Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärare upplever den naturvetenskapliga undervisningen för flerspråkiga elever genom att besvara forskningsfrågorna: På vilket/vilka sätt arbetar läraren för att undervisa i naturvetenskap för flerspråkiga elever? Hur upplever lärare att flerspråkiga elevers ordförråd i svenska hämmar den naturvetenskapliga ämnesförståelsen? Studien baserades på semi-strukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i åk 4–6. Studien vilar på teorin om ett transspråkande arbetssätt där elevens modersmål ses som en resurs för språk- och kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena. I resultatet framkom det att lärarna upplever att de flerspråkiga eleverna har svårt med ämnesspecifika ord och begrepp. Lärarna hade gärna arbetat mer stöttande för de flerspråkiga eleverna men menar att det finns varken tid, kompetens eller resurser för det. Fynden från datainsamlingen antyder att lärarna inte har den kunskap som krävs för att stötta de flerspråkiga eleverna. Mycket av den tidigare forskning och teori som arbetet utgår från pekar åt samma håll. Med denna studie menar jag att transspråkande kan och bör användas i naturvetenskaplig undervisning i syfte att utveckla de flerspråkiga elevernas ämneskunskap och sitt första- och andraspråk. / The purpose of the thesis was to investigate how teachers experience the education in science for multilingual students with the support of the research questions: In what / which ways does the teacher work to teach science for multilingual students? How do teachers experience that multilingual students' vocabulary in Swedish inhibits the understanding of scientific subjects? The study was based on semi-structured interviews with five active teachers in years 4-6. The study is based on the theory of translanguaging where the student's mother tongue is seen as a resource for language and knowledge development in the natural science subjects. The results showed that the teachers experience that the multilingual students have difficulty with subject-specific words and concepts. The teachers would have liked to have worked more supportively for the multilingual students, but believe that there is neither time, competence nor resources for that. The findings from the data collection suggest that teachers do not have the knowledge required to support multilingual students. Much of the previous research and theory that the work is based on points in the same direction. By this study, I mean that translanguaging can, and should be, used in science teaching to develop the multilingual students' subject knowledge as well as their first and second language.

I denna kvalitativa intervjustudie lyfts klasslärares arbetssätt för elever med svenska som andraspråk i årskurs 1–3. Syftet är att öka kunskapen om vilka arbetssätt som klasslärare använder inom läsutveckling för elever med svenska som andraspråk. Studien utgår ifrån klasslärares perspektiv där de alla arbetar i klasser med flertalet elever som läser svenska som andraspråk. Genomförandet av denna studie har skett med semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna har fokuserat på att ge svar på vilka arbetssätt som klasslärarna använder, vilka utmaningar de ställs inför samt om ett ökat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare skulle vara gynnsamt för elevernas läsutveckling. Datan har analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv där lärande i sociala sammanhang och dess olika verktyg har legat till grund för analysen. Resultaten pekar på att arbetssätten som ansågs skapa möjligheter till stor del skedde i sociala sammanhang. Detta upplevdes gynnsamt för SVA-elevers läsutveckling av klasslärarna.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn i vardagliga aktiviteter. Syftet besvarades genom två frågeställningar kopplat till hur förskollärare stöttar och utmanar de flerspråkiga barnen i svenska samt hur barns modersmål tas tillvara. I den aktuella studien användes sociokulturella glasögon där teoretiska begrepp såsom stöttning, dialog, utmaning samt barns intresse och erfarenheter har utgjort studiens teoretiska förståelseram. Utifrån den teoretiska utgångspunkten användes skuggning som metod och där fältanteckningar fördes i loggbok. Under tre halvdagar skuggades tre förskollärare i sitt vardagliga arbete i förskolan. Utifrån den data som samlats in genom skuggningen framkom att förskollärare arbetar aktivt för att stötta och utmana de flerspråkiga barnen med hjälp av olika strategier. Barns modersmål togs tillvara i vissa vardagliga aktiviteter och där vissa språk var mer framträdande än andra. Förskollärarnas intresse för barns olika språk samt deras behärskande av olika språk ses som viktiga ur ett flerspråkighets perspektiv. De slutsatser som dragits i studien är att förskollärarens arbetssätt spelar en stor roll i de flerspråkiga barnens språkutveckling på det vis att de stöttar och utmanar det svenska språket och bekräftar och accepterar barns olika modersmål.

Arbetets intention är att undersöka ett urval av lärares inställning till användning av flerspråkiga elevers modersmål i den reguljära klassrumsundervisningen, vilka metoder som används och hur lärarna motiverar användningen av modersmålet i klassrummet samt hur de känner att det påverkar inlärningen och språkutvecklingen av andraspråket hos flerspråkiga elever.Arbetet vilar på sociokulturell grund och är genomfört genom kvalitativ analys av intervjusvar givna av fem lärare på lågstadiet i Västsverige. Intervjuerna bestod av frågor som lärarna haft tillgång till innan intervjun och svaren har sedan transkriberats från inspelningar och analyserats kvalitativt med fokus på likheter och skillnader som beskrivs i hur modersmålet används och vilka metoder som lärarna i så fall använder för att integrera användningen av det i klassrummet.Slutsatsen är att alla intervjuade lärare både ser nyttan av att arbeta med modersmålet som resurs i den reguljära undervisningen men att graden av användning av modersmålet är avhängigt det stöd som skolledningen ger för att inkludera andra modersmål integrerade i den reguljära undervisningen. / The intention of this study is to examine the views of a selected group of teachers and their attitudes towards the use of multilingual pupils’ native language in the context of everyday teaching, what methods are being used in such cases, how the teachers motivate the use of a pupils’ use of native language in the classroom and how they feel it affects the learning and language development of multilingual pupils.Sociocultural theory forms the base for the study and qualitative interviews has been used as the chosen method through which interviews with five teachers working in primary school years 1-3 have been analyzed. The teachers work in different schools situated in the western part of Sweden. The interviews were made up of a series of questions which the teachers were given access to prior to their interviews and their answers were transcribed from recordings of the interviews. The transcribed answers were then analyzed with a focus on similarities and differences of the way the native language is used in regular classroom teaching and which methods are used to teach second language learners and integrate the different native languages on an everyday basis.The conclusion made in this study is that all the interviewed teachers see the benefit of including the pupils’ native languages in the classroom on an everyday basis but that only the teachers who have who have the full support of the headmaster use it to an extent that exceeds a varying degree of casual use.

Sammandrag Syftet med uppsatsen var att undersöka om en implementerad språkpolicy påverkar lärares arbetssätt och bidrar till förändrade resultat på gruppnivå, vilket genomfördes i form av en fallstudie med hjälp av en kombination av strukturerade och semistrukturerade intervjufrågor. Detta kompletterades med en webbaserad enkät som gav ett bredare underlag, och stärkte studiens validitet. Studiens resultat tyder på att lärarnas arbetssätt har förändrats i takt med implementeringen av språkpolicyn och att den bidragit till en ökad måluppfyllelse på gruppnivå.

The purpose of the study was to investigate and to be able to contribute with knowledgeabout preschool teachers' work with integrating children with a mother tongue other thanSwedish in preschool. To investigate how the preschool teachers work in the way ofincluding all the children. In the study, a qualitative method was used by interviewingfour preschool teachers from four different preschools in the same municipality. Theyhave been able to tell their stories based on their own experiences about the integrationwork of children with a mother tongue other than Swedish. The theoretical starting pointthat inspired my study is phenomenology. In the study, an inclusion perspective has beena basis in my analysis work when I have been listening to the stories that the preschoolteachers have described. From that rspective, it was later seen in the results that all fourpreschool teachers work with inclusion in the integration work, although they do it inslightly different ways. Differences were shown when some of the preschool teachersdivide the children into integrated small groups and some did not. The results of the studyalso showed that the four preschool teachers have found, what I interpret as a commonstrategy for the integration work. They performed the work in different approaches but itturned out that they had the same starting points. The starting points resulted in fivecommon tools that the four preschool teachers considered to be of great importance.Those points were the language, guardians, body language, rhymes and rhymes as well asfairy tales. These five are all of great importance for integrating children with a mothertongue other than Swedish in preschool according to the preschool teachers. / Studiens syfte var att undersöka samt att kunna bidra med kunskap kring förskolläraresarbete med att integrera barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Att undersökahur förskollärarna arbetar i verksamheten med att inkludera alla barnen. I studien har enkvalitativ metod använts genom att intervjua fyra förskollärare från fyra olika förskolor isamma kommun. De har fått berätta utifrån sina egna upplevelser och erfarenheter kringintegrationsarbetet av barn med annat modersmål än svenska. Den teoretiskautgångspunkten som inspirerat min studie är fenomenologin. I studien har ettinkluderingsperspektiv legat som en grund i mitt analysarbete att lyssna till berättelsernasom förskollärarna beskrivit. Utifrån det perspektivet sågs senare i resultatet att alla fyraförskollärare arbetar med inkludering i integrationsarbetet fast de gör det på lite olikasätt. Det visade sig att några förskollärare integrerade barnen i smågrupper medans någraförskollärare inte delade in barnen. . Studiens resultat visade också att de fyraförskollärarna har hittat en gemensam strategi för integrationsarbetet. De utförde arbetetpå olika tillvägagångssätt men det visade sig att de hade samma utgångspunkter.Utgångspunkterna resulterade i fem gemensamma verktyg som de fyra förskollärarnaansåg var av stor vikt. De punkterna var språket, vårdnadshavare, kroppsspråk, rim ochramsor samt sagor. De fem är alla av stor betydelse för att integrera barn med annatmodersmål än svenska i förskolan.

Sammanfattning Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket har bidragit till en ökning av flerspråkiga barn i förskolan. Flerspråkighet får därmed en väsentlig roll i förskolan och utifrån styrdokumenten för förskolan har pedagogerna som uppdrag att stimulera och utveckla barns språk, såväl svenska som modersmål. Förskolan kan ses som en mötesplats där barn får möjlighet till kommunikation. De barn som har ett annat modersmål än svenska använder sig av olika strategier för att kommunicera med såväl pedagoger som kamrater på förskolan. Det är viktigt att pedagoger känner till olika strategier och har ett förhållningssätt som gynnar alla barns språkutveckling. Syfte med litteraturstudien är att undersöka vad forskning säger om språkutveckling hos barn som har annat modersmål än svenska, vilka strategier som används och hur förskolan kan möjliggöra språkutvecklingen.  För att besvara syftet används litteraturstudie som metod, där sökningar i databaserna Primo och DiVA har utförts utifrån begrepp kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Avgränsningar utfördes utifrån årtal och språk, och de funna artiklarna är kvalitetsgranskade samt analyserade. Nio artiklar hittades och åtta kategorier identifierades. I resultatet framgår det att pedagoger i förskolan använder sig av olika strategier för att kommunicera med barn som har ett annat modersmål än svenska. De interagerar med barnen, stöttar dem och utgår ifrån arbetssättet translanguaging. Även de flerspråkiga barnen använder sig av olika strategier såsom imitation, uttrycksfullt kroppsspråk och kodväxling. Ytterligare i resultatet framgår det att miljön och pedagogers förhållningsätt har en inverkan på språkutvecklingen för de barn som har ett annat modersmål än svenska

The purpose of the current study is to shed light on how preschool teachers work to stimulate the mother tongue of multilingual children and develop second language learning. The theoretical starting point in the study is the intercultural perspective. To answer the purpose of the study, a survey was conducted of which 60 respondents are included in the data analysis. The results of the study show that the respondents who participated in the survey work with multilingual children's mother tongue and second language learning in several different ways and they have a positive view of mother tongue teaching and its impact on second language learning. According to the study's participants, it appears that there are various challenges in the work with children's multilingualism, such as a lack of knowledge in mother tongue teaching and second language learning. There were several different resources that are used in the work, but also what resources the preschool teachers lack in the work with mother tongue teaching and second languages. Finally, the results of the study show that there is a certain lack of knowledge about how the educator should promote the child's mother tongue and second language. According to the preschool teachers, there is a lack of competence development and a lack of time for working with the child's multilingualism. / Syftet i den aktuella studien är att belysa hur förskollärare arbetar med att stimulera flerspråkiga barns modersmål samt utvecklar andraspråksinlärningen.  Den teoretiska utgångspunkten i studien är det interkulturella perspektivet. För att besvara studiens syfte genomfördes en enkätundersökning varav 60 respondenter inkluderas i data analyseringen. Studiens resultat visar att respondenterna som deltog i enkätundersökningen arbetar med flerspråkiga barns modersmål och andraspråksinlärning på flera olika sätt och har positiv syn på modersmålsundervisning och dess påverkan på andraspråksinlärning. Det framkommer enligt studiens deltagare att det finns olika utmaningar i arbetet med barns flerspråkighet som bristande kunskap inom modersmålsundervisning och andraspråksinlärning. Det framkom flera olika resurser som används i arbetet men också vilka resurser som förskollärarna saknar i arbetet med modersmålsundervisning och andraspråk. Slutligen visar studiens resultat att det finns en viss brist på kunskap kring hur pedagogen ska främja barnets modersmål och andraspråk. Det framkommer enligt förskollärarna en saknad av kompetensutveckling och brist på tid för arbetet med barnets flerspråkighet.

I detta examensarbete är syftet att undersöka lärares erfarenheter av språkutveckling hos nyanlända elever i årskurs 1–3 i ämnet SO. Dessutom vill vi undersöka vilka svårigheter som lärare stöter på i en språkutvecklande SO-undervisning. Frågeställningarna som vi kommer att undersöka samt besvara är följande: Utifrån lärarens erfarenheter, hur kan språkutvecklande undervisning möjliggöras i ämnet SO hos nyanlända elever i årskurs 1–3? Vilka svårigheter rapporterar lärare i en språkutvecklande undervisning i ämnet SO? Som teoretisk utgångspunkt använder vi boken Telling stories för att skapa en förståelse av lärarnas erfarenheter av språkutveckling i SO-undervisningen hos nyanlända elever. Genom lärarnas röster och berättelser kan vi ta reda på hur en språkutvecklande undervisning kan se ut utifrån lärarnas perspektiv och vilka utmaningar som finns. Dessa berättelser kommer fungera som bevis för att besvara vår frågeställning. Metoderna som använts i denna studie är två kvalitativa metoder i form av enkät och intervjuer, där totalt tio behöriga lärare från olika skolor deltagit i studien. Lärarnas berättelser visade att språkutveckling är en viktig del av SO-undervisningen då det är grunden till förförståelsen samtidigt som det möjliggör utvecklingen av ett nytt språk hos eleverna. Enligt lärarnas erfarenheter använder de sig av resurser för att underlätta språkutvecklingen och förståelsen av innehållet i ämnet SO hos nyanlända elever.

Syftet med den här studien är att synliggöra goda exempel på hur flerspråkiga elever integreras i svenskundervisningen och analysera hur grundskolelärare i årskurserna 1–6 gynnar dessa elevers kunskaps- och identitetsutveckling i svenskämnet. För att kunna samla in relevant data om olika strategier och metoder för att gynna flerspråkiga elever har vi genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med fyra grundskollärare som alla har undervisat i svenska som andraspråk. Metoden består av kategorisering av intervjusvaren utifrån begreppen multimodala verktyg, studietekniker och transspråkande liksom begreppet modersmål och dess vikt för att förstå svenska som andraspråk. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet och vikten av stöttning i undervisningen. För att analysera våra intervjuer och den insamlade empirin har vi utgått från ett hermeneutiskt perspektiv för att skapa en djupare förståelse för intervjusvaren. Genom att analysera de fyra lärarnas svar kan vi konstatera att alla lärarna har strategier som de anser vara fungerande för att stötta den flerspråkiga eleven. Alla fyra lärarna arbetar mycket med olika multimodala verktyg. Tre av de fyra lärarna anser att modersmålet har en stor vikt för utveckling av elevens inlärning. Två av dem arbetar mycket med transspråkande i klassrummet. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att alla dessa strategier hänger ihop och främjar språkutvecklingen, som är en viktig del av människans utveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Dessa olika metoder hjälper eleven att utvecklas såväl kunskapsmässigt som identitetsstärkande.