The aim of this study has been to describe the reasoning of five immigrant parents with Swedish partners who raise their child to become bilingual. Having interviewed the informants, three central themes became apparent: bilingualism, identity and the environment. All five families reason that they raise their child with the mother tongue of the mother and the mother tongue of the father and that it is natural. Discussions about identity and culture are made in specific reference to the surrounding monolingual environment, which is often perceived as an obstacle to bilingualism. / Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva fem individers resonemang kring tvåspråkig barnuppfostran. Efter att ha intervjuat informanterna blev det tydligt att uppsatsen hade tre centrala teman: tvåspråkighet, identitet och miljön. Alla fem familjer anser att deras barn blir uppfostrad med moderns och faderns modersmål och att det är naturligt. Diskussioner om identitet och kultur är direkt knutna till den omgivande enspråkiga miljön, som ofta upplevs som ett hinder för tvåspråkighet.

Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer. Mitt resultat är dock nedslående och slutsatsen jag drar är att läroböckerna inte utgår från vad styrdokumenten säger. Så gott som inga möjligheter att jämföra med den egna kulturen finns, någon mångkulturalitet är det inte frågan om i någon av böckerna och de enda länder som antyds är England, USA och Canada. Den information som ges om dessa länder är genomgående vag.

Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska. I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare. Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv. / Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students. This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed. Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed. In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.

The aim was to find out teachers in Swedish as a second language in primary schools view on how they work with a language development teaching in a multicultural environment. I did a semi-structured interview where I both made questions before the interview and also used individualized follow-up questions during my interview. I did that because I really wanted to get answers to the subject and the aim of the essay. Two teachers in Swedish as a second language have been interviewed.   The result shows that a holistic approach to language development is important, where great emphasis lies on understanding. Teachers say that communication and interaction are key factors and that it is important with good linguistically appropriate and understandable texts where the words/concepts are learned and used in the right context. / Syftet med studien är att ta reda på uppfattningarna bland lärare i svenska som andraspråk om hur de i grundskolan och mångkulturella miljöer bedriver en språkutvecklande undervisning. En semistrukturerad intervju har genomförts med gjorda frågor både innan intervjun samt individualiserade följdfrågor under själva intervjun. Detta genomfördes för att verkligen få svar på frågeställningarna och syftet. Intervjuerna har gjorts med två lärare i svenska som andraspråk.   Resultatet visar att en helhetssyn på språkutveckling är betydelsefullt, där stor vikt läggs på förståelsen. Lärarna belyser att kommunikation och samspel är centrala faktorer för denna utveckling samt bra språkligt anpassade och lättförståeliga texter där ord/begrepp lärs in och används i sitt rätta sammanhang/kontext.

This paper aims at finding out if code-switching is an asset or a problem in a multilingual classroom. The main goal of the study was to find out what impact code-switching into mother tongue has on L2 development and what learning/teaching situations induce the act of code-switching. Through classroom observation, interviews and a questionnaire data were collected and the main questions of the study answered.Previous research and the results from the present study show that code-switching is a natural phenomenon in L2 development and that code-switching has a positive impact on L2 development as it fulfils a significant number of functions in the classroom, including vocabulary and concept development, need for clarification and emphasis, provides a learning strategy for L2 acquisition, and generally helps students maintain and develop their L2. / Denna rapport syftar till att ta reda på om kodväxling är en tillgång eller ett problem i ett flerspråkigt klassrum. Syftet med studien var att ta reda på vilken effekt kodväxling till annat språk har på andraspråksutveckling och vilka lärande-/undervisningssituationer som framkallar kodväxling. Genom klassrumobservationer, intervjuer och ett frågeformulär samlades data in.Tidigare forskning och resultaten från denna studie visar att kodväxling är ett naturligt fenomen i andraspråksutveckling och att den har en positiv inverkan på språkutvecklingen, eftersom den fyller ett stort antal funktioner i klassrummet, inklusive ökning av ordförrådet och begreppsförståelsen, fungerar som hjälp när det som läraren säger behöver betonas eller förtydligas, lärandestrategi för andraspråksinlärning, och hjälper slutligen elever att underhålla och utveckla sitt andraspråk.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur fem pedagoger arbetar med barns språkutveckling i relation till hur arbetet med barnens modersmål pågår. Studien har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger från fem olika verksamheter. Studien angrips utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskningen belyser hur olika miljöer erbjuder olika möjligheter till handling och att läraren behöver ha kunskaper om barns andraspråk och kulturer. Detta sker genom möten med barn och föräldrar. Denna studie visar att barnens modersmålutveckling sker återkommande i dagliga aktiviteter som att läsa böcker, sjunga sånger och leka lekar. Det framkom att de flesta pedagoger inte vet hur de ska stödja barnens modersmålutveckling trots att de flesta av barnen har ett annat modersmål än svenska. Pedagogerna tycker att det är svårt när man inte kan barnens modersmål, men de engagerar sig genom att visa intresse för och uppmärksamma barnens modersmål på olika sätt.

El objetivo de este trabajo es averiguar la función que cumple la enseñanza del castellano como lengua materna en la formación del bilingüismo de hispanohablantes en Suecia. La hipótesis es que con la influencia positiva que la lengua materna ofrece, la proyección de ella, hace que exista el interés por más tiempo de enseñanza de idioma materno. El resultado de este estudio muestra que las clases de la lengua materna tienen una influencia positiva en el idioma sueco de los estudiantes bilingües. También se ha mostrado que hay un interés elevado entre los alumnos y los padres de familia que las clases de castellano como idioma materno tenga una incrementación de tiempo de enseñanza comparado con el tiempo que se da en la actualidad. Las metodologías utilizadas en este estudio son dos, la cuantitativa y la comparativa. El corpus está basado en encuestas a informantes, los cuales son padres de familia y alumnos que asisten ó asistieron a las clases de idioma materno.

The purpose of this study is to highlight preschool teachers’ thoughts of newly arrived children linguistics. The study is based on three issues that are created from the purpose. The study follows a qualitative approach through interviews with four preschool teachers at two different preschools in a medium-sized municipality. The teachers were employed in preschool and all worked with newly arrived children. The result showed that preschool teachers experience difficulties and obstacles in the work with the newly arrived children. Partly because they lacked education or tools to promote the children's lingustic development and also because a lack of time. Preschool teachers considered that the native lagnuage was an important part of the children's lingustic development and the results showed that the children had very different access to their native language in preschool. It also appeared that the preschool teachers used different methods, some as a conscious method of working, while others felt their way forward. The preschool teachers all agreed that children learn in interaction with other children and adults, and that was a central part of the preschool activities. / Syftet med denna studie är att belysa förskollärares tankar om att arbeta med nyanlända barns språkutveckling i det svenska språket. Studien bygger på tre frågeställningar som skapats utifrån syftet. Studien följer en kvalitativ ansats genom intervjuer med fyra förskollärare på två olika förskolor i en medelstor kommun i Sverige. Förskollärarna var verksamma inom förskolan och alla arbetade med nyanlända barn. Resultatet visade att förskollärarna upplevde svårigheter och hinder i arbetet med de nyanlända barnen. Dels för att de saknade utbildning eller verktyg för att främja barnens språkutveckling men också för att tiden inte räckte till. Förskollärarna ansåg att modersmålet var en viktig del i barnens språkutveckling och resultatet visade att barnen hade olika mycket tillgång till modersmålet i verksamheten. Det framgick även att förskollärarna använde sig av olika arbetssätt, vissa av ett medvetet arbetssätt medan andra testade sig fram. Förskollärarna var alla överens om att barn lär sig i samspelet med andra barn och vuxna och det var en central del i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers strategier för modersmålsutveckling gällande andra modersmål än svenska, samt på vilka villkor andra modersmål förekommer i förskolans verksamhet. Detta har bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att undersöka förskolepedagogers upplevelser av sitt uppdrag kring modersmålsutveckling, samt hur de omsätter detta i praxis. Resultatet påvisar att vissa förskolepedagoger uppfattar svårigheter kring sitt uppdrag kring modersmålspråksutveckling, främst gällande bristande språkkompetenser eller osäkerhet kring uppdraget hos sig själv eller andra. Resultatet visar även på förskolepedagogers uppfattningar om vikten av ett nyfiket och stöttande förhållningssätt, där pedagogen blir en förebild för såväl det enskilda barnet som för barngruppen. Därutöver lyfte förskolepedagogerna vikten av att ta till vara på olika språkliga resurser. Gällande olika språks status och utrymme påvisar resultatet att svenska har en dominerande position i verksamheten, följt av engelska och i viss mån finska. Detta beroende på pedagogernas egna språkkompetenser och en förskolas specifika profilering. Överlag är pedagogerna i denna studie överens om vikten av att ha ett öppet klimat där alla språk är välkomna. Resultatet visar även på att pedagogerna har varierade strategier för såväl synliggörande av språk som för modersmålsundervisning; hälsningsfraser på flera språk, böcker, sånger och IKT är dock de vanligast förekommande.

Syftet med denna litteraturstudie är att analysera tvåspråkighet med fokus på andraspråk, modersmål och interaktion. Vi ville också undersöka hur dessa effekter påverkar elevens utveckling och kommunikation i klassrummet. Dagens skola har blivit en kulturell mötesplats för både elever och lärare där flerspråkigheten utvecklas. Interaktion i skolan är en viktig faktor för att alla elever ska känna en gemenskap i klassrummet. Syftet med denna studie är att med hjälp av forskning om tvåspråkighet undersöka hur tvåspråkighet påverkar elevernas kunskapsutveckling. Vi använde oss av sociokulturella perspektivet och interkulturella perspektivet för att få svar på våra frågeställningar. Vi har valt att göra studien systematisk där vi har formulerade frågor som kommer besvaras systematiskt genom att analysera relevanta studier från tidigare forskning. Studien är utförd på både ett kvalitativt och kvantitativt sätt. Vi använde oss av totalt 13 artiklar som vi samlat empiri från. Tvåspråkigheten är en positiv process och den skapar en balans mellan skolspråket och modersmålet. Materialet vi har hittat består till stor del av internationellt forskning och en hel del svenska forskare som fokuserar på ämnet, tvåspråkiga elever. Bland materialet har vi vetenskapliga artiklar, avhandlingar och ett fåtal forskningsrapporter som rör ämnet. Resultaten visar att tvåspråkighet har en positiv effekt på elevernas lärande samt att det gynnar kunskapsutvecklingen hos eleverna. Sökord: blingual children, andraspråksinlärning, bilingualism, svenska som andraspråk, modersmål, mother tongue, language development, integration