Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar. I arbetet har den kvalitativa metoden och narrativt och fenomenologiskt perspektiv använts. Studien har grundats på de f.d. missbrukande kvinnornas livshistorier. Undersökningen baseras på sex intervjuer och underlaget tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet visar att det finns olika positiva faktorer som gjorde att kvinnorna lämnade sitt missbruk. Goda relationer till betydelsefulla människor i nätverket var en mycket viktig faktor för att de f.d. missbrukande kvinnorna skulle ta sig ur missbruket, liksom deras egen vilja. De har fått ett nytt synsätt på livet som bidrog till en inre förändring som var essentiell. / Research shows that several factors in an individual's environment and character are very important in the process of quitting and overcoming addiction. The study focuses on the former addicted women's life stories. The purpose of this study is to examine how previous addicted women managed to survive and overcome heavy addictions and as well as how they perceived social support from a gender perspective. The author of this thesis interviewed employees working within the probation office, social services and rehabilitation institution on the kind of support is offered to addicted women. In addition, the author also studied what kind of support was found most appropriate and important for women with substance of drug abuse problems and how effective the support treatment helps these women and as well as the interaction between different parts of the social sector works. This research is qualitative and it includes primary as well as secondary data applied from narrative and phenomenological perspective. The study is based on six interviews and documents were interpreted and compared with previous research. The results show that there were several positive factors that made the women leave their abusive addiction. A good relation with important people in their lives and network was a major factor for these former addicted women. Their contribution has helped them in many ways to overcome abusive addiction. They have also achieved a new outlook on life which in a way has contributed to an inner change. / La recherche prouve qu´il y a plusieurs éléments très importants dans l´environnement et le caractère d´un individu pour qu´il quitte son abus des stupéfiants. Le but de cette étude est d´examiner comment les anciennes toxicomanes ont agi pour terminer son abus des drogues dures et comment elles ont éprouvé le soutien social d´une perspective feminine. L´écrivain a interviewé le personnel de la mise à l´épreuve, du service d´aide sociale et de la maison du traitement sur leur avis et aussi les avis qu´avaient les anciennes toxicomanes du soutien offert. En outre, l´écrivain a étudié quelle espèce de soutien qu´était la plus importante pour les femmes, et comment a fonctionné la cooperation entre les différentes parties du secteur social. Dans cette étude, l´écrivain s´est servi de la méthode qualitative, d´une perspective narrative et phénoménologique. L´étude est basée sur les experience de la vie des anciennes toxicomanes. L´examen s´appuie sur six interviews, et la documentation a été interprétée et comparée avec la recherche déjà existante. Le resultat montre qu´il y avait des differents facteurs positifs qui ont invité aux femmes droguées de quitter son abus des stupéfiants. Des bonnes relations avec des gens importants dans le réseau, comme la volonté des femmes droguées, étaient des éléments trés essentiels pour que les anciennes toxicomanes puissent se libérer de la toxicomanie. Ells onts obtenu une nouvelle conception de vie qui leur a donner une change essentielle dans leur for intérieur. / <p>2013-10-01</p>

Inom det vetenskapliga fältet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov än mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut på föreställningar om vad kvinnor och män har för specifika behov. Dessa föreställningar produceras och reproduceras genom rådande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domän. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan få för implikationer för den sociala praktiken. Detta har undersökts genom en kritisk diskursanalys av sex semistrukturerade intervjuer med missbrukshandläggare. I resultatet framkommer tre centrala diskurser: 1) kvinnans utsatthet och komplexa vårdbehov, 2) männen i skuggan, samt 3) individen i fokus. Dessa tre utgör vad som i uppsatsen benämns den vetenskapliga diskursen om kvinnligt och manligt missbruk. Trots att de till viss del är motsägelsefulla visar studien hur socialsekreterare formar sina uttalanden i linje med alla tre och på så vis rättfärdigar sitt sätt att agera och organisera arbetet. Diskursen om individen i fokus framträder dock som dominant i förhållande till de andra två och förefaller vara en diskurs som skapar goda socialsekreterare och främjar klienters autonomi. Genom diskursens status förpassas de andra två, med fokus på genus, till bakgrunden och samhällets rådande könsordning riskerar vidmakthållas. Slutligen förefaller diskursen om individen i fokus verka oproblematiserat både inom det vetenskapliga och praktiska fältet för socialt arbete med missbruk, vilket kan få konsekvensen att socialsekreterare oreflekterat och omedvetet placerar klienter i kategorier som verkar förtyckande. / Within the scientific field of female and male substance abuse, women have often been described as if they have other and more complex needs than men. The man and his social situation, problems and needs are in general described as the norm. Social workers base their assessments and decisions on ideas of what specific needs men and women have. These ideas are produced and reproduced by the prevailing discourses that operate in this specific social domain. This study examines which central discourses that can be identified in the social workers notions about female and male abuse, further how these discourses operate and are reproduced and how that may implicate the social practise. This has been investigated through a critical discourse analysis of six semi-structured interviews with social workers active on the field of substance abuse. The results show three main discourses: 1) women’s vulnerability and complex care needs, 2) men in the shadow, and 3) the individual in focus. These three constitute what in this paper is called the scientific discourse on female and male abuse. Despite they are somewhat contradictory, the study shows how social workers form their statements in line with all three, thus justifying the way they act and organize their work. The discourse about the individual in focus emerges as dominate in relation to the other two and appears to be a discourse that creates good social workers and encourages clients' autonomy. Through this discourse status the other two, with a focus on gender, are relegated to the background and the prevailing gender order in society risks being maintained. Finally, it appears the discourse of the individual in focus seem un- problematized both in the scientific and practical field of social work with substance abuse, which may have the consequence that social workers unreflective and unknowingly puts clients into oppressive categories.

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka levnadsförhållanden bland arbetslösa ungdomar. Syftet var även att undersöka vilka konsekvenser som arbetslösheten kan föra med sig för ungdomarna. Konsekvenser som har undersökts är inom livsområdena 1)hälsa 2) sociala relationer och fritid 3) konsumtion 4) rökning, alkohol och droger 5)kriminalitet och 6) livet i sin helhet. Metoden som använts är en kvantitativ metod med enkäter, som har delats ut till arbetslösa ungdomar i två kommuner i Sverige. För att ta reda på varför vissa ungdomar påverkas negativt av arbetslösheten, medan andra förblir nästintill opåverkade har ekonomi- skammodellen använts. Utgångspunkten för ekonomi-skammodellen är att desto högre den ekonomiska påfrestningen är i relation till skamgörandeeffekter, vilka uttrycks genom en negativ attityd från omgivningen, ju mer negativ inverkanhar arbetslöshet i människors liv. Studiens resultat och analys bekräftar denna teori. En större andel av ungdomarna som upplever högre grad av ekonomisk påfrestning och skamgörande effekter har även en sämre hälsa, röker mer, dricker oftare och har provat droger i högre utsträckning samt uppskattar livet i sin helhet att vara sämre, jämfört med ungdomar som upplever lägre grad av ekonomisk påfrestning och skamgörande effekter. Oavsett påfrestning bedömer ungdomarna generellt sett sina sociala relationer och fritid på likartade sätt, varpå modellen ej kan användas för att förklara variationer inom detta livsområde. I föreliggande studie undersöktes även hur ungdomarna påverkas av att vara arbetslösa i ett konsumtionssamhälle där normen är att konsumera. Resultat och analys visar att det är de ungdomar med mest påfrestning som konsumerar i högre grad, vilket förklaras utifrån att de kompenserar för den statusförlust som arbetslösheten medfört. / The aim of the study was to investigate living conditions amongst unemployed youths. The aim was also to examine the effects unemployment can have on young people. Consequences that have been explored are within the following areas of life: 1) Health 2) Social relationships and leisure activity 3) Consumption 4) Smoking, alcohol and drug abuse 5)Crime and 6) Life in its entirety. The method used is a quantitative method with questionnaires, which were distributed to unemployed youths in two towns in Sweden. To find out why some young people are adversely affected by unemployment, while others remain virtually unaffected the economy-shame model was used. The starting point for this model is that the higher the economic stress is in relation to the humiliating effects, which are expressed through a negative attitude from people in the environment, the more negative impact unemployment has in people's lives. The results and analysis in this study confirms the theory. A greater proportion of young people who experience higher levels of economic stress and shame also have poorer health, smoke more, drink more often and are more likely to have tried drugs and have a negative outlook on life, as opposed to adolescents who experience lower levels of economic stress and shame. Overall the model can not be used to explain variations in areas of life concerning social relations and leisure activities. The study also looked into how young people are affected by being unemployed in a consumer society where the norm is to consume. Results and analysis shows that it is young people who experience a greater level of economical distress and shame who consume the most. The explanation for this might be that they are compensating for the loss of status resulting from unemployment.

Many children in society live in families where one or both parents have drug-addiction prob- lems. Early life conditions for these children may result in a need of support, which may be a requirement for a more favourable psycho-social development. The study purpose was to in- vestigate social worker’s experience of work with children with drug addiction problems in their primary family, based on the criticism of social service assistance. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews. Six social workers in central Swe- den were interviewed about their experience of structural and individual preconditions and difficulties in the work. The study shows that the majority of the difficulties are experienced on the structural level within the organization while the majority of the preconditions are ex- perienced on the individual level. The structural difficulties are not experienced to affect the respondent’s own individual preconditions in their work and neither the feeling that they in their profession are able to do a good job. In addition, all the respondents feel that the support for the children and young people meet the current needs. / Många barn i samhället lever i familjer där en eller båda föräldrarna har en missbruksproble- matik. Uppväxtvillkoren för dessa barn kan resultera i ett behov av stödinsatser vilka kan vara en förutsättning för en mera gynnsam psykosocial utveckling. Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares uppfattning av arbetet med barn som lever med missbruk i sin primärfamilj utifrån den kritik som riktats mot socialtjänstens stödinsatser. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer . Sex socialsekreterare i Mellansverige in- tervjuades om upplevda strukturella och individuella möjligheter och svårigheter i arbetet. Studien påvisar att majoriteten av svårigheterna upplevs återfinnas på strukturell nivå inom organisationen medan majoriteten av möjligheter återfinns på individuell nivå. De strukturella svårigheterna upplevs inte påverka respondenternas egna individuella möjligheter eller upple- velsen av att de i sin yrkesroll kan utföra ett bra arbete. Dessutom framkom att samtliga re- spondenter upplever att stödet till barn och unga tillgodoser de aktuella behoven.

No description available.

With this bachelor thesis we want to research the correlation between motivation and coerced addiction treatment among clients. We want to know more about what the clients think about coerced addiction treatment, what possibilities there are to create motivation to change and what the clients experiences of the motivational work is. Coerced addiction treatment has been a part of Swedish history for a long time. Even though it has changed over the years there is still the question regarding how ethical it is and also whether coerced treatment is the most effective way to help people with an addiction problem. When a person is taken against their will to enter addiction treatment it is most likely done as a last resort trying to save a life. There are no written guidelines on how each treatment-institution should work regarding treatment and motivation, it is up to every single institution itself to decide. To get a better understanding of this we have done a literature study of two doctoral dissertations that has focused on clients opinion regarding coerced treatment and motivational work. Our findings showed us that motivation during coerced treatment is very complex because there are a number of factors that play important roles. Even though the opinion from the clients regarding their own coerced treatment and the motivational work at LVM-institutions varied, it gave us the understanding that there needs to be change. There needs to be more research on how to best help and support people with addiction problems during coerced treatment.

Bakgrund: Narkotikamissbruk har sedan 1960-talet ansetts vara ett allvarligt samhällsproblem som ökar risken för sjukdom och social utsatthet. Varje år dör omkring 900 personer i Sverige av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Personer som utvecklat ett narkotikamissbruk kan hamna i en ond spiral där de negativa konsekvenserna ökar och medför en risk att förlora allt så som jobb, hem och familj. Detta kan i sig öka de socioekonomiska skillnaderna i befolkningen. När en person bryter sitt missbruk sker en process som i denna studie förklarats utifrån modellen Stages of change. Syfte: Syftet med studien är att skildra betydelsefulla faktorer i förändringsprocessen för individer som tagit sig ur narkotikamissbruk. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. I studien kombinerades induktiv och deduktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att socialt stöd var en viktig faktor genom förändringsprocessen, framförallt under faserna action och maintenance. Olika strategier som att bryta gamla beteenden och mönster var betydande. Den egna viljan ansågs vara essentiell för att inleda och genomföra en förändring. Genom behandling fick informanterna verktyg att hantera sin vardag. De jobbade hårt med sig själva genom de olika förändringsfaserna i Stages of change för att uppnå ett vidmakthållande och minimera risken för återfall. Konklusion: Studiens resultat visar att när en person är i behov av hjälp, och uttrycker detta, då behöver familj och samhälle erbjuda stöd. För de individer som inte har det sociala nätverket bakom sig, där synliggörs ett större behov av att samhällsinsatser måste finnas tillgängliga för att bidra till jämlik hälsa. / Background: Since the 1960s, drug abuse has been considered a serious societal issue that increases the risk of illness and social exclusion. In Sweden approximately 900 people die from drug intoxication annually. People who develop a drug addiction can end up in a negative spiral with consequences such as loss of work, home and family. Consequences that can increase the socio-economic differences within the population. When a person decides to end their addiction a process of change takes place, in this study explained using the Stage of change model. Purpose: The purpose of the study is to describe significant factors during the process of change within individuals who have recovered from drug abuse. Method: The study design was qualitative and was conducted using a semi-structured interview guide. The study combined inductive and deductive analysis. Results: The results indicated that social support was an important factor throughout the process of change, especially during the phases action and maintenance. Various strategies such as breaking old habits and patterns were also significant. Self-determination was considered essential to initiate and implement change. During treatment, the informants were given coping strategies to handle their everyday lives. They worked hard with themselves throughout the various stages in Stages of change to achieve sustainability and minimize the risk of relapse. Conclusion: The study's result implies that when a person is in need of help, and expresses this, family and community need to offer support. Individuals who do not have the social network requires more interventions from the community to enable a healthy life.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares position genom deras upplevelser av hur lagstiftning, kommunala riktlinjer samt egna värderingar harmonierar i arbetet med missbruksärenden. I studien besvaras frågor gällande hur socialarbetare upplever att deras värderingar och kompetens harmonierar med lagstiftning och kommunala riktlinjer men även hur socialarbetare hanterar eventuella spänningsförhållanden mellan lagstiftning, kommunala riktlinjer, egna värderingar samt klienters förväntningar. Uppsatsen bygger på sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som i sitt dagliga arbete handlägger missbruksärenden och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat ger inte en lika negativ bild av socialarbetarnas upplevelser som tidigare forskning pekar på. Studien visar att socialarbetare upplever olika situationer där deras värderingar inte överensstämmer med kommunala riktlinjer eller lagstiftning. Exempel på situationer där socialarbetare upplever konflikter är hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme samt den rådande tvångslagstiftningen gällande missbruk. Beroende på vilken motstridighet som upplevs varierar hanteringen av denna. Hanteringen av motstridigheterna handlar i denna studie om hur socialarbetaren i situationen väljer att agera genom att exempelvis vara lojal och anpassa sig, protestera i någon form eller det sista alternativet, göra en sorti, vilket innebär att man lämnar organisationen. / The purpose of the study is to examine the position of social workers through their experiences of how legislation, municipal guidelines and their own values ​​harmonize in the work with substance abuse cases. The study answers questions not only regarding how social workers feel about their values ​​and skills harmonizing with legislation and municipal guidelines, but also how social workers handle any tensions between legislation, municipal guidelines, their own values ​​and clients' expectations. The essay is based on six semi-structured interviews with social workers who in their daily work handle substance abuse cases and the collected material was analyzed with the help of a qualitative content analysis. The results of the study do not give us a negative picture of the social workers' experiences as previous research points out. The study shows that social workers experience different situations where their values ​​do not comply with municipal guidelines or legislation. Examples of situations where social workers experience conflicts are a high workload, limited room for maneuver and the current coercive legislation regarding abuse. Depending on the contradiction experienced, the handling of this varies. The management of the contradictions in this study is about how the social worker in the situation chooses to act by, for example, being loyal and adapting, protesting in some form or the last alternative, making a sortie, which means leaving the organization.

Intimate partner violence (IPV) is a recognized and widely discussed social problem  that affects women in a global perspective. One group that is considered to be particularly vulnerable are women who have been subjected to violence and also struggle with addiction. There are relatively few studies that have been conducted in this field, especially on how women's shelters work with these women. This essay aims to increase knowledge about the professional discretion in providing support to women who have been subjected to violence and struggle with addiction within women's shelters. We chose to analyze the data by using Lipsky's theory of Street-Level Bureaucracy, where we focused on the professionals' discretion. The empirical material consisted of semi-structured interviews with eight professionals from various women's shelters. The results show that the professional's discretion is influenced by individual factors in the form of their own attitudes towards the women and their view of the assignment. The results also show that organizational factors such as the board's interests, financial resources and competence, affects the professional's discretion.

The aim of this study was to address a knowledge gap by conducting a literature review on gaming disorder, specifically focusing on its social problems and challenges it presents in the field of social work. The specific objectives of this study were to identify risk factors associated with gaming disorder, explore the potential social problems arising from gaming disorder and their impact on individuals, examine the treatment approaches for gaming disorder and identify the challenges faced by social workers when working with individuals affected by gaming disorder. The theories used were social interactionism, Erving Goffman’s dramaturgical theory and social labeling theory. Results showed that mental health problems, social isolation, self-neglect as well as disruptions in social relationships, education and work were associated with gaming disorder. Several risk factors were identified, such as age, gender, poor parental attachment, lack of real-life friendships and loneliness. Additionally, challenges in the field of social work arise from limited research and knowledge, as well as the ease with which risk factors can be masked by individuals. The findings suggest that there is no singular treatment approach for gaming disorder, instead, it is important for social workers to understand problematic gaming within a broader context of life challenges. The emphasis should not be placed solely on eliminating gaming, but rather on addressing various aspects of the individual’s life to achieve a healthy balance and a purposeful existence.