Syftet med denna studie är att ge en översikt över forskning om skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är vilka orsaker som ligger bakom skrivsvårigheter hos flerspråkiga, hur orsakerna till skrivsvårigheter hos flerspråkiga identifieras och hur den pedagogiska praktiken kan utformas för att stötta flerspråkiga elever med skrivsvårigheter. För att besvara dessa forskningsfrågor har jag gjort systematiska sökningar efter relevant forskningslitteratur och därefter kritiskt granskat och sammanställt sex forskningsartiklar. Forskningen visar att det kan finnas flera orsaker till skrivsvårigheter hos flerspråkiga. Orsakerna kan kopplas till såväl bristande språkfärdighet i andraspråket som dyslexi, men svårigheterna kan också bero på annan funktionsnedsättning och psykosociala faktorer. Vidare visar forskningen att identifiering av skrivsvårigheter hos flerspråkiga kan vara problematisk eftersom det kan vara svårt att bedöma om flerspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på tillägnandet av andraspråket eller om det är dyslexi eller andra kognitiva eller kulturella problem som är orsaken. I forskningen betonas att lärarens kompetens är den mest betydelsefulla faktorn för en gynnsam läs- och skrivutveckling i skolan.

I takt med att världen blir allt mer globaliserad ökar också behovet av nya och utvecklade logopediska utrednings- och behandlingsmetoder för flerspråkiga vuxna. I dagsläget finns begränsad forskning av vilka utvecklingsbehov som föreligger för logopediska besök med flerspråkiga vuxna. Syftet med den föreliggande studien är att få ta del av verksamma logopeders tankar och erfarenheter av utredning och behandling av flerspråkiga vuxna för att belysa vilka möjligheter och utmaningar som finns. Resultatet från studien skulle i sin tur kunna bli en grund för ett framtida förbättringsarbete för att underlätta logopeders arbete och för att skapa en mer jämlik vård. Resultatet i studien bygger på intervjuer från 15 verksamma logopeder. Frågorna i intervjuerna inriktade sig på tankar och erfarenheter av utredning och behandling av flerspråkiga vuxna. Många av logopederna ansåg att vården inte är helt jämlik mellan enspråkiga och flerspråkiga patienter då det kan finnas flera utmaningar vid logopediskt arbete där flerspråkighet är inblandat. Det kan exempelvis handla om begränsat material för utredning och behandling, utmaningar med tolkanvändning samt kulturella utmaningar. Flera logopeder önskade att det i framtiden kommer att utarbetas mer riktlinjer för utredning och behandling av flerspråkiga vuxna. De efterfrågade också mer kunskap om logopedi hos tolkar och att samarbetet mellan dem skulle förbättras. Tankarna och erfarenheterna hos logopederna skilde sig en del beroende på vilket logopediskt område de arbetade inom. Något som majoriteten av de medverkande logopederna dock nämnde var att tolkanvändning under besök kan innefatta flera utmaningar. Det området skulle därför kunna ses som det mest aktuella förbättringsområdet. Slutsatsen av studien är således att det finns flera utvecklingsområden avseende logopedisk utredning och behandling av flerspråkiga vuxna: utveckling av mer material, ökad kunskap kring kulturella aspekter, behov av riktlinjer, samt förbättringar kring utredning och behandling med hjälp av tolk. / The need of new and developed logopedic assessment tools and treatment methods for multilingual adults increase as the world becomes more globalised. Currently, the research of assessment and treatment for multilingual adults is limited. The aim of the current study is to investigate speech and language pathologists’ (SPLs’) thoughts and experiences of assessment and treatment of multilingual adults, in order to illuminate opportunities and challenges. These findings could in turn highlight the improvements that need to be carried out to facilitate the work of SLPs and to create a more equal healthcare.   The results of the study are based on interviews with 15 SLPs. The questions in the interviews focused on SLPs’ thoughts and experiences of assessing and treating multilingual adults. Many SLPs considered healthcare as unequal between monolingual and multilingual patients since several challenges can arise while working with multilingual adults. This may include: limited material for assessment and treatment, challenges with interpreting, and cultural challenges. Several SLPs requested more guidelines for assessment and treatment of multilingual adults. They also wished that interpreters had more knowledge about speech and language pathology and an improved collaboration between interpreters and themselves. The thoughts and experiences of the SLPs differed depending on what diagnoses they worked with. However, the majority of the interviews demonstrated that assessment and treatment with interpreters may involve several challenges. That area could therefore be viewed as the most urgent area of ​​improvement. The conclusion of the study is thus that there are several areas that need to be improved regarding speech and language pathology assessment and treatment of multilingual adults: development of more material, increased knowledge about cultural aspects, need for guidelines, and improvements regarding assessment and treatment with the help of an interpreter.

In order for special educators and specialist teachers to be able to support multilingual students, a mapping system is needed in the student’s mother tongue. It’s needed because special educators and specialist teachers should, in the best possible way, be able to assess and offer the support that a multilingual student need. The purpose of the study is to analyze in detail how special educators and specialist teachers work to support multilingual students who have dyslexia. The study has the socio-cultural perspective as a theoretical starting point and the reason for that is that the socio-cultural perspective focuses on learning and the learning of individuals in social contexts. The scientific approach that becomes current and applied in the study is qualitative research method and the applicable method is semi- structured qualitative interview, where four special educators and two specialist teachers are interviewed regarding their work to support multilingual students with dyslexia. The result of the study is that screening tests can determine if a student has dyslexia and therefore assess the support that is required. If a student has dyslexia in Swedish, the student will also have it in their mother tongue. Since the tests are performed in Swedish, in order to be able to process dyslexia in the best possible way, you have to map the difficulty in both the students mother tongue and Swedish.

Ziel der vorliegenden Arbeit ist es, zu untersuchen, in welchem Spannungsverhältnis der Schutz der sprachlichen Vielfalt zur kommunikativen und zur Kosteneffizienz in den Institutionen der EU steht, und welche Rolle die SprachmittlerInnen dabei spielen. Wie der Rechtswissenschaftler Thomas Bruha (1998: 96) feststellt, ist Mehrsprachigkeit in der EU „zugleich Kommunikationsbarriere und Wert der Gemeinschaft“; sie ist sowohl Ausdruck der kulturellen Vielfalt der Union als auch „unverzichtbares Erfordernis ihrer demokratisch-rechtsstaatlichen Legitimation“ (ebd.). Als die Europäische Gemeinschaft für Kohle und Stahl, der frühe Vorläufer der Europäischen Union, im Jahr 1952 gegründet wurde, gab es vier offizielle Amtssprachen (Deutsch, Französisch, Italienisch, Niederländisch). Es steht außer Frage, dass mit den Erweiterungsrunden und dem Hinzukommen von insgesamt 20 neuen Sprachen ein steigender logistischer, finanzieller und organisatorischer Aufwand im Bereich des Übersetzens und Dolmetschens einhergegangen ist. Wie sind die Sprachmittlungsdienste heute aufgestellt? Welche Herausforderungen haben die Erweiterungen mit sich gebracht und wie begegnet ihnen die EU? Welche Entwicklungstendenzen und Lösungsansätze gibt es hinsichtlich der Sprachenfrage? Hat die Mehrsprachigkeit bei der Europäischen Union eine Zukunft oder wird sie letztlich zugunsten einer einzigen gemeinsamen Institutionssprache (z.B. des Englischen) weichen? Ist das Englische also möglicherweise die Lösung für das Sprachenproblem bei der Europäischen Union oder stellt es im Gegenteil eine Bedrohung für die europäische Sprachenvielfalt dar?

Studien undersöker hur förskollärare resonerar kring och arbetar med barns identitetsutveckling i en multietnisk förskola. En hermeneutisk tolkningsansats med utgångspunkt i Ricoeurs handlingsteori används för att tillsammans med förskollärarna tolka vad deras språkliga handlingar kan leda till. Studien bygger på observationer, enkät och reflekterande samtal med sex erfarna förskollärare i en förskola med hög andel barn utan svenska som ett av sina modersmål. Ett centralt resultat är att förskollärarna arbetar med att synliggöra barns olika kulturella identiteter. Förskollärarna i studien är genomgående positiva till flerspråkighet, ser flerspråkighet som en viktig del av barns identitet och har ett interkulturellt pedagogiskt arbetssätt. Studiens resultat visar också att för dessa förskollärare är dialog och samspel med vårdnadshavare viktigt, men försvåras när inte förskollärare och vårdnadshavare kan mötas i ett gemensamt språk. / The study examines how preschool teachers reason about and work with children's identity development in a multiethnic preschool. A hermeneutic interpretive approach based on Ricoeur's action theory is used to interpret together with the preschool teachers what their linguistic actions can lead to. The study is based on observations, questionnaires and reflective conversations with six experienced preschool teachers in a preschool with a high proportion of children without Swedish as one of their mother tongues. A key result is that preschool teachers work to make children's different cultural identities visible. The preschool teachers in the study are consistently positive about multilingualism, see multilingualism as an important part of children's identity and have an intercultural pedagogical approach. The results of the study also show that for these preschool teachers, dialogue and interaction with guardians is important, but is made more difficult when preschool teachers and guardians cannot meet in a common language.

Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visar om hur transspråkande används för att stötta språk-, kunskaps- och identitetsutveckling i det flerspråkiga klassrummet. Studien är en systematisk litteraturstudie som diskuteras i förhållande till sociokulturell teori och transspråkande som pedagogisk strategi. Resultatet av studien visar att transspråkande dels kan ske på övergripande nivå där hela skolan kännetecknas av en positiv inställning, dels genom att lärare använder transspråkande genom digitala verktyg, språkgrupper, modersmål- och studiehandledare, men också genom samarbete med hem och vårdnadshavare. Detta svarar också på studiens frågeställning om hur transspråkande kan stötta flerspråkiga elever i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att transspråkande stärker elevens kunskapsinhämtning, språkutveckling och identitet.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare uppfattar att de tillvaratar språklig mångfald bland flerspråkiga elever med invandrarbakgrund, genom intervjuer med tre F-3 lärare på olika skolor. Det sociokulturella perspektivet har valts som teoretisk grund för studien. Datainsamling genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datamängden bearbetades med en fenomenografisk ansats. De sex kategorierna som växte fram ur analysen var Bristande kommunikation, En helhetsbild som är viktig, Ökad måluppfyllelse genom transspråkande, Det egna ansvaret, Möjligheter och begränsningar samt Inkludering av olika språk. Examensarbetet har visat att samtliga intervjuade lärare anser sig själva vara ansvariga för och initiativtagare till att språklig mångfald tillvaratas i klassrummet. Samtliga lärare har en positiv inställning till elevers språkliga mångfald och är måna om att inkludera olika språk. Dock framkommer också att olika utmaningar påverkar möjligheterna till detta. I lärarnas strävan efter att arbeta utifrån en helhetsbild betonar man transspråkande som något positivt. Man önskar kunna hjälpa elever att använda detta arbetssätt än mer genom ökat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare. Studien visar också lärares intresse för begreppsinlärning och olika modaliteter. Till skillnad från tidigare forskning som lyfter fram nyttan av digitala modaliteter, så föredrar de intervjuade lärarna modaliteter i form av bilder och gester för elever i de tidiga åldrarna. / The purpose of this essay was to increase knowledge about how teachers perceive the utilization of linguistic diversity among multilingual students with an immigrant background, through interviews with three teachers working in schoolyears F-3. The socio-cultural perspective has been chosen as the theoretical basis for the study. Data collection was performed based on a qualitative method, through semi-structured interviews. The collected data was processed with a phenomenographic approach. The six categories that emerged from the analysis were Lack of communication, An overall picture that is important, Increased goal fulfillment through transilingualism, Own responsibility, Opportunities and limitations and Inclusion of different languages. The degree project has shown that all interviewed teachers consider themselves responsible for and initiators of linguistic diversity in the classroom. All teachers have a positive attitude towards students' linguistic diversity and are determined to include different languages. However, it also appears that different challenges affect the possibilities for this. In the teachers' striving to work based on an overall picture, transilingualism is emphasized as something positive. They want to be able to help students use this way of working even more through increased collaboration with mother tongue teachers and study tutors. The study also shows teachers' interest in concept learning and different modalities. Unlike previous research that highlights the benefits of digital modalities, the interviewed teachers prefer modalities in the form of images and gestures for students at an early age.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att muntligt berättande påverkar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare intervjuades individuellt och två förskollärare deltog i en gruppintervju. Förskollärarna arbetade i fyra olika mångkulturella förskolor samt i en förskoleklass. Urvalet var målstyrt genom att handplocka informanter med lång yrkeserfarenhet med flerspråkiga barn. Empirin som framkom i intervjuerna kategoriserades systematiskt utifrån studiens olika frågeställningar. Resultatet analyserades därefter utifrån tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv för att hitta mönster, likheter och skillnader i förskollärarnas svar. I resultatet framkom att muntligt berättande som en språkutvecklande metod främjar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn men utförs med varierande tillvägagångssätt. Vidare framkom det att muntligt berättande främjar barnens ord- och begreppsförråd, språkuppbyggnad och innehållsförståelse. Däremot visar resultatet skillnader på förskollärarnas upplevelser av miljöns betydelse för det muntliga berättandet, om det ska vara en uppbyggd miljö eller inte.

The purpose of the study is to shed light on and increase understanding of children's language development with a focus on multilingualism in preschool / kindergarten. I also investigate the working methods used by preschool teachers to support language development in multilingual children. The questions I have asked are: How do preschool teachers relate to the language development of multilingual children in preschool?  What working methods are used by preschool teachers in work with children's language development in preschool? To find answers for my questions, I use qualitative interviews with five preschool teachers from three different preschools in the same municipality in Stockholm. This study is based on Lev Vygotsky's theory of the sociocultural perspective and the proximal developmental zone. The reason I use the sociocultural perspective on language development is because I am of the belief that language is learned and developed mainly through social interaction between an individual and its environment. Results in the study showed that preschool teachers are aware that support, repetition, and appreciation provide a positive stimulus to multilingual children's language development. However, the interviewed preschool teachers point out that they have no specific knowledge about working with multilingual children. The study has also concluded that preschool teachers believe that multilingualism is an asset for both the individual and for the society. What also emerged in the study is that preschool teachers take the parents and other educators at the preschool as resources. Methods used by preschool teachers are digital books in several languages (pollyglutt), concrete material and pictures, reading aloud, storytelling, rhymes and jingles, Memory games that increase children's language development.

This master’s degree essay aims to analyse the representation of languages in the Linguistic Landscape of two Northern Swedish towns, focusing on the minority languages spoken and originating in the areas. The languages studied are the Sámi languages and Meänkieli, in the two towns of Jokkmokk and Pajala. The study focuses on a quantitative analysis of the use of language on signs in both towns. The study is dealt into two parts, and will examine which languages are present in the Linguistic Landscapes: as well as how multilingual signs present different languages, be they regional minorities or foreign languages.             When looking at the language use in the Linguistic Landscape of both towns, one sees a clear favourability towards Swedish and English over the regional minority languages. This is evident in both top-down and bottom-up signs. Minority languages are generally used non-instrumentally in both areas, i.e., they are used to authenticate a product or an advertisement, rather than display information. / Mae’r traethawd yma yn bwriadu i ddadansoddi cynrychiolaeth ieithoedd yn Nhirwedd Ieithyddol dwy dref yng Ngogledd Sweden, ac yn ffocysu ar yr ieithoedd lleiafrifol a siaradir ac sy’n tarddu o’r ardaloedd. Yr ieithoedd a astudir yw’r ieithoedd Sami a Meänkieli, yn Jokkmokk ac ym Mhajala. Mae’r traethawd yn ffocysu ar ddadansoddiad ansoddol o sut mae ieithoedd yn cael eu defnyddio ar arwyddion yn y ddwy dref. Mae’r traethawd wedi’i rannu i ddau rhan, ac fe fydd hi’n archwilio pa ieithoedd sydd yn bresennol yn Nhirwedd Ieithyddol y ddwy dref: yn ogystal â sut y mai arwyddion amlieithog yn cyflwyno ieithoedd gwahanol, pe boed yn lleiafrifoedd rhanbarthol neu yn ieithoedd dramor.   Pan edrychir ar sut mae ieithoedd yn cael eu defnyddio yn Nhirwedd Ieithyddol y ddwy dref, gwelir ffafriaeth eglur tuag at Swedeg a Saesneg yn hytrach na thuag at yr ieithoedd lleiafrifol rhanbarthol. Mae hi’n amlwg yn arwyddion o’r brig i lawr ac yn arwyddion o’r gwaelod i fyny. Mae ieithoedd lleiafrifol yn cael eu defnyddio yn an-offerynol yn y ddwy ardal, hynny yw maen nhw’n cael eu defnyddio i ddilysu cynnyrch neu hysbysiad, yn hytrach nag i arddangos gwybodaeth. (Walesiska/Kymriska)