Syftet med denna studie är att undersöka vuxna andraspråksstuderandes attityder till svenska språket, deras upplevelse av den kommunikativa förmågan på svenska samt deras bedömning av modersmålets inverkan på svenskinlärningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmål: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har använts är samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska språket och språkinlärningen. Flera uppfattar samtal med modersmålstalare i svenska som svårt, liksom svenskt uttal och prosodi. Den svenska grammatiken anses däremot överlag som relativt lätt i förhållande till andra språk. Tidigare forskning visar att framför allt uttal och prosodi har stor betydelse i svenska språket och slutsatsen som kan dras utifrån detta är att en medvetenhet om uttalets och prosodins betydelse är en förutsättning för att man som andraspråksinlärare ska fortsätta arbeta med att utveckla sitt språk. Att kommunikation med modersmålstalare upplevs som svårt grundar sig troligen till viss del på antingen överdriven eller avsaknad ackommodation i samtalet.

Studiens syfte är att undersöka hur fem förskollärare arbetar med ett interkulturellt arbetssätt inom en mångkulturellt förskoleverksamhet. Studien har utgått från ett teoretiskt perspektiv på interkulturellt arbetssätt och den teoretiska ansatsen utgörs av ett interkulturellt perspektiv. Interkulturalitet handlar om möten mellan människor från skilda kulturer och en ömsesidig förståelse dem emellan. Skilda kulturer innebär exempelvis att man har olika modersmål, seder och levnadsregler. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där jag har intervjuat fem förskollärare i två förskolor. Resultatet visar att förskollärarna hade en liknande syn på interkulturellt arbetssätt och att faktorer som förhållningssätt, arbetsmiljö och lärandemiljö bidrar till att barnen på förskolan ska känna sig mer trygga, nyfikna och motiverade. Därutöver visar resultatet på förskollärares behov av vidare utbildning i frågor som rör barns kultur och modersmål. Betydelsen av att arbeta med utgångspunkt i olika språk i förskoleverksamheten är ytterligare en tendens som framkommer i resultatet. En slutsats som kan formuleras med grund i undersökningens resultat är att förskoleverksamhet som tar tillvara och har sin grund i flera modersmål bidrar till att barn blir sedda, respekterade och motiverade att lära sig.

Den här uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gäller språkkunskaper, språkutveckling och kognition hos tvåspråkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta några forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala län, där syftet är att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmålsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker också möjligheten för modersmålsstöd i de nationella minoritetsspråken.Litteraturen visar att mängden input är viktig vad gäller språkkunskaper i allmänhet, samt att risken är stor för språkbyte ifall det inte finns något stöd utifrån för att stötta utvecklingen av ett minoritetsspråk i ett majoritetsspråksamhälle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svårt att följa styrdokumenten fullt ut i fråga om att barn med annat modersmål ska kunna utveckla sitt modersmål. Inputen riskerar att bli väldigt begränsad, så som de undersökta kommunerna arbetar med modersmålsstödet idag.

The aim is to study how two newly-arrived pupils in the subject of Swedish cooperate with each other through code-switching. The study is based on a qualitative method with three observations during classes in the subject of Swedish. The study showed me that newly arrived pupils use a lot of codeswitching when they are paired up with each other. In particular, this study found that they used code-switching when their vocabulary in Swedish did not suffice, as well as when they had problems with interpreting certain words. In most cases, the subjects show a preference for intrasentiell code-switching (switching within the sentence for a few words) over the intersentiell variety, although both occur.

The aim of this study is to investigate how Swedish and French high school pupils relateto their respective mother tongues. It is a comparative study that seeks to examine thisrelationship from three perspectives: individual, society and history. An additionaloverall perspective in the study is school. The theoretical foundation for the studyconsists of earlier research on the topic and official steering documents for the subjectof Swedish in Swedish high school and corresponding texts about the subject of Frenchin French high school. In-depth interviews have been conducted with two Swedish andtwo French high school pupils. The study shows that the mother tongue is of greatsignificance for personal development and self-esteem for pupils in both countries. Theoutlook on language and society and language and history is more complex and theinformants’ answers show greater variation. Two different attitudes to education andlearning emerge. An important conclusion of the study is that the difference noted in theoutlook on language and society in the steering documents is also found in the highschool pupils’ discourses.

Förskollärare möter i större utsträckning än tidigare barn med annat modersmål än svenska, därmed ökar även behovet av arbetet med modersmålsutveckling. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare stöttar flerspråkiga barns modersmålsutveckling samt hur förskollärare upplever arbetet med modersmålsutveckling. Data består av kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och analyseras genom det sociokulturella perspektivet, interaktionismen samt Fredriksson och Lindgren Eneflos (2019) fyra strategier för att stimulera och uppmärksamma modersmål. Resultatet visar att informanterna upplever en osäkerhet i sin språkliga kompetens men har olika upplevelser om hur de ska gå tillväga i arbetet. Informanterna har olika upplevelser av vem som tar initiativ till kommunikation mellan barn och förskollärare. Resultatet visar att informanterna främst lyfter fram svenska som språk och att de uppmärksammar olika kulturers högtider. Resultatet visar att informanterna mest använder sig av böcker och applikationer som medierande redskap samt att de både tar hjälp av vuxna och barn i arbetet med modersmålsutveckling.

The purpose of this study is to gain knowledge about how employees in Swedish preschools work to ensure that children with native languages other thanSwedish are given the opportunity to develop in both the Swedish language and in their native language. The study also looked at the opportunities andchallenges educators saw in this work. The study applied the sociocultural perspective of learning and language. The method for this study was to intervieweight preschool educators. According to the results, the preschool educators inthis study played a significant role in language development for children who have a native language other than Swedish. Pedagogical support and a positiveattitude towards multilingualism were key words in the interviews and were considered by the educators to be in important in this work. The physical toolsthat the interviewed educators used were mainly TAKK, support with pictures,words /songs in the mother tongue and digital tools. The challenges that thepreschool educators experienced at work were a lack of time as well as difficulties in their dealings with legal guardians. / Syftet i den aktuella studien är att få kunskap om hur man i förskoleverksamheten arbetar för att barn som talar ett annat modersmål än svenska ges möjligheter att utvecklas inom både svenska språket och sitt modersmål. Samt attsynliggöra möjligheter och utmaningar som verksamma förskolepedagoger seri detta arbetet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturellaperspektivet på lärande och språk. För att besvara ovanstående syfte genomfördes intervjuer av åtta stycken svenska förskolepedagoger. Studiens resultatvisar att de deltagande pedagogerna i studien spelade en betydande roll i språkutvecklingen för barn som har ett annat modersmål än svenska. Pedagogiskstöttning och positiv attityd till flerspråkighet var ledord i intervjuerna och som ansågs vara viktigt i arbetet. När det kommer till pedagogiska verktyg som pedagogerna arbetade med så var de främst TAKK, bildstöd, ord/sånger på modersmålen och digitala verktyg som pedagogerna arbetade med. De utmaningarsom de intervjuade pedagogerna upplevde i arbetet var bristen på tid och samarbetet med vårdnadshavarna.

Denna studie berör lärares uppfattningar om nyanlända elevers matematiska svårigheter i årskurs 1–3. Flera nyanlända elever börjar i den svenska skolan, vissa av dem har skolbakgrund och vissa saknar det. Oavsett vilket är det skolans och lärarens plikt att handleda och stötta eleverna i deras studier. Tidigare forskning visar att de nyanlända eleverna ofta presterar sämre än andra elever i matematikundervisningen, speciellt när de stöter på textbaserade uppgifter. Det har framkommit tydligt att de nyanlända elevernas matematiska svårigheter uppstår på grund av att de saknar det svenska språket. I denna studie kommer det att presenteras vilka svårigheter några lärare upplever att nyanlända elever har i matematikundervisning och på vilket sätt lärarna stödjer dessa elever i matematikundervisningen. Denna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har utförts för att besvara forskningsfrågorna. Tre matematiklärare och tre SvA-lärare har deltagit och bidragit med sina tankar och resonerat kring studiens valda problemområde. Studien tar avstamp från det interkulturella perspektivet. Det framkommer i resultatet från de sex respondenterna att språket spelar en stor roll för de nyanlända elevernas lärande i ämnet matematik. I resultatet framkommer att lärarna hade liknande resonemang och tankar kring hur de ska uttala sig vid genomgångar och tydliggöra olika matematiska begrepp, termer och symboler. Studiens slutsats är att användning av studiehandledning, modersmål samt formellt och informellt språk är olika sätt att underlätta för nyanlända elever i matematikundervisningen. Vidare framkom att de modersmål som de nyanlända eleverna har kan utnyttjas för att öka elevernas förståelse för begrepp, termer och symboler i matematikundervisningen. Detta betyder att språket kan spela en stor roll i de nyanlända elevernas kunskapsutveckling. / This study deals with teachers’ views of mathematical difficulties for newly arrived students in Grades 1-3. Several newly arrived students have started in the Swedish schools, some of them have a school background and some do not. Either way, it is the duty of the school and the teacher to manage and support the students in their education. Previous research show that newly arrived pupils often perform worse than other pupils in mathematics education, especially when the instruction relies on text-based assignments. It has become clear that the newly arrived pupils’ mathematical difficulties arise partly because they lack the Swedish language. This study will present what difficulties some teachers of newly arrived students have in mathematics instruction and in what way they support newly arrived students in their mathematics teaching. This study is a qualitative study where semi-structured interviews have been done to answer the research questions. Three mathematics teachers and three Swedish as second language teachers have participated and contributed with their thoughts and reasoned about the study's chosen problem. The study has taken off from the intercultural perspective. The results from the six respondents clearly show that language plays a significant role in the newly arrived students' learning abilities in mathematics. The result shows that the teachers had similar thoughts and opinions about how they should express themselves during lectures and how to clarify different mathematical concepts, terms and symbols. The study's conclusion is that study guidance, mother tongue as well as formal and informal language is strategies to advance mathematics teaching for the newly arrived students. In addition, it was found that the native languages that the newly arrived students have can be appointed to increase the students' understanding of concepts, terms and symbols in mathematics education. This means that language plays an important role in the newly arrived students' development of knowledge.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning Textdesign. Arbetet går ut på att undersöka hur introducerande information på arbetsmarknadsutbildningar kan utformas för att vara tydlig för en målgrupp som inte har svenska som modersmål. I början av arbetet genomfördes en fokusgrupp med anställda på ett företag som bedriver bussförarutbildning i Nyköping. Det gjordes även kvalitativa intervjuer med elever. Tidigare kunskap och teorier kring interkulturell kommunikation, social inkludering, klarspråk och lättläst samt text och bild i samverkan studerades. Efter det togs ett gestaltningsförslag fram. Som avslutning genomfördes en utprovning som resulterade i ytterligare justeringar av gestaltningsförslaget. Detta examensarbete visade att det för en målgrupp med annat modersmål än svenska är optimalt att ha information samlad på ett ställe. Vid utformningen av informationen är det viktigt att använda anaforiska referenser, ge exempel och vara tydlig och koncis och undvika ord som t.ex. ”vanligtvis” och ”kan”. Att kombinera skriven och muntlig information har också visat sig vara betydelsefullt just vid introducerande information för vuxna elever med annat modersmål. Tydliga bilder som säger samma sak som texten är speciellt viktigt för denna målgrupp eftersom det ökar förståelsen.

The purpose of this essay, is to investigate how preschool pedagogues support mother tongue development. The research questions guiding our study were the following: What activities encourage mother tongue development? What approach do pedagogues have towards mother tongue development?  The theoretical framework used to guide the collection and analysis the empirical material is social-cultural theory, and the related concepts of mediation and diversified normality. Data collection was accomplished through and on-line free-text survey of pedagogues one pre-school. Seven of twelve pedagogues participated.   In summary, we found that the pedagogues had a predominantly positive outlook on mother tongue pedagogy. The participants also gave suggestions on how one can work with mother tongue in pre-school, and how these suggestions are encouraging for developing children´s mother tongue. Through our data we also found that the work with the Swedish language happens on a day-to-day basis, but as for the activities with mother tongue they occur more sporadically. A reason for this can be that knowledge for the mother tongue the pre-schoolers have is something that the pedagogues lack knowledge in.