as well as success factors for collaboration. The essay authors have identified a knowledge gap where further research on the relevant subject is needed and where a focus on future research is recommended for the implementation of good collaboration to take place.