Flerspråkighet blir allt vanligare i svenska förskolor. Tidigare forskning visar att förskollärare känner en osäkerhet inför arbetet med flerspråkighet. Denna kvalitativa studie vill skapa förståelse för förskollärarnas olika uppfattningar om arbetet med flerspråkighet. Studien är baserad på intervjuer, där förskollärarnas arbete och förutsättningar lyfts fram. Utifrån resultatet har vi skapat två teman som är kopplade till våra frågeställningar och det interkulturalitet. Första temat är; Interkulturalitet i förskolan- inställning till kulturella olikheter i förskolan. Andra temat är; Interkulturalitet i förskolan - arbete med flerspråkighet. I analysen tillämpades ett interkulturalitet, som tar upp om hur förskollärarna ska förhålla sig i sitt arbete kring flerspråkighet. Resultatet visar att förskollärare ser positivt på arbete med flerspråkighet i förskolan. De känner att det finns verktyg för att arbeta med flerspråkighet. Däremot finns det en osäkerhet på hur de ska ta vara på verktygen. I slutsatsen framhålls att förskollärarna får ta ansvara och engagera sig själva för arbete med flerspråkighet.

No description available.

A monolingual target language (TL) teaching norm has been promoted in second language learning over recent decades. Despite this, international studies indicate substantial variation in how and why teachers use the TL. This study investigates the extent of TL use during English lessons in Swedish classrooms in primary school, and how the choice of language correlates with teachers’ beliefs regarding second language learning (SLL) and the inclusion of the first language (L1). This study discusses the teachers’ didactic considerations and implementations of languages during their English lessons, and the teachers’ view on how the students are affected by the use of the TL in the classroom. Semi-structured interviews are carried out with three certified primary school English teachers. The interview data from this study show that the teachers’ main perception of TL use is that it should be used as much as possible. However, they all occasionally include the use of L1 in order to aid comprehension and prevent students’ anxiety. All three teachers emphasized the importance of a safe learning environment, especially when learning a new language. Even though the teachers agreed that the knowledge criterias for the subject of English in primary school do not place high demands on the students’ abilities in English, they as teachers place higher demands. The reason being that Swedish students’ level of English is higher than ever before and in turn teachers’ expectations are higher.

Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskap om integrationsproblematiken för nyanlända ungdomar på språkintroduktion i Sverige. Kvalitativa intervjuer med en narrativ utgångspunkt användes som metod för datainsamling, där fem stycken nyanlända elever på språkintroduktion intervjuades. Det centrala teoretiska begreppet vilken tillämpades som analysverktyg i denna studie, har av oss tolkats utifrån Riessman, Johansson och Ricoeurs teorier om narrativ identitet. Studien utgick ifrån frågeställningar om hur eleverna framställer språkintroduktion, språk och gemenskap, samt hur deras identiteter framträder i deras narrativ. Följande frågeställningar låg därmed till grund för uppsatsen: hur framställs elevernas relation till språkintroduktion i deras berättelser, hur framträder elevernas identiteter i berättelserna, samt vilken funktion har språk och gemenskap i elevernas berättelser? Det övergripande narrativet präglades av elevernas förväntningar, besvikelser, ambivalens och slutligen lösningar. Resultatet visade att elevernas modersmål huvudsakligen framställdes i negativa termer, då ett användande av modersmålet framför det svenska språket hämmar språkfärdigheter i svenska och skapar svårigheter att integreras i den sociala gemenskapen i samhället. Oavsett grad av social gemenskap, framkom det i denna studie att elevernas identitet som invandrare blir bestående även efter språkintroduktion. Slutligen synliggjordes en ambivalent inställning kring hur eleverna framställer språk, skola och gemenskap, vilket illustrerade fenomenens mångsidiga inverkan på elevernas tillvaro. / The purpose of this essay was to develop knowledge about integration problems for newly arrived adolescents in a language introduction program in Sweden. Qualitative interviews with a focus on narrative aspects was used as a method for data collection. Five newly arrived pupils at language introduction program were interviewed. The central theoretical concept, which has been used as a tool for analysing in this study, has been understood through theories surrounding narrative identity by Riessman, Johansson and Ricoeur. This study was based on questions regarding how students present language introduction program, language and community, and how their identities appear in their narratives. Therefore, the following questions made the foundation of this essay; how is the students’ relation to language introduction program presented in their narratives, hur does the students’ identities appear in their narratives, and what function does language and community have in their narratives? The overarching narrative was characterized by the students’ expectations, disappointments, ambivalence, and finally, solutions. The results of this study showed that the students’ mother tongue was mainly presented in negative terms. Using the mother tongue, rather than the swedish language, inhibits language skills in swedish, and thus create difficulties concerning the integration into the social community. Regardless of the level of social inclusion, this study showed that the students’ identity as immigrants remain permanent even after language introduction. Finally, an ambivalent attitude was highlighted regarding how the students describe language, school and community. This illustrates the diverse effects of the phenomena on the students’ situation.

The purpose of the present study is to describe adult second language learners’ experiences of mathematics learning from a past and contemporary perspective. What experiences in mathematics do they bring? What does it mean to learn Mathematics through their new language? The study is based on life-world narratives from five second language students with another native language than Swedish. Today they all study at a Swedish folk high school, at upper secondary level and they have previously studied at this level in Mathematics.   The result shows that the meeting with the Swedish school and folk high school context is confusing. They face a new school culture with quite different normative rules and it is unclear to them how to behave as good students in this context. They are positive about the response from teachers which is much unlike their previously experiences. The teachers are competent tutors, supportive, listening, encouraging, friendly, authorities without being iron handed.   The multilingual students in this study describe that the new language is of secondary importance in mathematics learning. Everyone starts off  in year one at upper secondary level and sees mathematics the first period as a refresher. Mathematic studies are, during this period, used to consolidate the mathematical concepts in the new language. All change automatically to their native or previous school language when working with mathematical tasks. There are basic mathematical  concepts learned and automated, it is too cognitively demanding to use the Swedish language. They are critical of how Mathematics is taught, a lot of individual work and pace and says that briefings and discussions are more effective, a teacher led approach that they are familiar with.

Studien undersöker flerspråkiga föräldrars erfarenheter av upplevt socialt stöd i föräldrarollen till ett barn med kommunikationsnedsättningar. Forskningsfrågorna berör även vilken betydelse stödet får för kontakten med barnet. Metoden som använts är en sekventiell mixad metod (enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer) som utgår från en transformativ strategi. Studiens vetenskapsteoretiska ansats grundar sig i Benno Herzogs teori om social diskursiv exkludering och analysen utgår från Barreras samt Hellers och Swindles grundantaganden om upplevt socialt stöd. Respondenterna deltog i utbildningarna TAKK på Modersmålet och FAMN som anordnades av Projekt TAKK för Språket i Göteborg. Resultaten visar att föräldrarna i studien upplevde socialt stöd utifrån att utbildningarna anpassades och erbjöd: språkstöd på modersmålet, samtal kring användning av alternativ och kompletterade kommunikation (AKK) tillsammans med modersmålet samt samtal om funktionsnedsättningar och samhällstöd. Därutöver visar resultaten att föräldrarna, genom dessa anpassningar, upplever en ökad förståelse för stöddiskursen och stärkt självförtroende. Detta, i sin tur, leder till att föräldrarna upplever större handlingsutrymme i stressrelaterade situationer och en ökad benägenhet att söka och ta emot stöd. / The study examines multilingual parents' experiences of perceived social support when parenting a child with communication impairments. Research questions also deal with the importance of perceived social support for the contact between parents and child. The method used is a sequential mixed methodology (survey and focus group interviews) based on a transformative strategy. The study's scientific theoretical approach is based on Benno Herzog's theory of social discursive exclusion and the analysis starts from Barrera´s and from Heller´s and Swindle´s basic assumptions about perceived social support. The respondents participated in the parenting programs TAKK på Modersmålet and FAMN, that focused the use was of AAC (augmentative and alternative communication) together with the mother tongue, which was organized by the project TAKK för Språket (AAC for multilingualism) in Gothenburg. The results show that the parents in the study perceived social support when the education programs were adapted and offered language support in the mother tongue, discussions about the use of AAC together with the mother tongue (AAC) and information about disabilities as well as information about society’s support system. In addition, the results show that parents, through these adjustments, experience an increased understanding of support discourse and strengthened confidence. This, in turn, leads to parents´ experience of greater freedom of action in stress-related situations and therefor an increased inclination to seek and receive support. / El estudio examina las experiencias de apoyo social percibido por los padres multilingües en relacion al cuidado de un niño con problemas de comunicación. Las preguntas de investigación también se ocupan de la importancia del apoyo social percibido para el establecimiento del contacto entre padres e hijos. El método utilizado es una metodología mixta secuencial (encuesta y grupos de enfoque) basado en una estrategia transformadora. El enfoque teórico científico del estudio se basa en la teoría de la exclusión social discursiva de Benno Herzog y el análisis parte de los conceptos de apoyo social percibido que Barrera y Heller & Swindle describen. Los participantes formaron parte de los cursos para padres TAKK på Modersmålet y FAMN, que enfatizaron el uso de la CAA (comunicación aumentativa y alternativa) junto con la lengua materna, los cuales fueron organizados por el proyecto TAKK för Språket (AAC para el multilingüismo) en Gotemburgo, Suecia. Los resultados muestran que los padres de familia en el estudio perciben apoyo social a partir de que el contenido de los cursos para padres ofrecieron: apoyo en el idioma materno, discusiones sobre el uso de la AAC junto con la lengua materna, información acerca de diferentes discapacidades e información sobre el sistema de apoyo social en Suecia. Además, los resultados muestran que los padres, a través de estos ajustes, experimentan una mayor comprensión del discurso de apoyo a la comunicación lo cual refuerza su autoconfianza. Esto, a su vez, ayudo a los padres a experimentar una mayor libertad de acción ante situaciones estresantes, lo cual aumento la propensión de los padres a buscar y aceptar apoyo.

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmål än svenska och deras vårdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssätt och metoder som stärker barns och vårdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer språkutvecklingen. Syftet var också att utifrån dessa metoder och arbetssätt utarbeta ett metodhäfte. Detta examensarbete baseras på kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstärkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vårdnadshavare från kurdiska, somaliska och arabisktalande språkgrupper samt pedagoger. Vårt examensarbete utgår från ett sociohistoriskt och -kulturellt perspektiv, vilket enligt Strandberg (2006) med utgångspunkt i Vygotskij (1978) innefattar detsociala (interaktionen med andra människor), det medierade (artefakter; verktyg och tecken), det situerade (i kulturella kontexter och speciella situationer) och detkreativa (baserat på barns fantasi och kreativitet). Vår studie är även baserad på didaktik och filosofier som Montessori och Reggio Emilia. Den tidigare forskning som ligger till grund för vår undersökning är forskning om identitet, flerspråkighet, vårdnadshavarens roll och betydelse samt språkutveckling hos yngre barn. Resultaten visar att barnets sociala samspel med vårdnadshavare, pedagoger och med andra barn har haft betydelse för barnets språkutveckling och stärkandet av identiteten. Resultaten visar även att samlärande i en stimulerande miljö med hjälp av skapandet av pedagogiska leksaker och spel utifrån barnets kontext, samt att barnen använt sin kreativitet har varit av vikt för studiens resultat. Slutligen har resultatet lett till skapande av ett metodhäfte som dels utgår från informanternas gemensamma aktiviteter, men även från det urval av metoder och perspektiv, som beskrivs i vår teoretiska bakgrund. Metodhäftet kan användas i hemmen, i förskolor och i kontakt mellan förskola och hemmen.

No description available.

Jag vill med den här essän synliggöra problematiken som kan uppstå med barn som har annat modersmål än svenska, i den svenska förskolan. Hur kan vi inom förskolan på bästa möjliga sätt ta emot dessa barn, hjälpa dem med andraspråksinlärningen samt samspela med andra barn? Jag undersöker hur och vad vi pedagoger kan använda oss av för verktyg, och vad som är viktigt att tänka på, när vi använder oss av dem. Språket har en stor betydelse för att bli inkluderad i barngruppen på förskolan, för att få nya kompisar och delta i leken. Leken är en central och stor roll i barns vardag på förskolan, då det under dagarna leks mycket där. Den gynnar många olika delar i barnets utveckling, men jag har fokuserat på vad den kan göra för språkutvecklingen. Dilemmat jag utgår ifrån när jag har forskat kring detta handlar om en pojke som kom till min förskola utan några som helst förkunskaper i svenska. Varken han eller hans familj kunde ett enda ord på svenska. Jag upplevde att vi pedagoger inte lyckades möta och hjälpa honom på ett bra sätt, för att ge honom de utvecklingsmöjligheterna, som vi är ålagda att ge.   I min undersökning har jag använt mig av litteratur som berör dessa delar och utgått från några delfrågor: vilken är språkets betydelse för att barn ska kunna samspela? Vad har det för betydelse för att bli inkluderad? Vilken är lekens betydelse för inkludering i barngruppen? Hur leken kan gynna barnets språkutveckling?   Jag har då upptäckt att lek och språk har en stark anknytning till varandra. Språket gynnar leken, och för att delta i leken krävs oftast språket. Vi pedagoger har en viktig roll i att hjälpa barnen utan majoritetsspråket in i gruppen och leken. Det är lätt att dessa barn hamnar utanför och inte vågar ta för sig, när de märker att ingen förstår vad de säger.   Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att jag ser att ett lärande sker hela tiden, där kulturen och miljön har en stor påverkan. Vi lär oss hela tiden, men frågan är bara vad vi lär oss? / With this essence, I want to highlight the problems that may arise with children whose native language is different from Swedish, in Swedish preschool. How can we receive these children in the best possible way, help them with second language learning and interact with other children? I investigate how and with what ways we educators can use, what's important to consider when we work with these children. The language is of great importance for being included in the children's group at preschool, to make new friends and to participate in play. The child’s play is a central and important role in children's everyday life at preschool, as during the day there is a lot of play there. It benefits many different parts of the child's development, but I have focused on what child’s play can do for language development. In this essay, I have based my research on a specific case about a boy that arrived to my preschool. He had no knowledge about the Swedish language, neither did his family. In this scenario, I experienced that we, preschool teachers, lacked the methods and tools to help and guide him that would increase his potential growth as an individual.   In my examination, I have used literature that process these subject and based it on these questions: what is the importance of language for children to interact? What does it mean to be included? What is the importance of the play for inclusion in the child group? How the child´s play can benefit the child's language development?    I have then discovered that play and language have a strong connection with each other. The language favors the child´s play, and to participate in the play usually the language is required. We educators have an important role in helping the children without the majority language into the group and the play. It is easy that these children end up like outsiders, dare to participate when they notice that nobody understands what they say.   I have based my work from a sociocultural perspective, which means that I observe learning all the time and that culture and environment have a big impact. We learn all the time, but the question remains, what are we learning?

Genom iakttagelser under den verksamhetsförlagda delen av min yrkeslärarutbildning har jag gjort iakttagelser som ligger till grund för den här studien. Läsförståelse är avgörande för att kunna tillgodogöra sig sina studier på bästa sätt det finns det forskningen om, men hur ser forskningen ut när det handlar om läsförståelse inom vuxenutbildning? Jag har i den här studien valt att fokusera på de elever som har svenska som modersmål då det inte tenderar vara ett prioriterat område inom forskning om läsförståelse. Genom fenomenografi som metod har jag undersökt hur elever med svenska som modersmål tolkar några av de centrala begrepp som används inom vård- och omsorgs utbildning. Tillsammans med studiens etnografiska ansats har jag kunnat observera och analysera vad som påverkar läsförståelsen hos elever i vuxenutbildning men också kunna sätta in läsförståelsen i en större och vidare kontext genom den skoldidaktiska teorin som ligger till grund för diskussionen. Resultatet visar på att det finns anledning att se över hur man arbetar med läsförståelse även inom vuxenutbildningen för att ge alla elever bästa möjliga förutsättningar till progression i sin utbildning. / Through observations during the activity-related part of my vocational education program, I have made observations that underlie this study. Reading comprehension is crucial in order to be able to study their studies in the best possible way. There is research, but what does the research look like when it comes to reading comprehension in adult education? In this study, I have chosen to focus on those students who have Swedish as a mother tongue as it does not tend to be a priority area in research on reading comprehension. By means of phenomenology as a method, I have investigated how students with Swedish as a mother tongue interpret some of the key concepts used in healthcare and education. Together with the ethnographic approach of the study, I have been able to observe and analyze what influences reading comprehension in adult education students but also to put the reading comprehension into a broader and further context through the school-didactic theory underlying the discussion. The result shows that there is a need to review how to work with reading comprehension, even in adult education, to give all students the best possible conditions for progression in their education.