The aim of this study is to find out which conditions for translanguaging second-language learners are provided through two teaching materials in Swedish as a second language. The primary statement question concerned which kinds of expression for translanguaging occurred in the teaching materials. The secondary question statement concerned what signs of scaffolding were present for the second-language learner’s identity development. The study was implemented through a qualitative text analysis of two teaching books for the grades 7-9 in primary school and Swedish high school. The study was based on the theory of translanguaging and the cognitive perspective in language acquisition. The results of the study showed that the teaching material included expressions for translanguaging to a certain extent which also gave an opportunity to preserve one’s identity in their school work. The learners got to work with materials that can be interpreted as translanguaging. On the contrary, it is not assured that learners interpreter it as an opportunity for translanguaging. The most distinguishing in the result is that mother tongue and multilingualism were spoken about on a larger scale. However, the use of the native language was limited.

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i åk 1 med ett gemensamt läsprojekt, där elever läser självvalda skönlitterära böcker under åtminstone en timme per dag under lektionstid i ungefär tre veckor.Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivläsning av skönlitteratur har någon positiv påverkan på elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andraspråkselever som få modersmålsundervisning och de elever som inte får det.För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivläsningen samt en enkätundersökning med frågor om elevernas språkliga bakgrund.Resultatet visar att läsning av en bok även under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan på andraspråkselevernas ordförståelse. De flesta eleverna visar någon förbättring av sin ordförståelse under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmålsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket också kan antydas i resultatet av min undersökning.Litteraturläsning spelar en stor roll i individens språkutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stärkte min övertygelse i att läsningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjälp även på kort tid kan man åstadkomma en betydlig förbättring i elevernas ordförråd. Lärare i både svenska och i svenska som andraspråk bör känna till läsningens positiva inverkan på elevernas ordförråd och oftare använda sig av olika läsprojekt under sin undervisning.

Young people without extensive knowledge of the family languages risk experiencing alienation and identity crises. This study focuses on two young people and their relationship to the family languages through life story interviews. The participants rate their own language skills low and share how it has affected their upbringing and identity. With the help of narrative theory and Bourdieu’s theoretical framework, the participants’ life stories are analyzed based on capital, habitus and general features of the narrative. The study shows that the two participants have thematic experiences in common, among other things the fear of saying the wrong thing, the support of family members, having a linguistic responsibility and a view on their language skills as lacking have been consistent in both life stories. However, the details of the individual stories have had different effects on the attitudes towards language and identity the participants have today. / Unga utan betydande kunskaper inom familjespråken riskerar att uppleva utanförskap och identitetskriser. Denna studie fokuserar på två ungdomar och deras relation till familjespråken genom livsberättelseintervjuer. Deltagarna värderar sina egna språkkunskaper lågt och berättar hur det har påverkat deras uppväxt och identitet. Med hjälp av Bourdieus teoretiska ramar och narrativ teori analyseras deltagarnas livberättelser utifrån kapital, habitus och generella drag i berättandet. Studien visar att de två deltagarna har tematiska upplevelser gemensamt, bland annat har rädslan att säga fel, familjemedlemmars stöd, att ha ett språkligt ansvar och ett bristperspektiv på språket varit genomgående i båda livsberättelseintervjuerna. Däremot har detaljerna i de individuella berättelserna haft olika påverkan på de attityder kring språk och identitet deltagarna har idag.

Syfte: Syftet med den explorativa studien är att förstå attityder hos föräldrar och deras åsikter om modersmålundervisningen i det italienska språket i Sverige, i det fall det studeras, men också när möjligheten att låta sina barn studera det och undersöka skälen till detta val. Teori: Forskning visar att modersmålet har stor betydelse för barnets språk, identitet och personlighet. Ett välutvecklat språk ger goda förutsättningar för att lära sig ett andra språk och andra ämnen. Metod: För att uppnå uppsatasen syfte har en kvalitativ och preliminär forskningsmetod användes, med ett litet urval av data där 10 föräldrar intervjuades individuellt. Alla intervjuade har barn i svensk skola och har, eller kommer att ha, rätt till modersmålutbildning på ett annat modersmål än det nationella. Resultat: Resultaten visar på stora skillnader mellan en grupp föräldrar som anser det mycket viktigt att behålla och studera modersmålet och andra som inte anser det viktigt. Detta av olika anledningar som kommer att presenteras i den sista delen, resultat och slutsatser. / Obiettivo: L’obiettivo dello studio esplorativo è quello di capire gli atteggiamenti dei genitori e le loro opinioni sull’insegnamento della madrelingua italiana in Svezia, nel caso in cui viene studiata, ma anche in quelli in cui si rinuncia alla possibilità di farla studiare ai propri figli, sondando i motivi di questa scelta. Teoria: La ricerca mostra che la madrelingua è di grande importanza per lo sviluppo linguistico, dell’identità e della personalità del bambino. Una madrelingua ben sviluppata offre buone condizioni per l’apprendimento di una seconda lingua edi altre materie. Metodo: Per raggiungere l’obiettivo è stato utilizzato un metodo di ricerca qualitativo e preliminare, con un campione ristretto di dati in cui sono stati intervistati individualmente 10 genitori. Tutti gli intervistati hanno figli nella- scuola svedese e hanno, oppure avranno, il diritto di accesso all'istruzione nella madrelingua diversa da quella nazionale. Risultati: I risultati mostrano grandi differenze tra un gruppo di genitori che ritengono sia molto importante mantenere e studiare la madrelingua e altri che lo trovano poco o non importante. Questo per motivi diversi che verranno presentati nell’ultima parte, risultati e conclusioni.

The purpose of this master’s thesis is to examine the relationship between mothers and sons in Mustafa Can’s Tätt intill dagarna: Berättelsen om min mor (Close to the days: The story of my mother) from 2006, Theodor Kallifatides’ Mödrar och söner (Mothers and sons) from 2007 and Ocean Vuong’s On Earth We’re Briefly Gorgeous from 2019. These novels examine themes of migration and motherhood through the perspective of the sons, who all write semi-autobiographically about their mothers.   This thesis uses a broad theoretical framework, with postcolonial theories of hybridity and double consciousness alongside motherhood studies as the primary sources. Works by Frantz Fanon, Homi K. Bhabha, Sara Ahmed, and Marianne Hirsch, are, alongside others, used in purpose of creating a nuanced understanding of the relationships between mother, son and place, as these relations are portrayed in the novels.   The analysis is divided into three chapters, where the novels are represented by one chapter each. The final part of the thesis is a comparative discussion, in which the novels are read alongside each other, in order to draw conclusions on the ways in which these authors represent the relations between mother and place, and how this affects the sons’ feelings of identity. In summary, this thesis shows that the mothers play an important role in their sons’ subject formations, and that the sons’ relationships with their home countries are affected by, or correlated to, their relationships with their mothers. This is done using imagery of nature, portrayals of language barriers, and other descriptions of fragmented identities.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka den övergripande frågeställningen: På vilket/vilka sätt kan skönlitteratur sägas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare år?, samt delfrågorna: I vilken utsträckning förekommer, utifrån pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mål, med inriktning på naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, På vilket/vilka sätt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmål, elever med svenska som andraspråk eller språksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i år två, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades på kortskrivning kring begreppen ”vatten” och ”miljöhot” före och efter högläsning av en skönlitterär text. Dessutom intervjuades två pedagoger som undervisat utifrån samma skönlitterära bok, samt Jan Nilsson, som är lärarutbildare på Malmö högskola och en stor förespråkare för skönlittera-tur som kunskapskälla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utsträckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrån det skönlitterära innehållet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest. Det går att konstatera att elever med svenska som andraspråk relaterar till kontexten i den skönlitterära texten i stor utsträckning.Nyckelord: begreppsutveckling, elever med svenska som andraspråk, elever med svenska som modersmål, grundskolans tidigare år, naturvetenskaplig undervisning, skönlitteratur, språk-svaga elever. / AbstractThis study aim to investigate the overarching question: In what way/which ways can fiction have a place in science teaching in elementary school?, and the following questions: In what extension does a concept-developing goal, with a focus on science concepts, exist from teachers point of view in teaching with fiction?, In what way/which ways can teaching with fiction lead to concept development?, and Which groups of pupils; pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with Swedish as a second language or pupils with language difficulties, possibly gain from the fiction?Pupils in grade two, three and four took part in a teaching experiment, based on short writing concerning the concepts “water” and “environmental threats” before and after the reading of a fiction text. Two teachers, who had been working with the same fiction, and Jan Nilsson, who is a teacher’s educator on the University of Malmo and a great spokesman for the use of fiction as a source of knowledge, were also interviewed. The results from the investigations imply that some pupils gain in a high extent, in their concepts development, from the content in the used fiction. It was not possible to make out which groups of pupils gained the most. It is possible to establish that pupils with Swedish as a second language relate to the context of the fiction in a high extent.Keywords: concept development, elementary school, fiction, pupils with Swedish as a second language, pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with language difficulties, science teaching.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar om transspråkande arbetssätt. Studien tar avstamp i den fenomenografiska ansatsen som innebär att människors olika uppfattningar undersöks om ett ämne, i det här fallet transspråkande arbetssätt. Dessutom utgår studien ifrån en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare med erfarenheter av transspråkande arbetssätt. Resultatet synliggjorde förskollärarnas gemensamma syn på transspråkande som en viktig del i barns språkutveckling. Resultatet synliggör förskollärarnas olika arbetssätt med transspråkande, exempelvis med hjälp av olika digitala läromedel. Resultatet visar också att det transspråkande arbetssättet anses som en förutsättning för barns utveckling och lärande.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur Haparanda kommuns sjätteklassare presterar på de nationella provens läsförståelsedel. Studien syftar även till att synliggöra skillnader i dessa prestationer utifrån om eleverna är enspråkiga eller flerspråkiga samt utifrån kön. Arbetet genomförs med målet att bringa kunskap om eventuella fallgropar eleverna stöter på när det kommer till läsförståelse. För att uppnå studiens syfte har två stycken forskningsfrågor konstruerats. Den första frågan fokuserar på hur de faktiska elevprestationerna ser ut på läsförståelsedelen av de nationella proven i svenska utifrån faktorerna modersmål och kön. Den andra forskningsfrågan handlar om vilka specifika uppgifter i dessa prov som eventuellt vållar eleverna bekymmer. Studien bygger på mixed methods och inbegriper både kvantitativa och kvalitativa inslag. De uppställda forskningsfrågorna besvaras utifrån analyser av en närläsning av 32 elevers läsförståelseprov. Resultatet visar att det föreligger skillnader mellan de två språkgrupperna samt mellan könen. Resultatet visar även att det förekommer svårigheter för eleverna vad gäller läsförståelse, samt vad i uppgifterna som föranleder nämnda svårigheter. / The purpose of this study is to examine the performance made by sixth-graders, at the reading comprehension part of the National tests. The study is conducted in Haparanda Municipality, in Sweden. The study aims to identify differences in these performances based on whether the students are monolingual or multilingual and also based on gender. The study is made with the aim of bringing up knowledge about eventual difficulties the students are facing when it comes to the reading comprehension part of the test. To achieve the purpose of this study, two research questions have been constructed. The first question is focusing on the students’ actual performances on the reading comprehension part of the National test in Swedish, based on factors such as mother tongue and gender. The second question is about which specific tasks in these tests that eventually are causing concerns for the students. This study is based on mixed methods and has both a qualitative and a quantitative element. The answers of the research questions come from analyzes based on close readings of the reading comprehension tests taken by 32 students. The results shows that there are existing differences between students based on gender and mother tongue. The results also show that the students are facing difficulties when it comes to their reading comprehension and certain elements in reading comprehension assignments. / Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on osoittaa, miten hyvin Haaparannan kunnan kuudesluokkalaiset pärjäävät valtakunnallisten kokeiden luetunymmärtämisen osuudessa. Lisäksi tutkimuksen tavoitteena on selvittää yksi- tai monikielisyydestä tai sukupuolesta johtuvat erot tuloksissa. Työn tavoitteena on myös tuoda esille oppilaiden luetunymmärtämisessä kohtaamat mahdolliset vaikeudet. Tutkimuksen tarkoituksen saavuttamiseksi on luotu kaksi tutkimuskysymystä. Ensimmäisen tutkimuskysymyksen avulla selvitetään, miten hyvin oppilaat pärjäävät ruotsin kielen luetunymmärtämiskokeessa äidinkielen ja sukupuolen perusteella. Toisen tutkimuskysymyksen avulla selvitetään, mitkä erityiset tehtävät näissä kokeissa aiheuttavat oppilaille ongelmia. Tutkimuksessa on käytetty sekä laadullisia että määrällisiä menetelmiä. Vastaukset esitettyihin tutkimuskysymyksiin saadaan 32 oppilaan luetunymmärtämisenkokeen tarkan analyysin avulla. Tulokset osoittavat, että eroja on sekä näiden kahden kieliryhmän että sukupuolten välillä. Tulokset osoittavat myös, että oppilailla on vaikeuksia luetunymmärtämisessä ja selventävät, mitkä seikat näitä vaikeuksia aiheuttavat.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Syftet besvaras med hjälp av de två forskningsfrågorna: Vilka strategier använder förskollärarna i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Vilka möjligheter och utmaningar berättar förskollärare om när det gäller deras arbete med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där empirin består av intervjuer med fem förskollärare som arbetar med flerspråkiga barn och har bra kunskaper och erfarenheter att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien har använt sig av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats som analysmetod. Huvudresultatet som framkommit i studien är att majoriteten av de förskollärarna främst fokuserar på att utveckla barns svenska språk och de använder sig av olika strategier för att stödja flerspråkiga barnens språkutveckling inklusive deras modersmålsspråk. Resultat visar också att förskollärarnas arbete utgår alltid från barnens individuella behov, intresse och förståelse. / The purpose of the study is to get an insight into preschool teachers' work with multilingual children's language development in preschool. The research questions are: 1. What strategies do preschool teachers use to work with multilingual children's language development in preschool? 2. What are the opportunities and challenges they experience to work with multilingual children's language development in preschool? The study is based on a qualitative interview method where the empirical evidence consists of interviews with five preschool teachers who work with multilingual children and have good knowledge and experience working with multilingual children's language development. The study has used qualitative content analysis with an inductive approach as an analysis method. The conclusion shows that the majority of preschool teachers primarily focus on developing children's Swedish language, and they use different strategies to support multilingual children's language development, including their mother tongue. Results also show that preschool teachers' work is always based on the children's individual needs, interests and understanding.

Följande text behandlar svenska som andraspråkselevers språk- kunskapsutveckling i desamhällsorienterade ämnena utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Andraspråkselever tenderar att prestera sämre i skolan på grund av deras brister i begreppsligförståelse. Syftet med följande arbete är att synliggöra hur sociokulturella arbetssätt kangynna andraspråkselevers språkutveckling. Syftet är även att undersöka hurandraspråkselever kan lyckas bättre inom ramarna för den svenska undervisningen. Metodenför att ta reda på detta har bestått av litteratursökning där olika artiklar samt texter hargranskats och bearbetats. Resultatet påvisar att arbete utifrån sociokulturellt perspektiv pålärande kan stötta eleverna i att lära sig behärska ett språk och utveckla kunskaper i och omspråket för att sedan kunna applicera dessa kunskaper i skolans olika ämnen. Resultatetpresenterar samtal som en viktigt framgångsfaktor för lärande, men även modersmål ochtransspråkande lyfts för att synliggöra hur det bör användas som en resurs i undervisningen.Texten behandlar inre motivation och hur det påverkar språkinlärning. I diskussionen försresonemang som besvarar frågeställningen och resonerar kring hur denna forskningsöversiktkommer påverka framtida yrkesprofession