Bakgrund: Antalet migranter världen över har de senaste åren ökat. För migranterna är anpassningen till det nya landet en process och att lära sig landets språk är krävande och tar tid. Migranter som ännu inte lärt sig språket upplever samtal som sker i vården som särskilt utmanande. Patienter med migrationsbakgrund upplever att kommunikationen brister och att sjuksköterskorna inte alltid tar tid till att prata utan istället väljer att enbart utföra sina arbetsuppgifter.                                          Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som talar ett annat modersmål. Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad på elva vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Nio artiklar var kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod där endast den kvalitativa delen använts i resultatet. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod och tematiseras med färgkodning. Ur detta bildades fyra teman. Resultat: Resultatet visade att bra kommunikation är betydande för att skapa en god vårdrelation. Vidare indikerade resultatet att det fanns delade meningar kring upplevelser av att använda kroppsspråk eller tolk för att enklare kommunicera med patienter som talar ett annat språk än sjuksköterskorna. Det visade sig även i resultatet att brister i kommunikationen kan få konsekvenser i vårdandet. Diskussion: I metoddiskussionen framkommer styrkor och svagheter i författarnas tillvägagångssätt. Författarna diskuterar hur kommunikationssvårigheter bidrar till att en jämlik vård är svår att upprätthålla. Vidare diskuteras resultatet med anknytning till Leiningers transkulturella omvårdnadsteorin. / Background: The number of migrants worldwide has increased in recent years. For migrants, adapting to the new country is a process and learning the language of the country is demanding and takes time. Migrants who have not yet learned the language experience conversations that occur in health care as particularly challenging. Patients with a migration background feels that communication is lacking and that the nurses do not always take the time to talk, instead they only choose to perform their working tasks. Aim: To elucidate nurses' experiences of communicating with patients who speak a different native language. Method: A literature review was made based on eleven scientific articles collected from the databases CINAHL Complete and PubMed. Nine articles were qualitative, one quantitative and one with mixed methods where only the qualitative part was used in the result. The articles were analyzed with Friberg’s method and thematised using colour coding. From this, four themes were formed. Results: The result showed that good communication is important for creating a good care relationship. The results indicated that there are shared opinions about experiences of using body language or interpreter to more easily communicate with patients who speak a language other than the nurses. It was also found in the result that communication deficiencies can have consequences in care. Discussion: In the method discussion the authors discuss the method strengths and weaknesses in the authors’ approach. The authors discuss how communication difficulties contributes to equal care. Further the authors discussed the result related to Leiningers transcultural nursing theory.

Den här kvalitativa undersökningen har fokus på förskollärarnas resonemang om sitt arbete med flerspråkiga barn i förskolans undervisning. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om flerspråkiga barn i förskolans utbildning genom att undersöka hur förskollärarna resonerar om flerspråkiga resurser och miljöer för att skapa deltagande. Intervjuer med sex förskolläraren på olika förskolor genomfördes för att ta reda på hur möjligheter skapas för flerspråkiga barn så de kan utnyttja alla sina språkliga resurser. Men även hur förskollärarna resonerar kring användning av flerspråkiga resurser för att skapa deltagande i förskolans undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utifrån analysen av intervjuerna framkom tre tematiker: språkliga resurser i undervisningen, utformning av förskolans språkliga miljö samt stödresurser för förskollärare i arbetet med flerspråkiga barn. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om vikten och behovet att göra flerspråkiga barn deltagande i undervisningen samt att det finns olika tillvägagångssätt och hjälpmedel. Analysen av vår insamlade data visar att förskollärarna använder sig av både analoga och digitala språkliga resurser. Till de analoga resurserna tillhör böcker på olika språk och TAKK. De digitala språkliga resurserna innefattar olika digitala verktyg samt språkliga applikationer. Resultatet påvisar att den språklig miljön är av stor vikt för barnens språkutveckling samtidigt som en del av de intervjuade förskollärare fokuserar mest på det svenska språket i undervisningen.

I denna studie har förskollärares arbetssätt samt upplevelser av hinder och möjligheter i arbetet med flerspråkighet undersökts. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor. Empirin har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och teorin om transspråkande samt diskuterats utifrån bakgrund och tidigare forskning. Både bakgrund och tidigare forskning pekar på många kognitiva och sociala fördelar för flerspråkiga barn. Resultaten i studien pekar på många likheter mellan hur förskollärarna arbetar med flerspråkighet. De har alla ett öppet och tillåtande förhållningssätt gentemot flerspråkigheten och använder många användbara metoder så som bildstöd, TAKK och digitala verktyg. De hinder som framkom ur resultatet var tidsbrist, många olika språk i barngruppen samt barn som inte vill tala sitt modersmål i förskolan. Denna studien bidrar med kunskap i hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och tolka förskollärares livsberättelser kring deras upplevelser av arbetet med barns modersmål. Detta för att tidigare forskning och beprövade erfarenheter har visat att förskollärare uttrycker en osäkerhet kring barns olika modersmål i verksamheten, då de hellre väljer att lyfta fram det gemensamma i verksamheten än barns enskilda olikheter. Studiens forskningsfrågor är därmed: Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med barns modersmål? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna att det finns inom arbetet med modersmål? Vår studie grundar sig i fenomenologisk hermeneutik som teori. För studien innebär det en kombination av både fenomenologin och hermeneutiken, detta genom förskollärarnas beskrivningar kring deras upplevelser utifrån sin egen livsvärld medan våra tolkningar och förståelser av deras beskrivningar utgår ifrån hermeneutiken. Studien utgår från halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkommer det en utmaning med att balansera mellan barngruppens behov och barnens enskilda behov. Studien kom även fram till att förskollärarnas inställningar och kunskaper påverkade om barn fick ta del av deras egna modersmål i verksamheten. Studiens slutsats visade på att barns modersmål har en stor påverkan i deras lärande och utveckling, och det är förskollärarnas ansvar att lyfta och arbeta med barns modersmål i verksamheten.

Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt lärare arbetar med hjälp av sina erfarenheter för att skapa en språkutvecklande SO-undervisning för nyanlända elever i årskurs F-3. Även ta reda på vilka utmaningar lärare stöter på när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen. Studiens frågeställning är: Vilka arbetssätt är enligt lärare gynnsamma för att skapa en språkutvecklande undervisning i SO-ämnet för nyanlända elever i årskurs F-3? och Hur reflekterar lärare över de utmaningar som förekommer när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen? I våra teoretiska perspektiv har vi valt att fokusera på det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen (ZPD) som är utarbetad av Lev Vygotskij, samt cirkelmodellen. Vi har valt att utgå just från dessa teoretiska perspektiv och anser dem vara relevanta, då de behandlar språkets betydelse. De är också relevanta då de visar hur lärande och språk hänger samman, alltså på vilket sätt interaktion och samspel gynnar elevers språk- och kunskapsutveckling. I denna studie används kvalitativ metod där fem lärare har valt att delta i intervjuer och besvarat 8 olika frågor. Informanterna har beskrivit olika betydelsefulla resurser och arbetssätt för att främja språkutvecklingen bland nyanlända elever i årskurs F-3, bland annat modersmål samt interaktion som lärarna har funnit underlättande i SO-undervisning. Lärarna har även talat om betydelsen av skolspråk och ämnesbegrepp i SO- undervisningen samt vilka svårigheter de stöter på vid undervisningen av nyanlända elever, som exempelvis den otillräckliga tiden.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik.Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI – pedagoger. Fokus läggs på föräldrar med annat modersmål än svenska och som har varit i Sverige i max tre år och läser svenska för invandrare (SFI). Vi valde de personer som inte är analfabeter, har uppehållstillstånd samt har läst minst första delen av sin SFI- utbildning. Samtliga föräldrar har barn som går i skolan. Undersökningen bygger på ett antal intervjuer med dessa föräldrar. Dessutom har vi intervjuat två lärare som är verksamma inom två skolor och tio SFI – pedagoger i en kommun i Skåne. Föräldrarna med annat modersmål än svenska anser att de får för lite information om svenska skolan och på så sätt inte har möjlighet att involveras i sitt/sina barns skolutveckling. De upplever att det inte finns tillräckligt med informationskällor som kan ge dem en klar bild över den svenska skolan och hur de som föräldrar kan göras delaktiga. Föräldrarna har en positiv inställning till samarbete med skolan. Föräldrarna menar, att de bättre kan hjälpa sina barn med läxorna, om de får större insikt i skolans förväntningar och arbetssätt, samtidigt som lärarna vill använda sig av ett tydligare informationssätt än vad som används idag. Nyckelord: samarbete, hem och skola, information om svenska skolan, matematik, föräldrar med annat modersmål än svenska.Marlene NilssonNafiseh Zanjani Handledare: Barbro BruceExaminator: Elsa Foisack

Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund detsärskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lärasig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället.Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur deelever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs utoch om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit attundersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid somskolämne.Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och attdet sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat attmålsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet.6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrigundervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuadenämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnetsutveckling. / Swedish as a second language is a fairly recent school subject thatwas established in the mid 1990’s. The idea was to provide pupils witha foreign background the specific support and pedagogy needed to learnSwedish efficiently and to enhance integration into Swedish society.The primary question of this essay has been to examine and discuss howthe students that are to study Swedish as a second language areselected and if the student or guardian have any influence on thematter.The secondary question has been to examine what teachers and schoolleaders think about Swedish as a second language's future as a schoolsubject.This paper has shown that there is arbitrariness in the selectionprocess. In the schools and municipalities included in the study notonly the process varies but also the selection criteria used. Theguardian and the student had varying degrees of influence over theselection process. Concerning the future of Swedish as a secondlanguage, as a schools subject, show that 6 out of 10 respondentsthought that teaching would become integrated with the school subjectSwedish. The most interesting finding, of this essay, was that almostall intervieweesmentioned the separation of students with a foreign background as adilemma regardless of their views on the school subject as such.

Studiens ämne är språkutveckling med fokus på barn med annat modersmål. Där syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja språkutvecklingen hos de barn som har svenska som andraspråk. Studiens forskningsfrågor är: hur beskriver förskollärarna att de arbetar med barns språkutveckling? vilka metoder kan användas för att främja svenska som andraspråk enligt förskollärarna? Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. För att besvara syftet och frågeställningarna har sex förskollärare intervjuats med hjälp av kvalitativa metoder.   Resultatet visar att förskollärarna arbetar aktivt för att främja barn med ett annat modersmål, där olika arbetssätt och metoder framkom. Arbetssätten var främst TAKK och bildstöd. Polyglutt är ett annat verktyg som nämns av flera förskollärare, som används för att främja både modersmålet, samt andraspråket. I resultatet framkommer att förskollärarna uppmanar vårdnadshavare att tala modersmålet med barnen för att deras språkutveckling ska föras framåt, då modersmålet är en viktig tillgång i förskolans verksamhet. Modersmålet är en bidragande faktor vid inlärningen av ett andraspråk där ingen förskollärare anser inlärningen som negativ. Vikten av att vårdnadshavarna visar intresse och nyfikenhet i arbetet framkommer tydligt i både litteratur och i intervjuerna.

Denna studie handlar om förskollärares uppfattningar av hur de stödjer flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Studien har utgått från en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuats i samma kommun på tre olika förskolor, varav två förskollärare på respektive förskola.Studiens syfte är att öka kunskap om förskollärares uppfattning om hur de kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Resultatet analyseras utifrån en sociokulturell teori. Resultatet visade att fyra faktorer ansågs vara väsentliga för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Dessa faktorer utgörs av språkutveckling genom förskollärarens förhållningssätt, språkutveckling genom material, språkutveckling genom samverkan samt språkutveckling genom flerspråkiga pedagoger.Studiens slutsats är att förskollärarna anser att de stödjer de flerspråkiga barnen i både det svenska språket och i deras modersmål. Däremot visar förskollärarnas beskrivningar att det uppfattas ske i olika grad av hur mycket man integrerar barnens modersmål i undervisningen. / This study concerns preschool teachers' perceptions of how they support multilingual children in their language development. The study was based on a qualitative method where six preschool teachers were interviewed in the same municipality at three different preschools, two of whom were preschool teachers at each preschool. The aim of the study is to increase knowledge about preschool teachers' perception of how they can support multilingual children's language development in preschool. The result is analyzed based on a sociocultural theory. The results showed that four factors were considered essential to support multilingual children's language development. These factors consist of language development through the preschool teacher's approach, language development through materials, language development through collaboration and language development through multilingual educators.The study's conclusion is that the preschool teachers consider that they support the multilingual children in the Swedish language and in their native language. On the other hand, the preschool teachers’ descriptions show that the degree to which the children's native language is integrated into the teaching is perceived to be happening to varying degrees.

Studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare beskriver sitt förhållningssätt och arbetssätt i arbetet med flerspråkiga barn för att stödja och stimulera deras språkutveckling. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med sex förskollärare genomförts. Förskollärarnas förhållningssätt till flerspråkighet samt vilka metoder och verktyg som används i förskoleverksamheten för att främja flerspråkiga barns språk undersöktes. Upplevda utmaningar och möjligheter som detta arbete skapar beskrevs av förskollärarna. Studien har utgångspunkt i den sociokulturella teorin där utveckling och lärande sker i samspel mellan människor, med hjälp av redskap och med rätt stöttning. Teorin var till hjälp att analysera förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter i arbetet med att främja språkutveckling hos flerspråkiga barn. Studiens resultat visar att förskollärarna har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet där majoriteten inte upplever sig själva som flerspråkiga. Dessutom framkommer det att förskollärarna upplever arbete med flerspråkiga barns språkutveckling som utmanade eftersom adekvata kompetenser inom ämnet saknas. Detta arbete beskrivs som en möjlighet där olika användbara strategier och verktyg finns till hjälp. Det lyfts även fram att samverkan med olika aktörer är grundläggande för att kunna stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet pekar även på att för att kunna verkställa detta arbete i förskolan behöver förskollärarna få mer kunskap och vägledning. För att barn ska kunna utveckla det svenska språket samt sitt modersmål behöver de rätt stöd, menar förskollärarna. Studien bidrar med en ökad kunskap om vilka strateger, redskap och kompetenser förskollärarna behöver ha för att ge flerspråkiga barn förutsättningar för att utveckla alla sina språk. / The purpose of the study is to make visible how preschool teachers describe their approach and methods while working with multilingual children in order to support and stimulate their language development. Qualitative interviews have been conducted with six preschool teachers in order to achieve this goal. During each interview, the teachers were asked about which methods and tools they applied in activities in order to promote and encourage language development. Perceived challenges and opportunities that this work creates were described by the preschool teachers. This study is based on the sociocultural perspective, in which both learning, and development take place through interaction between people with the help of tools and with the right support. The theory was helpful in analyzing the preschool teachers´ perceptions and experiences in their work. The results of the study show that the preschool teachers have a positive attitude to multilingualism, where the majority do not perceive themselves as multilingual. The results show that the preschool teachers perceive their work with multilingual children´s language development as challenging due to a lack of adequate competence in the subject. This work is also described as an opportunity where various strategies and tools are available to help. In addition, it is highlighted that cooperation with others is fundamental to being able to support and stimulate language development. The result also points to the fact that, in order to carry out this work in the preschool, preschool teachers need more knowledge and guidance. In order for children to be able to develop the Swedish language as well as their mother tongue, they need the right support, the preschool teachers declares. The study hopes to contribute to, an increased knowledge of which strategies, tools and skills are needed in order to create an optimal environment for multilingual development.