Abstract The aim of this study was to research how pedagogues work with communication and technique within language development for children with special needs. It covers children with language disorder and language delay as well as children having a different language than Swedish as their native language. The main questions used are: What means of communication methods are the pedagogues using on their daily work with children with special needs and what methods are used in the preschool to support the children with the language development? What obstacles and possibilities do the pedagogues identify when it comes to use of technical tools and what holdbacks are identified in the preschools when it comes to use of technical tools? The identified conclusions were that the sociocultural perspective became the focus of argument throughout the study as it can be used to connect communication and language development. The method to get answers to the questions was to perform four interviews in different preschools. The preschools were located within different counties close to a major city. The aim was initially to see how preschools work with technical tools and language development with children. This purpose was revisited as several preschools do not use technical tools as portable reading devices as we initially thought. The performed interviews were influenced by the model of Bornholm and knowledge of how this model can be used in the preschool support to support the language development for the children. Keywords: communication in preschool, language development, children with special needs, first language, learning tablet and social context.

This thesis employed an integrated approach and investigated intra- and inter-individual differences relevant for normally hearing (NH) and hearing-impaired (HI) adults in native (Swedish) and non-native (English) languages in adverse listening conditions. The integrated approach encompassed the role of cognition as a focal point of interest as well as perceptualauditory and linguistic factors. Paper I examined the extent to which proficiency in a non-native language influenced native and non-native speech perception performance for NH listeners in noise maskers compared to native and non-native speech maskers. Working memory capacity in native and non-native languages and non-verbal intelligence were also assessed. The design of paper II was identical to that of paper I, however the participants in paper II had a hearingimpairment. The purpose of paper III was to assess how NH and HI listeners subjectively evaluated the perceived disturbance from the speech- and noise maskers in the native and nonnative languages. Paper IV examined how well native and non-native stories that were presented unmasked and masked with native and non-native speech were recalled by NH listeners. Paper IV further investigated the role of working memory capacity in the episodic long-term memory of story contents as well as proficiency in native and non-native languages. The results showed that generally, the speech maskers affected performance and perceived disturbance more than the noise maskers did. Regarding the non-native target language, interference from speech maskers in the dominant native language is taxing for speech perception performance, perceived disturbance and memory processes. However, large inter- individual variability between the listeners was observed. Part of this variability relates to non-native language proficiency. Perceptual and cognitive effort may hinder efficient long-term memory encoding, even when stimuli are appropriately identified at a perceptual level. A large working memory capacity (WMC) provides a better ability to suppress distractions and allocate processing resources to meet assigned objectives. The relatively large inter-individual differences in this thesis, require an individualized approach in clinical or educational settings when non-native persons or people with hearing impairment need to perceive and remember potentially vital information. Individua  differences in the very complex process of speech understanding and recall need to be further addressed by future studies. The relevance of cognitive factors and language proficiency provides opportunities for individuals who face difficulties to compensate using other abilities. / Avhandlingens övergripande syfte var att genom ett integrerat tillvägagångssätt undersöka mellan- och inom-individuella skillnader relevanta för normalhörande och hörselskadade vuxna i svenska och engelska språket under ogynnsamma lyssningsförhållanden. Med kognitiva faktorer i fokus, omfattade det integrerade tillvägagångssättet också perceptuella-auditiva och lingvistiska faktorer. Studie I undersökte i vilken utsträckning färdigheter i engelska inverkade på taluppfattning av ett modersmål och ett andra språk som var maskerat med brus jämfört med störande tal på svenska och engelska. Normalhörande vuxna deltog. Arbetsminneskapacitet på svenska och engelska liksom icke-verbal intelligens bedömdes också i studien. Designen i studie II var identisk med designen i studie I, förutom att personer med hörselnedsättning ingick som deltagare. Syftet med studie III var att bedöma hur normalhörande personer och personer med hörselnedsättning subjektivt utvärderade den upplevda störningen från tal- och brus på ett modersmål och ett andra språk. Studie IV undersökte hur väl normalhörande deltagare kom ihåg berättelser på svenska och engelska som presenterades omaskerade eller med störande tal på svenska eller engelska. Studie IV undersökte vidare  arbetsminneskapacitet och episodiskt långtidsminne av berättelsernas innehåll liksom också färdighet i svenska och engelska språket. Resultaten visade att generellt var maskeringseffekten större vid störande tal jämfört med andra bruskällor både vad avser taluppfattning såväl som upplevd störning. Vad det gäller det engelska språket som talsignal, är störning från det svenska modersmålet påfrestande för taluppfattning, upplevd störning såväl som för minnesprocesser. Dock har stor inter- och intra-individuell variation mellan deltagarna observerats. En del av denna variation avser engelska språkfärdigheter. Perceptuell och kognitiv påfrestning kan minska möjligheten till att säkra långsiktiga minnesprocesser även om ett stimuli var korrekt identifierat på en perceptuell nivå. En god arbetsminneskapacitet kan ge en bättre förmåga att undertrycka en distraktion och därmed fördela processresurserna för att nå de uppställda målen. De relativt stora inter-individuella skillnaderna i denna avhandling gör det angeläget med en individualiserad  tillämpning, kliniskt eller inom utbildningsmässiga områden när personer med hörselnedsättning eller personer med ett annat modersmål behöver uppfatta eller minnas potentiellt viktig information. De individuella skillnader som ligger bakom taluppfattning och minnesförmåga behöver utforskas vidare. Goda kognitiva förmågor och språkfärdigheter ger möjligheter för individer som möter svårigheter till att kompensera genom att använda dessa förmågor.

I denna kvalitativa studie var syftet dels att undersöka om förskollärare upplever att barn med språkligsårbarhet blir uteslutna ur leken och dels att undersöka vilka tillträdesstrategier barn med språkligsårbarhet använder sig av för att få tillträde till leken. Jag genomförde intervjuer med två förskollärarepå en förskola.Resultatet visar att de inte upplever att språksårbara barn med svenska som modersmål blir uteslutna urden fria leken. De upplever däremot att barn med annat förstaspråk än svenska blir uteslutna i störreutsträckning. De upplever även att dessa barn inte heller söker sig till fri lek i samma utsträckning sombarnen med svenska som modersmål. Resultatet visar även att barn oavsett språklig förmåga användersig av liknande icke-verbala strategier när de söker tillträde till leken. Variationen beror på barnens olikapersonligheter och beroende på sin personlighet väljer man olika sätt att söka tillträde i leken. Barnenanvänder sig av kroppsspråket i form av blickar, kroppskontakt och även TAKK förekommer i vissasituationer när de söker tillträde till lek. Språkstarka barn använder sig av kroppsspråket när de sökertillträde samtidigt som de förlitar sig på sitt verbala språk. / This qualitative study examines preschool teachers’ experience concerning if children with languageimpairment suffer from exclusion from play with other children. The study also examines theirexperience about what kind of access rituals children with language impairment use to gain access inother children’s free play. Interviews were conducted with two preschool teachers.The result shows that according to preschool teachers’ experience, exclusion can depend on the child’snative language. They notice more exclusion among the children with other native language thanSwedish. They also experience that these children don’t search access to play in the same extent aschildren with Swedish as mother tongue. The result shows that children, no matter speech competence,use the same kind of non-verbal access rituals when they search access to play. The variation of ritualsdepends on the child’s personality, not on language competence. Children use their body language inthe shape of eye contact, body contact and also sign language is used in some situations. Children withdeveloped language use the body language when they want access but they also rely on their speechwhen they search for access.

I flerspråkiga klassrum ställs allt högre krav på inkluderande undervisning där eleverna ska få möjlighet att nyttja sina tidigare ämnes- och språkkunskaper och erfarenheter. Denna uppsats är ett försök till att kartlägga huruvida ämnesundervisningen bedrivs inkluderande på språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka upplevelser som elever som läser på språkintroduktionsprogrammet har av ämnesundervisningen angående användning av sina tidigare ämnes- och språkkunskaper. Insamlingen av materialet skedde genom en metodkombination med triangulering i form av två lektionsobservationer, en bakgrundsenkät och en semistrukturerad gruppintervju med fokusgrupp. Observationerna fungerade som utgångspunkt till frågorna som senare användes vid gruppintervjun. Resultatet visade att deltagarna i studien upplever att de kan använda sina tidigare ämneskunskaper och att lärarna utgår från vad de redan kan. Det finns dock en dubbelhet angående deltagarnas upplevelser av språkanvändning i klassrummet. Deltagarna uttryckte att vissa av lärarna uppmuntrar till all språkanvändning i klassrummet medan andra lärare beskrivs välkomna endast svenska som språk förutom i vissa fall där engelska är tillåtet.

This thesis focuses on oral proficiency in French by learners of French at a Swedish high school. The purpose of this work was to try to find out to what extent and in what situations the learners speak in the target language at the time of the teaching. The study was conducted through both a qualitative and a quantitative study. The qualitative study was carried out by observing oral interaction between teacher and students. The quantitative study was conducted through various questions that the students had to answer in a questionnaire. The results from the observation show that the students speak in the target language (French) when the teacher predominantly uses French at the time of teaching. The results also show that when the teacher interacts and puts questions to the students in the target language, the students also respond to the target language. Another thing that the result shows is that the teacher comes with constant encouragement to the students, which motivates the students to talk in the target language. / Detta examensarbete fokuserar på muntlig språkfärdighet i franska hos elever som läser franska vid en svensk högstadieskola. Syftet med det här arbetet var att försöka ta reda i vilken utsträckning och i vilka situationer eleverna pratar på målspråket vid undervisningstillfället. Undersökningen genomfördes genom både en kvalitativ och en kvantitativ studie. Den kvalitativa studien genomfördes genom att observera hur den muntliga interaktionen mellan lärare-elever såg ut. Den kvantitativa studien genomfördes genom olika frågor som eleverna fick svara på i en enkät. Resultatet utifrån den observation som gjordes i samband med denna undersökning visar att eleverna pratar på målspråket (franska) när läraren övervägande använder sig av franska vid undervisningstillfället. I resultatet framgår också att när läraren interagerar och ställer frågor till eleverna på målspråket, så svarar också eleverna på målspråket. Ytterligare en sak som resultatet visar på är att läraren kommer med ständig uppmuntran till eleverna, vilket motiverar eleverna att prata på målspråket.

<p>Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer. Mitt resultat är dock nedslående och slutsatsen jag drar är att läroböckerna inte utgår från vad styrdokumenten säger. Så gott som inga möjligheter att jämföra med den egna kulturen finns, någon mångkulturalitet är det inte frågan om i någon av böckerna och de enda länder som antyds är England, USA och Canada. Den information som ges om dessa länder är genomgående vag.</p>

<p>The aim of this study has been to describe the reasoning of five immigrant parents with Swedish partners who raise their child to become bilingual. Having interviewed the informants, three central themes became apparent: bilingualism, identity and the environment. All five families reason that they raise their child with the mother tongue of the mother and the mother tongue of the father and that it is natural. Discussions about identity and culture are made in specific reference to the surrounding monolingual environment, which is often perceived as an obstacle to bilingualism.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva fem individers resonemang kring tvåspråkig barnuppfostran. Efter att ha intervjuat informanterna blev det tydligt att uppsatsen hade tre centrala teman: tvåspråkighet, identitet och miljön. Alla fem familjer anser att deras barn blir uppfostrad med moderns och faderns modersmål och att det är naturligt. Diskussioner om identitet och kultur är direkt knutna till den omgivande enspråkiga miljön, som ofta upplevs som ett hinder för tvåspråkighet.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att redogöra för och diskutera hur en lärare arbetar med läslust och språkutveckling, samt hur hennes elever upplever denna undervisning. Läslust handlar om mycket mer än att bara tycka om att läsa böcker, såväl i skolan som på fritiden. Elever med läslust kan ta upp en bok att läsa som avkoppling, lika gärna som de kan se på tv.</p><p>För att undersöka mitt syfte har jag studerat en klass i en Stockholmsförort. Jag har intervjuat en lärare, samt fyra av hennes elever, för att ta reda på hur läraren arbetar med att skapa och upprätthålla läslusten hos eleverna, och hur eleverna uppfattar lärarens undervisning kring läslust. Jag har även gjort en enkätundersökning med alla elever i klassen, för att ta reda på hur de upplever läslust, och vad de tycker om lärarens arbetssätt för att skapa läslust.</p><p>Resultaten av min undersökning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars läsning. Oftast är det flickor som läser mest, vilket kan bero på flera faktorer. En anledning är att flickor har fler läsande förebilder och att många pojkar uppfattar läsning som omanligt, och de väljer därför bort det. Jag har även upptäckt att läraren inte medvetet arbetar med läslust, och att hennes elever inte upplever att läraren uppmuntrar dem till läsning.</p><p>Det är väldigt viktigt att elever har goda läsande förebilder som kan motivera och skapa nyfikenhet till läsning. Även att tidigt börja med läsning i skolan, samt att läraren har god bokkännedom och kan föra givande boksamtal efter att ha avslutat en bok, är viktigt. Det är betydande att läraren kan övertyga läsovana elever till att läsning är ett nöje, och att läraren hittar rätt bok till rätt elev.</p> / <p>My study’s aims are to describe and discuss how a teacher work with reading-inclination and language acquisition, and how her pupils perceive this teaching. Pupils that have reading-inclination can take a book and read it at home, as well as they can turn on the TV.</p><p>To achieve my aim I have studied a multilingual class in a suburb to Stockholm. I have interviewed one teacher and four of her pupils. I have also done a questionnaire-investigation with all the pupils in her class. I want to know if the teacher is aware of how she is working with the pupils to make them have reading-inclination while they are reading books. I would also like to know what the pupils think of reading-inclination and if they like to read.</p><p>The results of my study show that there is a large difference between the girls’ and the boys’ reading. The girls like to read more than the boys. One reason can be that girls have more reading models and that boys think reading is something feminine. I have also discovered that the teacher is not deliberately working with reading-inclination and her pupils don’t feel like she is encouraging them to read.</p><p>It’s very important with good role models that can justify and make the pupils curious about reading. It’s important for the pupils to start reading early in school, and for the teacher to have a good book-knowledge and lead profitable book-conversation after finishing a book. It’s also important for the teacher to convince pupils that are unaccustomed book-readers that reading is a pleasure, and to find the right book too the right pupil.</p>

<p>Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska.</p><p>I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare.</p><p>Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv.</p> / <p>Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students.</p><p>This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed.</p><p>Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed.</p><p>In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.</p>

Syftet med min uppsats är att redogöra för och diskutera hur en lärare arbetar med läslust och språkutveckling, samt hur hennes elever upplever denna undervisning. Läslust handlar om mycket mer än att bara tycka om att läsa böcker, såväl i skolan som på fritiden. Elever med läslust kan ta upp en bok att läsa som avkoppling, lika gärna som de kan se på tv. För att undersöka mitt syfte har jag studerat en klass i en Stockholmsförort. Jag har intervjuat en lärare, samt fyra av hennes elever, för att ta reda på hur läraren arbetar med att skapa och upprätthålla läslusten hos eleverna, och hur eleverna uppfattar lärarens undervisning kring läslust. Jag har även gjort en enkätundersökning med alla elever i klassen, för att ta reda på hur de upplever läslust, och vad de tycker om lärarens arbetssätt för att skapa läslust. Resultaten av min undersökning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars läsning. Oftast är det flickor som läser mest, vilket kan bero på flera faktorer. En anledning är att flickor har fler läsande förebilder och att många pojkar uppfattar läsning som omanligt, och de väljer därför bort det. Jag har även upptäckt att läraren inte medvetet arbetar med läslust, och att hennes elever inte upplever att läraren uppmuntrar dem till läsning. Det är väldigt viktigt att elever har goda läsande förebilder som kan motivera och skapa nyfikenhet till läsning. Även att tidigt börja med läsning i skolan, samt att läraren har god bokkännedom och kan föra givande boksamtal efter att ha avslutat en bok, är viktigt. Det är betydande att läraren kan övertyga läsovana elever till att läsning är ett nöje, och att läraren hittar rätt bok till rätt elev. / My study’s aims are to describe and discuss how a teacher work with reading-inclination and language acquisition, and how her pupils perceive this teaching. Pupils that have reading-inclination can take a book and read it at home, as well as they can turn on the TV. To achieve my aim I have studied a multilingual class in a suburb to Stockholm. I have interviewed one teacher and four of her pupils. I have also done a questionnaire-investigation with all the pupils in her class. I want to know if the teacher is aware of how she is working with the pupils to make them have reading-inclination while they are reading books. I would also like to know what the pupils think of reading-inclination and if they like to read. The results of my study show that there is a large difference between the girls’ and the boys’ reading. The girls like to read more than the boys. One reason can be that girls have more reading models and that boys think reading is something feminine. I have also discovered that the teacher is not deliberately working with reading-inclination and her pupils don’t feel like she is encouraging them to read. It’s very important with good role models that can justify and make the pupils curious about reading. It’s important for the pupils to start reading early in school, and for the teacher to have a good book-knowledge and lead profitable book-conversation after finishing a book. It’s also important for the teacher to convince pupils that are unaccustomed book-readers that reading is a pleasure, and to find the right book too the right pupil.